Hej
Titta under vår flik graviditet och ätstörning. Eller på anorexi och bulimikontakts hemsida www.abkontakt.se för mer information. Jag är inte säker på att det finns helt adekvata siffror tyvärr.
Hej. Socialtjänsten kommer inte att ta dina barn ifrån dig på grund av att du har en ätstörning. Om du söker hjälp nu så visar du att du vill ha en förändring och det är starkt och modigt. Du ska söka dig till din närmsta ätstörningsenhet (se kartan här till vänster) för att få hjälp. Du kan även gå in på anorexi och bulimikontakts hemsida www.abkontakt.se för att läsa mer om ätstörning och föräldrarskap. Lycka till
Hej. Vad bra att du bestämt dig för att söka hjälp! Det är ett steg i helt rätt riktning. Det du kan göra redan nu är att försöka börja äta regelbundet, frukost, mellis, lunch, mellis middag och kvällsmål, detta kommer minska suget för hetsätning och öka chanserna att snart bli frisk. Vi vet att ju tidigare insatser desto större chans att bli fri från ätstörning. Gå gärna in på anorexi och bulimi kontakts hemsida www.abkontakt.se för att läsa mer. Lycka till
Hej. Ja, tyvärr håller du på att utveckla anorexia nervosa. Och även om det för stunden känns som att du vill ha anorexi om det gör dig smal så kommer det i förlängningen göra dig olycklig och väldigt väldigt sjuk. Lyckan kommer inte med att du blir mager. Du skriver inte hur gammal du är, men om du har tillgång till sklsköterska så tycker jag att du ska prata med henne om hur du känner. Ungdomsmottagningarna är oxå duktiga och erfarna, de kanske kan hjälpa dig att funder på hur just du kan få må bra utan att behöva svälta dig...På tjejzonen.se finns en chatt, där du kan chatta om ätstörningstankar och få höra hur andra tänker. Är du äldre så kan du själv kontakta din närmsta ätstörningsenhet för att se vad de tycker att du ska göra i nuläget. Så här dåligt ska du inte behöva må. Lycka till
Hej. Du kan själv försöka tala om för dig själv att det är okej att vara mätt, att du gillar det. Gå emot de negativa tankarna och försök aktivt ändra dem till accepterande. Lycka till
Hej. Det låter som att du kanske blir nervös och lite orolig innan match. Vid oro och nervositet blir det ofta svårt för vem som helst att äta. Ett tips är att försöka gå emot den känslan och äta ändå (inget farligt kommer att hända). För energin behöver du ju för att kunna orka med matcherna. Sen kan du försöka äta ordentligt dagarna innan och ordentliget efter för att inte tappa orken för framtiden. Lycka till
Hej. Din flickvän behöver hjälp och stöd att ta sig ur ätstörningen. Se på kartan här till vänster och kontakta er närmsta ätstörningsenhet för konsultation, de kan hjälpa er vart ni först ska vända er och vad ni kan göra. Lycka till
Hej. Ja, det här är en sjukdom som vi vet påverkar alla anhöriga till den som är sjuk och det är svårt att stå vid sidan om och se på. Jag tänker att det du gör nu är bra, du kanske inte kan göra mer. För din egen skull kan det vara skönt att tex delta i en anhöriggrupp. På anorexia och bulimikontakts hemsida (www.abkontakt.se) kan du läsa mer. Lycka till
Hej. Tyvärr har nog din vän anorexia nervosa och hon behöver hjälp. Som vän är det i det här läget viktigt att berätta för någon bra vuxen i er närhet om din oro. Kanske kan du prata med henne först och berätta tt du kommer att prata med skolsköterskan eller hennes föräldrar om din oro. Även om hon protesterar så är det viktigt att du gör det ändå. Det är de vuxna som har ansvaret att hjälpa henne komma i behandling. Hon kommer inte klara det själv. Vänta inte. Lycka till
Hej. Det låter oroväckande. Då kroppen hamnar i obaland på grund av ätstörning kan det innebära påfrestningar på njurarna och hormoner. Jag tycker att du ska prata med en läkare om dina bekymmer och låta undersöka dig. Vänta inte. Lycka till
Hej. Det låter som att du har en klok behandlare, lyssna på henne/honom och följ de råd du får. Jag tror inte din kropp mår dåligt av att du äter godis och socker i normala mängder.
