Mätinstrument

Clinton, D. N., Norring, C., and Eriksson, B. (1995)
Uppsala, Uppsala Kunskapscentrum för Ätstörningar, Akademiska sjukhuset. Psykometriskt
instrument för kliniskt arbete och forskning.

Norring, C., Clinton, D. N., and Eriksson, B. (1995)
Uppsala Kunskapscentrum för Ätstörningar, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning.
Bedömning av Anorexi & Bulimi-reviderad version (BAB-R) är en semistrukturerad intervju som utvecklats i Sverige och som kan användas i både kliniska och forskningsmässiga sammanhang.
Intervjun tar cirka en timma att genomföra och kan fungera som underlag för DSM-IV diagnos. Förutom ätstörningsrelaterad problematik tar intervjun även upp frågor kring motivation, relationer och angränsande problem. Intervjun distribueras från KÄTS utan krav på ersättning. 

The Comprehensive Psychopathological Rating Scale (Åsberg, Perris, Schalling & Sedvall, 1978) är ett heltäckande mått för bedömning av psykiatriska syndrom. I StepWise används den affektiva delskalan (CPRS-S-A) som består av 19 frågor och mäter depression, ångest och tvångsmässighet.

Referens:
Åsberg, M, Perris, C, Schalling, D, Sedvall, G. (1978). The CPRS - Development and Applications of a Psychatric Rating Scale. Acta Psychiatrica Scandinavica 1978; suppl 271.

Clinton, D. N. (2000)
Huddinge, Kunskapscentrum för ätstörningar.

Eating Disorders Examination Questionnaire form (Fairburn & Beglin, 1994) baseras på den diagnostiska intervjun Eating Disorder Examination, som i sin tur är direkt baserad på de diagnostiska kriterierna för ätstörning i DSM-IV. Måttet består av fyra delskalor: 1) återhållsamhet, 2) ätbekymmer, 3) figurbekymmer och 4) viktbekymmer. Dessa mäter hur ofta under den senaste tiden man varit upptagen av eller haft bekymmer med olika typer av symtom. Det finns också ett antal frågor som handlar om ifall man ägnat sig åt hetsätning och självrensning, och i så fall hur ofta. I StepWise används två versioner, den ursprungliga för vuxna och en något modifierad för barn och ungdom.

Referenser:
Fairburn, C. G., & Beglin, S. J. (1994). Assessment of eating disorders: interview or self-report questionnaire?.

International Journal of Eating Disorders, 16, 363–370.
Carter, J.C., Stewart, D.A., & Fairburn, C.G. (2001).

Eating disorder examination questionnaire: norms for young adolescent girls. Behaviour Research and Therapy, 39, 625–632. 

Norring, C., Clinton, D. N., Eriksson, B. (1996)
Huddinge, Kunskapscentrum för ätstörningar. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning.

Clinton, D. N. and Norring, C. (1995)
Huddinge, Kunskapscentrum för ätstörningar. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning. 

Clinton, D. N., Norring, C., and Eriksson, B. (1995)
Huddinge, Kunskapscentrum för ätstörningar. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning.

Svensk version av Dr Rolf Glant, Löwenströmska sjukhuset, Upplands Väsby. Klinisk skattning av svårighetsgrad resp. grad av remission.
Referens: Herzog, D.B.,Sacks, N.R., Keller, M.B., Lavori, P.W., von Ranson, K.B. & Gray, H.M. (1993). Patterns and Predictors of Recovery in Anorexia Nervosa and Bulimia Nervosa. J. Am. Acad. Child adolesc. Psychiatry, 32:4. 

Clinton, D. N., Sandell, R., Knutssön Johns, L. (1999)
Huddinge, FoUU-enheten.

Structural Analysis of Social Behavior (Benjamin, 1974, 2000) är en interpersonell modell skapad av Lorna Smith Benjamin. SASB används i forskning som teoretiskt instrument och i form av ett antal väl validerade och reliabla observations- och datainsamlingsmetoder. Inom ätstörningsområdet har en rad intressanta fynd gjorts med hjälp av SASB-modellen.
Det finns flera frågeformulär kopplade till SASB, och i StepWise används 36-frågeversionen av självbildsskattningen.

