Projektet har undersökt faktorer som påverkar behandlingsutfallet. Resultat visar att patienter som uppnår förändring från negativ till postitiv självbild under ett år är i större utsträckning friska vid tre års uppföljning.

(Björck, C, Hansson, L, Birgegard, A, Lannfelt, E & Clinton, D)  

2. Strukturella självbildsaspekter hos ätstörda patienter

Projektet undersöker en hypotes om avvikelser från normal självbildsstruktur hos anorektiska patienter med avseende på sambandet mellan självkontroll och självhat. Resultaten antyder att det i anorexi finns ett samband mellan dessa som inte finns bland normala eller hos bulimiska patienter. 

(Birgegård, A, Björck, C, Clinton, D, Sohlberg, S & Norring, C. Databearbetning pågår.) 

3. Matvanor och ätbeteende hos ätstörda tre år efter behandlingsstart

Projektet undersökte om psykologisk förbättring åtföljdes av normalisering av matvanor och ätande tre år efter behandlingsstart. Resultaten antyder diagnosspecifika rester av påverkat ätbeteende, och att detta hängde samman med kvarvarande psykologiska symtom. 

(Hansson, L, Björck, C, Birgegård, A, Clinton, D. Manuskript under bearbetning.) 

4. Självbild och ätstörningssymtom vid anorexi och bulimi

Projektet undersöker samband mellan självbildsaspekter och självskattade ätstörningssymtom, samt i vilken mån dessa är olika bland anorexi- och buimipatienter. 

 Birgegård, A., Björck, C., Databearbetning pågår.

5. Ätstörningsdiagnos, övriga psykiatriska diagnoser och självbild

Projektet undersöker differentiell förekomst av depressions- och ångestsyndrom bland anorexi- och bulimipatienter, samt om olika typer av komorbiditet är förknippat med olika självbild. 

(Birgegård, A. Björck, C., Högdahl, L. Databearbetning pågår.) 

6. Steg mot en mer kliniskt relevant ätstörningsdiagnostik

Det finns många problem med den rådande diagnostiken för ätstörningar. Detta projekt bygger på tidigare publicerat samarbete med forskare i England. Arbetet använder sig av så kallade klusteranalys och fokuserar på hur ätstörningsdiagnostik kan göras mer kliniskt relevant.

(Clinton, D., Norring, C., Palmer, R., Button, E.) 

7. Vad är ätstörning utan närmare specifikation? 

Den största gruppen av patienter med ätstörningar lider av varken anorexi eller bulimi, men det finns mycket lite systematisk kunskap om denna grupp av patienter. Studien belyser gruppen diagnostiskt.

(Norring, C., Clinton, D., Palmer, R., Button, E.) 

8. Behandlingstillfredsställelse vid ätstörningar: relation till behandlingsfaktorer och utfall

De flesta patienter som behandlas för ätstörningar uttrycker tillfredsställelse med sin behandling, men vilka behandlingsinslag påverkar tillfredsställelse och vad är relationen mellan tillfredsställelse och utfall i vidare mening?

(Clinton, D., Norring, C., Björck, C.) 

9. Pålitlig och kliniskt relevant förändring vid ätstörningar: utveckling av mätmetoder för naturalistisk forskning och kvalitetssäkring 

Det finns flera metodologiska problem med studier som enbart använder sig av statistisk signifikans för att mäta förändring under behandling. På senare år har det påståtts att alternativa beräkningssätt som mäter ”pålitlig och kliniskt relevant förändring” kan utgöra ett viktigt komplement till forskning som bättre förstå behandlingsutfall.

(Clinton, D., Norring, C., Björck, C., Birgegård, A.) 

10. Behandlingsförväntningar och upplevelser vid ätstörningar: relation till patient- och behandlingsfaktorer

Förväntningar och upplevelser av behandling kan variera stort mellan patienter med ätstörningar. Denna studie undersöker hur dessa förväntningar och upplevelser påverkas av andra faktorer som har att göra med patienten och behandling.

(Clinton, D., Björck, C., Björk, T., Norring, C.) 

11. Behandlingsförväntningar och upplevelser vid ätstörningar: relation till utfall 

Denna studie fokuserar på vilken betydelse förväntningar och upplevelser av behandling har för olika sorters utfall.

(Clinton, D., Norring, C., Björck, C.) 

12. Utfall efter behandling för ätstörningar 

Utfall är inget enhetligt begrepp och kan definieras på olika sätt. Denna studie jämför olika definitioner av utfall och vilken bild dessa definitioner ger oss av utfall efter behandling för ätstörningar.

(Norring, C., Björck, C., Clinton, D.) 

13. En integrativ modell av ätstörningar 

Denna teoretiska artikel utvecklar tankegångar om hur olika psykologiska, biologiska och kulturella faktorer samspelar i ätstörningarnas uppkomst och utveckling.

(Clinton, D.) 

En stor andel av de patienter som söker hjälp för ätstörning har varit sjuka i många år. Tidig upptäckt kan minska det stora lidande ätstörning innebär både för patient och för anhöriga, såväl som minska kostnaderna för samhället betydligt. Syftet med projektet är att utforma, genomföra och utvärdera ett preventionsprogram riktat till ungdomar som ligger i riskzonen för att utveckla ätstörningar. Elever från två gymnasieskolor i Stockholms län uppsöks för att delta i projektet. Samtliga ungdomar i årskurs 1 och 2 på de aktuella skolorna inbjuds att delta i studien. I kartläggningen screenas högriskindivider fram som sedan erbjuds deltagande i gruppträffar. En skola får interventionsprogrammet och en skola är kontrollgrupp. Gruppträffarna kommer att genomföras vid 7 tillfällen och varje grupp består av cirka 6-8 deltagare. Formatet för grupperna är interaktivt och innehållet syftar till att stärka självkänsla och förbättra kroppsuppfattning. Utvärdering görs vid slutet av samtalsserien samt 12 månader efter den initiala screeningen. Faller studien väl ut är tanken att denna metod ska fortsätta utvärderas för att sedan kunna spridas och implementeras på bredare front som en av många vägar för att motverka ätstörning i Sverige.

Har du frågor om projektet kontakta Emma Forsén.