Hej. Grattis! Skönt att du tagit dig vidare. Jag kan förstå din frustration över att känna dig hungrig hela tiden. Undrar om du äter ordentligt? Proteiner är mättande, är du kanske vegetarian? Du gör rätt, äter regelbundet och förhoppningsvis normalstora portioner. Det är så vi vet att man bäst ska göra. Prova en proteinrik yogurt till mellanmål och se till att portionerna är stora nog så ska du se att det kommer att bli bättre. Lycka till
Hej. Nedan har vi svarat på en liknande fråga, läs gärna det svaret. Öppenspykatrisk tvångsvård prövas av domstol med jämna mellanrum och då har du rätt att ifrågasätta denna med hjälp av en advokat. Du har också rätt till en stödpreson som kan hjälpa dig att föra din talan. På anorexi och bulimi kontakt finns många personer med mycket erfarenhet, där kan du även få komma i kontakt med en egen kontaktperson. Lycka till
Hej. Oftast ska barn som går i klass 6 inte gå ner i vikt, de ska fortfarande växa och utvecklas och då behövs energi (mat). Om du är kraftigt överviktig kan din skolsköterska tillsammans med dina föräldrar göra en plan tillsammans med dig som då följs upp och utvärderas. Lycka till
Hej. Du har en besvärlig situation eftersom du har en hypertyreos som verkar vara svårbehandlad, det påverkar ämnesomsättningen. Men du äter alldeles för lite, kroppen går på sparlåga och drar då ner på ämnesomsättningen. Du behöver minst dubbla ditt energi intag i kombination med läkarkontroller för din hypertyreos. Man kan inte förstöra ämnesomsättningen, men du behöver hjälpa den att komma igång. Mitt råd är att kontakta din hypertyreos-läkare och diskutera dina funderingar med honom/henne. Lycka till
Hej. Nej, inte på det du beskriver här. Då låter det inte som att du har en ätstörning. Är du själv orolig kan du gå till vådcentralen och diskutera dina funderingar med en läkare eller sjuksköterska. Lycka till
Hej. Jag förstår din undran. Den fråga du har kan bara din behandlande läkare svara på. Be henne/honom förklara varför du har öppenpsykiatrisk tvångsvård, vad denna ska leda till och vad som ska ske för att att den ska upphöra. Öppenspykatrisk tvångsvård prövas av domstol med jämna mellanrum och då har du rätt att ifrågasätta denna med hjälp av en advokat. Du har också rätt till en stödpreson som kan hjälpa dig att föra din talan. Hoppas detta kan hjälpa dig en bit på vägen.
Hej. Läs under våra faktablad. Lycka till
Hej. När man är 13 år ska man följa sin egen vikt- och längdkurva, den finns hos din skolsköterska. Kontakta henne så kan ni tillsammans se vad du förväntas väga.