Referenser:
Benjamin, L. S. (1974). Structural analysis of social behavior (SASB). Psychological Review, 81, 392-425.

Benjamin, L.S. (2000). SASB Intrex user's manual. University of Utah. 

Structured Clinical Interview for the DSM-IV, Axis II, Screening questionnaire (First, Gibbon & Spitzer, 1997) är ett självskattningsmått på 124 frågor som är avsett att screena för personlighetsstörningar. Det består av tolv delskalor varav tio är personlighetsstörningar i DSM-IV och två är så kallade störningar utan närmare specifikation (de har varit officiella diagnoser i tidigare versioner av DSM).
I StepWise används en version med 124 frågor.

Referenser:
First, M.B., Gibbon, M., Spitzer, R.L. (1997) Structured clinical interview for DSM-IV axis II personality disorders. American Psychiatric Press, Washington, DC.

Enkelt och kort screeningtest för ätstörning som består av fem frågor och kan användas i både skriftlig och muntlig form. SCOFF har visat bra egenskaper i ett antal studier, och ett gränsvärde på 2 eller fler positiva svar antyder med god sannolikhet att en ätstörning föreligger (klinisk bedömning och diagnostisering bör dock göras av psykiarisk ). SCOFF är fritt att använda.

Referens:

Morgan, J.F., Reid, F. & Lacey, J.H. (1999). The SCOFF questionnaire: Assessment of a new screening tool for eating disorders. British Medical Journal, 319, 1467–1468. 

Om man arbetar som behandlare och har tillgång till Stockholms läns landstings nätverk kan du använda SEDI (Structured Eating Disorder Interview) för att få hjälp med att avgöra om någon har en ätstörning. SEDI skapades av KÄTS för att kunna användas för att snabbt avgöra om en ätstörningsdiagnos sannolikt föreligger enligt kriterier i den diagnostiska manualen DSM-IV. Intervjun består av maximalt 30 och normalt ca 20-25 frågor beroende på vilka kriterier som bedöms vara uppfyllda. SEDI är främst avsedd för psykiatrer, psykologer och läkare i psykiatrisk öppenvård eller annan psykiat-risk vård, men kan även användas av psykiatrisjuksköterskor och ev. andra per-sonalkategorier med lämplig psykiatrisk utbildning. Syftet är att erbjuda en relativt enkel metod för att avgöra om en ätstörningsdiagnos föreligger, samt vilken specifik undertyp det handlar om. SEDI finns här, och länken fungerar alltså inte om du inte sitter innanför SLLnet. 

Clinton, D. N. & Sandell., R. (1995)
Stockholm, Psykoterapiinstitutet. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning.

Clinton, D. N., Norring, C., Eriksson, B. (1997)
Huddinge, Kunskapscentrum för ätstörningar. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning. 

Clinton, D. N., Norring, C., Eriksson, B. (1997)
Huddinge, Kunskapscentrum för ätstörningar. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning.

Clinton, D. N., Norring, C., Eriksson, B. (1997)
Huddinge, Kunskapscentrum för ätstörnigar. Psykometriskt instrument för kliniskt arbete och forskning.

Treatment Satisfaction Scale (Clinton, Björck, Sohlberg & Norring, 2004) mäter patienttillfredsställelse med mottagande vid behandlingsenheten, hur väl förstådd och lyssnad på patienten känt sig, hur mycket förtroende patienten känt för sin(a) behandlare och hur överens patienten varit om behandlingens mål. StepWise använder detta vid 6- och 12-månaders (och följande årliga) uppföljningar.

Referens:
Clinton, D., Björck, C., Sohlberg, S., & Norring, C. (2004). Patient satisfaction with treatment in eating disorders: cause for complacency or concern? European Eating Disorders Review, 12, 240–246.