Mätinstrument

Clinton, D. N., Norring, C., and Eriksson, B. (1995)
Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS). Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning. BoB mäter bakgrunds- och behandlingsvariabler som kan vara av intresse vid bedömning och uppföljning av ätstörningar. Instrumentet har använts i SUFSA-projektet  och distribueras från KÄTS utan krav på ersättning. 

Norring, C., Clinton, D. N., and Eriksson, B. (1995)
Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS). Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning. BAB är en semistrukturerad intervju som utvecklats i Sverige och som kan användas i både kliniska och forskningsmässiga sammanhang. Det finns även en något reviderad version av intervjun (BAB-R). Intervjun tar cirka en timma att genomföra och kan fungera som underlag för DSM-IV diagnos. Förutom ätstörningsrelaterad problematik tar intervjun även upp frågor kring motivation, relationer och angränsande problem. BAB har använts i SUFSA-projektet och distribueras från KÄTS utan krav på ersättning. 

The Comprehensive Psychopathological Rating Scale (Åsberg, Perris, Schalling & Sedvall, 1978) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I StepWise används den affektiva delskalan (CPRS-S-A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet.

Referens:
Åsberg, M, Perris, C, Schalling, D, Sedvall, G. (1978). The CPRS - Development and Applications of a Psychatric Rating Scale. Acta Psychiatrica Scandinavica 1978; suppl 271.

Clinton, D. N. (2000)
EDPEX är en självskattningsformulär som mäter ätstörda patienters förväntningar och upplevelser av särskilda behandlingsinterventioner. Instrumentet distribueras från KÄTS utan krav på ersättning. 

Eating Disorders Examination Questionnaire form (Fairburn & Beglin, 1994) baseras på den diagnostiska intervjun Eating Disorder Examination, som i sin tur är direkt baserad på de diagnostiska kriterierna för ätstörning i DSM-IV. Måttet består av fyra delskalor: 1) återhållsamhet, 2) ätbekymmer, 3) figurbekymmer och 4) viktbekymmer. Dessa mäter hur ofta under den senaste tiden man varit upptagen av eller haft bekymmer med olika typer av symtom. Det finns också ett antal frågor som handlar om ifall man ägnat sig åt hetsätning och självrensning, och i så fall hur ofta. I StepWise används två versioner, den ursprungliga för vuxna och en något modifierad för barn och ungdom.
En kortare version 6.0 finns också översatt, mer info pm den finns här.

Referenser:
Fairburn, C. G., & Beglin, S. J. (1994). Assessment of eating disorders: interview or self-report questionnaire?.

International Journal of Eating Disorders, 16, 363–370.
Carter, J.C., Stewart, D.A., & Fairburn, C.G. (2001).

Eating disorder examination questionnaire: norms for young adolescent girls. Behaviour Research and Therapy, 39, 625–632. 

Norring, C., Clinton, D. N., and Eriksson, B. (1996)
Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS). Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning. LUAB är den korta uppföljningsversionen av BAB, dvs en semistrukturerad intervju  som kan användas i både kliniska och forskningsmässiga sammanhang. LUAB har använts i SUFSA-projektet och distribueras från KÄTS utan krav på ersättning. 

Clinton, D. N. and Norring, C. (1995)
Självskattningsformulär som består av 47 items som mäter olika livshändelser. Formuläret användes i SUFSA-projektet.

Norring, C., Clinton, D. N., and Eriksson, B. (1996)
Kunskapscentrum för Ätstörningar (KÄTS). Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning. LUBoB är den korta uppföljningsversionen av BoB, dvs en semistrukturerad intervju  som kan användas i både kliniska och forskningsmässiga sammanhang. LUBoB har använts i SUFSA-projektet och distribueras från KÄTS utan krav på ersättning. 

Svensk version av Dr Rolf Glant, Löwenströmska sjukhuset, Upplands Väsby. Klinisk skattning av svårighetsgrad resp. grad av remission.
Referens: Herzog, D.B.,Sacks, N.R., Keller, M.B., Lavori, P.W., von Ranson, K.B. & Gray, H.M. (1993). Patterns and Predictors of Recovery in Anorexia Nervosa and Bulimia Nervosa. J. Am. Acad. Child adolesc. Psychiatry, 32:4. 

