Skolan har möjligheter att både tidigt upptäcka ätstörningar och motverka faktorer som kan påverka ätstörningars utveckling. Själva upptäckten av en elev som lider av en ätstörning eller som ligger i farozonen för detta tas upp ovan.
När skolpersonal ser tecken på en ätstörning ska en föräldrakontakt tas om eleven i fråga är under 18 år. Detta kan oftast ske med elevens samtycke. Det är dock viktigt att alltid prata med eleven innan kontakten tas. Om eleven motsätter sig kontakt med föräldrarna kan det vara bra att diskutera läget med kollegor och skolledningen för att arbeta fram en gemensam strategi. Föräldrarna kan informeras om de observationer som har gjorts i skolan, och varför man är orolig. Därefter kan man höra om det förekommit förändrade beteenden eller problem hemma. Föräldrar kan reagera olika, och skolpersonal behöver vara lyhörd för föräldrarnas egen uppfattning och lyssna på den. Samtidigt är det viktigt att framhålla skolans egna observationer. När föräldrar och skolpersonal har gått igenom informationen tillsammans, och om misstanke om ätstörning kvarstår, så kan en kontakt tas med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller en specialenhet för ätstörningar.
Skolans möjligheter att påverka handlar emellertid inte enbart om tidig upptäckt. Diskussion av frågor som berör elevernas självbild och olika värderingar bidrar till att motverka kraften av faktorer som påverkar ätstörningars uppkomst och utveckling.
Det är inte ovanligt att skolungdomar ägnar sig åt bantningsbeteenden under någon period. Bland experter finns det dock delade meningar om det hjälper med insatser som varnar för bantning och ätstörningar bland ungdomar. Enligt vissa experter kan detta faktiskt öka risken för att bantning och andra riskbeteenden eskalerar. Istället bör fokus ligga på friskvård, den friska kroppens funktioner och behov. Information om mat och ätande ges då istället i ett positivt sammanhang, och ur ett friskhetsperspektiv. Risken med att informera om ätstörningar till barn och ungdomar är att det kan få vissa elever att börja fundera och fokusera mer på sin kropp, vikten och ätandet på ett negativt sätt.
Skolan har också en viktig möjlighet att stötta elever i utveckling av en god självbild, och framväxande av goda sociala och emotionella färdigheter. Aktivt stöd i utveckling av en god självbild kan ske genom att skolan hjälper eleven att utforska vuxenlivet och att hitta sin egen plats i denna nya och ibland skrämmande värld. Man kan ge stöd att utveckla goda kamratrelationer och motverka mobbing. Läraren kan erbjuda förståelse och bekräftelse av elevens livssituation, samt stimulera utforskande av frågor där eleven uppmuntras att reflektera över egna känslor och tankar. Värderingsfrågor kan diskuteras i klassen och rådande sociala normer som betonar värdet av en smal kropp kan granskas kritiskt.
111