Sök behandlingar
i Sverige

Frågor & svar
om ätstörningar

Ätstörningar har av flera kännetecken. Ibland är det uppenbart att man har allvarliga problem med sitt ätande. Men inte alltid. Ibland blir man osäker. Andra kanske uttrycker oro som man själv upplever som obefogad. Säkert är i alla fall att många som har en ätstörning går alldeles för länge utan att söka hjälp, och länge bär på ett lidande som det går att få bra behandling för. 

 

Läs mer

Hur pratar man med någon som har en ätstörning?

 Nästan alla som är nära någon med en ätstörning tvekar innan de tar upp ämnet. Man är rädd att man har misstagit sig, man är rädd att förvärra situationen för den drabbade. Man kanske låter sig avvisas eller ger upp kontaktförsöken till någon som envist hävdar att hon vill vara i fred. I en familj där någon drabbats av en ätstörning, kan strategin att ”tassa på tå” runt problemet vara vanlig. Det är begripligt men inte konstruktiv i längden. Tillfrisknade från ätstörning vittnar om hur viktigt det är att människor i omgivningen vågar ta upp och prata om ätstörningen.

Vill du läsa mer? Klicka här.

Hur kan anhöriga få stöd?

Börja med att erkänna de egna behoven av stöd. Se över ditt nätverk och fundera över vilka personer som kan finnas som stöd för dig. Den isolering som den drabbade nästan alltid upplever kan smitta de närstående. Skam och skuldkänslor kan hindra samtal med omgivningen. Anhörigutbildningar finns på många specialistenheter för ätstörningar. Patientföreningar och Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) ordnar regelbundet föreläsningar och utbildningar för anhöriga.

Nästa anhörigutbildning i KÄTS regi:

Kursstart 1:    måndag 19 mars 2012

kursstart 2:  onsdag 2 maj 2012

Tid: 16.00-17.30

Plats: Z 8  Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Utbildningen är kostnadsfri.

Anmälan till Elisabet.Lannfelt@sll.se.

Om du behöver professionellt stöd för egen del, tveka inte att söka det. De negativa känslor du själv har – oro, ilska eller skuldkänslor – försök lasta av dem med någon annan än den som är drabbad. Att träffa andra anhöriga ger mycket.

 

Kunskap om ätstörningar.

Att vara ätstörd är att vara kluven. Hos den ätstörda finns en önskan att bli frisk, samtidigt som detta ter sig skrämmande. Personer med ätstörningar beskriver det som att det är ”ätstörningen och jag”, där ”jag” är den icke- ätstörda sidan som vill bli frisk.

Att försöka förstå den ätstördas inre kluvna

värld är ett första steg till att nå fram till ett

kontruktivt möte med den sjuka.

Starka känslor är ofta i vägen för det goda samtalet. Den anhöriga är både rädd, arg, förtvivlad och ibland förvirrad och fylld av skuldkänslor. "Vad har vi gjort för fel?" tänker föräldrar ibland.

Maktlöshet kan vara en övergripande upplevelse för människor nära en person

som drabbats av ätstörningar.

 

 

Råd till anhöriga och närstående:
  • Berätta vad du ser och försök få igång en dialog. Fråga hur du kan hjälpa honom/henne. Alla anhöriga och närstående är rädda för att säga fel saker – men den verkliga faran är att lämna den som har en ätstörning i tystadens isolering.
  • Anklaga inte – var så positiv och stödjande du någonsin kan. Tala om varför du uppskattar honom/henne som dotter, son maka, vän. Den drabbade behöver all värme hon/han kan få.
  • De negativa känslor du själv har – oro, ilska eller skuldkänslor – försök lasta av dem med någon annan än den som är drabbad.

Publicerad: 2012-01-24 
 Ansvarig utgivare: Louise Högdahl, Illustratör: Tove Hennix
Skriv ut
Aktuellt
Relaterat

    Artiklar
    Så påverkas kroppen
    När debuterar ätstörningar?


    PublikationerSelf-image and eating disorders


    Ladda ner
    Handledning.pdf