Clinton, D. N., Sandell, R. (2010)

Structural Analysis of Social Behavior (Benjamin, 1974, 2000) är en interpersonell modell skapad av Lorna Smith Benjamin. SASB används i forskning som teoretiskt instrument och i form av ett antal väl validerade och reliabla observations- och datainsamlingsmetoder. Inom ätstörningsområdet har en rad intressanta fynd gjorts med hjälp av SASB-modellen.
Det finns flera frågeformulär kopplade till SASB, och i StepWise används 36-frågeversionen av självbildsskattningen.

Referenser:
Benjamin, L. S. (1974). Structural analysis of social behavior (SASB). Psychological Review, 81, 392-425.

Benjamin, L.S. (2000). SASB Intrex user's manual. University of Utah. 

Structured Clinical Interview for the DSM-IV, Axis II, Screening questionnaire (First, Gibbon & Spitzer, 1997) är ett självskattningsmått på 124 frågor som är avsett att screena för personlighetsstörningar. Det består av tolv delskalor varav tio är personlighetsstörningar i DSM-IV och två är så kallade störningar utan närmare specifikation (de har varit officiella diagnoser i tidigare versioner av DSM).
I StepWise används en version med 124 frågor.

Referenser:
First, M.B., Gibbon, M., Spitzer, R.L. (1997) Structured clinical interview for DSM-IV axis II personality disorders. American Psychiatric Press, Washington, DC.

Enkelt och kort screeningtest för ätstörning som består av fem frågor och kan användas i både skriftlig och muntlig form. SCOFF har visat bra egenskaper i ett antal studier, och ett gränsvärde på 2 eller fler positiva svar antyder med god sannolikhet att en ätstörning föreligger (klinisk bedömning och diagnostisering bör dock göras av psykiarisk ). SCOFF är fritt att använda och kan laddas ner här.

Referens:

Morgan, J.F., Reid, F. & Lacey, J.H. (1999). The SCOFF questionnaire: Assessment of a new screening tool for eating disorders. British Medical Journal, 319, 1467–1468. 

Om man arbetar som behandlare och har tillgång till Stockholms läns landstings nätverk kan du använda SEDI (Structured Eating Disorder Interview) för att få hjälp med att avgöra om någon har en ätstörning. SEDI skapades av KÄTS för att kunna användas för att snabbt avgöra om en ätstörningsdiagnos sannolikt föreligger enligt kriterier i den diagnostiska manualen DSM-IV. Intervjun består av maximalt 30 och normalt ca 20-25 frågor beroende på vilka kriterier som bedöms vara uppfyllda. SEDI är främst avsedd för psykiatrer, psykologer och läkare i psykiatrisk öppenvård eller annan psykiat-risk vård, men kan även användas av psykiatrisjuksköterskor och ev. andra per-sonalkategorier med lämplig psykiatrisk utbildning. Syftet är att erbjuda en relativt enkel metod för att avgöra om en ätstörningsdiagnos föreligger, samt vilken specifik undertyp det handlar om. SEDI kommer att läggas ut som en resurs för anställda inom vården. 

Clinton, D. N. & Sandell., R. (1995)
Stockholm, Psykoterapiinstitutet. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning.

Clinton, D. N., Norring, C., Eriksson, B. (1997)
Huddinge, Kunskapscentrum för ätstörningar. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning. 

Clinton, D. N., Norring, C., Eriksson, B. (1997)
Huddinge, Kunskapscentrum för ätstörningar. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning.

Clinton, D. N., Norring, C., Eriksson, B. (1997)
Huddinge, Kunskapscentrum för ätstörnigar. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning.

Treatment Satisfaction Scale (Clinton, Björck, Sohlberg & Norring, 2004) med uppdaterad version 2 mäter patienttillfredsställelse med mottagande vid behandlingsenheten, hur väl förstådd och lyssnad på patienten känt sig, hur mycket förtroende patienten känt för sin(a) behandlare och hur överens patienten varit om behandlingens mål. StepWise använder detta vid 6- och 12-månaders (och följande årliga) uppföljningar.