Hej. Det låter inte så bra. Du behöver snarast komma i kontakt med en läkare som kan ta prover på dig och sedan hjälpa dig komma i kontakt med en ätstörningsenhet. Du kan själv ringa ätstörningsenheten idag, se på kartan här till vänster, och prata med dem om din situation. Vill du ta tag i situationen genast, vilket du behöver, så kan någon av våra självhjälpsböcker vara bra att börja med, se under våra fakta blad. Vänta inte! Lycka till
Hej. Du behöver nog den hjälp och stöd du blivit erbjuden. Att ångra sig är okej, det brukar tillhöra sjukdomen. Kontakta Mando igen eller Capio anorexicenter som också är en bra enhet. Vänta inte. Lycka till
Hej. Ja, du behöver ta hjälp. Du skriver att du har opererat hjärtat. Hjärtat påverkas negativt då kroppen utsätts för svält och fysisk ansträngning, det kan bli farligt för alla som bantar och tränar, men för dig kan nog risken vara ännu större. Du behöver hjälp och stöd med dina "tjock-tankar" så att du kan börja äta normalt igen och dra ner på träningen. Du förklarar din situation väldigt fint i mailet till oss, är det svårt att prata med dina föräldrar så kan du be dem läsa det du skrivit till oss. Men vänta inte med att berätta, du behöver göra läkarundersöknigar och sen få samtalsstöd så att du kan få hjälp att bli av med din ätstörning. Lycka till
Hej. Försök äta regelbundet, det kommer att hjälpa dig. Men prata med dina föräldrar om hur du har det, det är bra om de vet om hur du har det. Sen kan du även prata med din skolsköterska, kanske behöver du göra en läkarundersökning för att ta reda på om det finns någon medicinsk orsak till att det känns som en klump i halsen. (Tips, du blir mindre åksjuk om du äter ordentligt innan du åker buss eller båt). Lycka till
Hej. Om du tittar på kartan här till vänster ser du vilken ätstöringsenhet som finns närmst där du bor. Du kan ringa dem på deras telefonrådgiving eller skicka in en egenanmälan. Vänta inte. Lycka till
Hej. Det kan bli mycket farligt att äta för lite och kräkas om man dessutom har en diabetessjukdom. Din kompis behöver omedelbar hjälp att komma i ordning med sin ätstöring. Kan du prata med henne? Med hennes föräldrar eller någon annan i hennes närhet? Hon behöver göra noga läkarundersökningar och stöd och hjälp att ta sig ur sitt nuvarande beteende. Vänta inte. Lycka till
Nej, godis är inte farligt för den som tål godis. Lagom mängd lördagsgodis är bra.
Det finns ingen enkel förklaring. Men läs gärna mer under våra faktablad.
Hej. Jag tror inte du har drabbats av anorexia nervosa eftersom du skriver att du inte önskar gå ner i vikt. Det kan finnas många orsaker till snabb viktnedgång varför jag rekomenderar dig att göra en läkarundersökning på din vårdcentral. Lycka till
Hej. 750 kcal/dag är alldeles för lite energi för att kroppen ska orka fungera bra. Fortsätter du äta så lite kommer du snart ha utvecklat en ätstörning. Kontakta din närmsta ätstöringsenhet (se kartan här till vänster) och prata med dem på telefonrådgivningen om din situation. Lycka till.
Hej. Du ska prata med dina läkare och din familj om hur svårt du har det med maten. Det kommer att ordna sig. Lycka till.
Hej. Ja visst ska du "larma" familjen och dem som kan hjälpa dig! Som du vet är det ofta svårt att få ordning på ätstörningen utan hjälp och stöd från omgivningen. Det du nu vet är hur du förra gången blev frisk, vad hjälpte dig och hur kan ni göra den här gångnen för att tillfrisknandet inte ska ta så lång tid? Att du är noga med tider osv hör ofta till sjukdomen och det kommer att gå över, men du behöver ta emot hjälp och stöd. Vänta inte. Lycka till
Hej. Ja, det kan vara så att hon behöver sluta träna, dels för att få tillbaka mensen men även för att reparera kroppen som helhet. Är man underviktig behöver kroppen vila och lägga all energi på att bygga upp och inte bryta ner vilket man riskerar att göra om man tränar och inte är normalviktig.
Hej. Vad klok du är som reagerar på ditt sätt att förhålla dig till mat, träning och vikt. Som du har det nu ska du inte behöva ha det, i förlängningen kan det ge förödande konsekvenser. Finns det någon du kan prata med om dina tankar? Ibland hjälper det att tillsammans med någon fundera och sätta ord på tankar som är jobbiga och som ställer till det. Om du upplever situationen som att tankarna håller på att ta över din vardag så rekomenderar jag dig att söka samtal hos en KBT-terapeut, för att prata om hur du ska kunna återgå till ett normalt förhållningssätt till mat. Bra att du vill ändra på beteendet, det är den bästa början. kanske kan självhjälpsböcker hjälpa dig? Se under våra faktablad. Lycka till
Hej. Jag tycker att du ska söka läkare som undersöker dig, kanske håller du på att utveckla en ätstörning, kanske beror det på något annat i din kropp. Lycka till
Hej. Din kropp reagerar på att du tvingar den till kräkningar och i samband med dessa blir kroppen uttorkad och det blir stora påfrestningar för magen, hjärtat och huvudet. Bra att du går hos psykolog, kan du prata med henne om dina bekymmer med maten? Försök göra det, eftersom hon kan hjläpa dig, antingen hos henne eller genom att hjälpa dig komma i kontakt med en specialist. Ska du börja medicinera är det viktigt att läkaren vet hur du har det med maten eftersom det kan spela roll för hur medicineringen ska se ut. Lycka till
Hej!
Tyvärr har du troligen sjukdomen anorexi.
Det är vanligt att man inte förstår det själv utan att det är de anhöriga som förstår det först.
Sök hjälp snabbt!
Ju snabbare du får hjälp för din sjukdom ju större är chansen att du ska bli frisk!
Lycka till!
Hej! Jag kan inte riktigt svara på om det är en ätstörning du har.
Kanske är det något annat fysiskt eller psykiskt problem.
Ett sätt att ta reda på vad som fattas dig är väl att söka en vårdkontakt. Du kan kanske börja med vårdcentralen och söka kontakt med en läkare där.
Din familj bör hjälpa dig med det, och du kan kanske försöka förklara för dem att du själv är orolig och missnöjd med att du väger lite och äter långsamt, det är inte riktigt så att du styr över det.
Lycka till!
Hej. Jag tycker att du ska kontakta din närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster) och prata med dem. Ring på deras telefonrådgivning de brukar ha olika telefontider och det står på deras hemsida. Lycka till
Hej. När man som du är i 10-års åldern är det viktigt att äta ordentligt och regelbundet. Du ska fortsätta växa och det kan vara farligt för dig att gå ner i vikt. Just nu väger du precis lagom och när du fortsätter växa på längden så kommer du att behöva väga mer. Under tonåren växer kroppen lite ojämnt, ibland kan kroppen behöva vila i växandet på längden och under den tiden växer man lite på bredden, för att kunna växa på längden och då vilar kroppen från att växa på bredden...Det kan bli väldigt besvärligt och svårt för dig om du börjar försöka gå ner i vikt nu, för då följer inte kroppen sin egen utveckling. Så gör det som är bäst, dvs: Ät regelbundet, frukost, lunch, mellis, middag och något till kvällsmål. Sedan fortsätter du promenera och vara med på skolgymnastiken så ska du se att du och din kropp kommer att utvecklas väldigt fint. Lycka till
Hej!
Du skriver till oss och det känns
väldigt otillräckligt att
inte kunna hjälpa dig mer än genom ett råd.
Du behöver hjälp att tala med någon vuxen person. Det som är mest naturligt är ju att dina föräldrar skulle vara personer som du kan tala med om hur du mår. Ibland är det inte så av olika anledningar och då vill jag ge dig råd att boka en tid hos din skolsköterska eller kanske att du ska söka dig till UMO, ungdomsmottagningarna som har mottagningar över hela Sverige.
Titta på www.umo.se.
Att ta kontakt med en sådan mottagning kan säkert vara ganska skrämmande.
Har du en vän att prata med så kan du kanske berätta för honom/henne om mitt svar och ta hjälp i att söka hjälp.
Lycka till!
Bra att du skrev till oss!
Hej!
Försök att sätta dig själv och dina behov i första rummet. I en familj där det finns problem hos föräldrarna(din pappa) så kan det bli så att det krävs av barnen att de ska bli vuxna lite för tidigt, ta för mycket ansvar, i stort sätt både ta hand om sig själva OCH de vuxna samtidigt som de själva inte riktigt är stora och vuxna ännu.
Du skäms över att du gått ner i vikt. Jag tror att din viktnedgång( som kan kallas anorexi) är ett tecken på att du inte orkar försöka vara så stark och icke-behövande längre.
Försök att våga stå upp för att du har behov av andra männsikor och helst en person som kan stå för trygghet och stabilitet i relation till dig. Du behöver det! Du är fortfarande ett barn. Om du ska orka bekämpa anorexin så behöver du vuxenstöd och tyvärr verkar det inte finnas tillräckligt av det i din familj nu.
Lycka till och hoppas att det här svaret kan ge dig lite vägledning.
Hej. Du kan läsa mer om ätstörningar här på vår hemsida. Känner du igen dig är risken stor att du har en ätstörning. Men jag rekomenderar dig ändå att gå till en läkare och diskutera din situation, läkaren har tystnadsplikt och kan hjälpa dig att svara på dina frågor. Lycka till
Hej. Du väger väldigt lite för din ålder och längd. Jag tycker att du ska gå till skolsköterskan och prata med henne om din situation. Lycka till
Nej, det är inte ett tecken på bulimi.
Hej. Visst kan det vara normalt att ibland äta glass med kolasås.
Ja, det kan vara farligt att gå ner för fort i vikt.
Hej. Det behöver det inte vara. Så länge du följer dina egna viktoch längdkurvor så är det bra. Skolsköterskan har dina uppgifter, är du orolig ska du gå och prata med henne och be att få se hur du har växt. Har du gått ut gymnasiet så kanske dina föräldrar kan hjälpa dig.
Hej. Vilket jobb du gör! Och då menar jag med beslutsamheten att gå mot ett friskt liv! Grattis!
Vad det gäller räknandet av kalorier är det lätt att förstå att det är jättejobbigt för dig. Men kanske ska du inte ha så bråttom...Du har varit sjuk i många år och äntligen har du bestämt dig för att bli frisk! Kroppen och hjärnan har så länge varit inställda på att räkna kalorier att det blir svårt att bara "trolla bort" ett gamalt beteende. Men bara det faktum att du uppmärksammar det och vill göra något åt det är bra och ger dig goda chanser att lyckas! I samband med att du går upp i vikt och i samband med att kroppen och hjärnan får den energi den behöver kommer du att orka tänka klarare och framförallt mindre på mat och kalorier. Men det kan ta lite tid. Försök att vara snäll mot dig själv och bestämma dig för att "när jag mår ännu lite bättre ska jag ta tag i kaloriräknandet". Då kanske mindfullness kan hjälpa dig, eller samtal med en KBT-terapeut. Men fortsätt nu jobba på med att få i dig ordentligt med näring och försök acceptera att det där kaloriräknandet finns nu, det kommer att gå att jobba bort sen. Grattis igen. Lycka till
Hej. Du kommer inte att gå upp massor av en hetsätning. Men det låter som att du behöver hjälp och stöd att komma igång med ett normalt ätande igen. Att leva på 300 kcal/dag kommer i längden leda till svåra ätstörningar. Titta på kartan här till vänster och ring gärna din närmsta ätstörningsenhet för konsultation, du kan vara anonym om du vill. Vänta inte. Lycka till
Hej. Det räcker inte med bara vätska, du behöver få i dig mer energi än så. Jag tycker att du ska kontakta din närmsta ätstöringsenhet (se kartan till vänster) och diskutera din situation med dem. Om det just nu går ättare att dricka än att äta kan du köpa näringsdrycker på apoteket, fortimel energy till exempel. Du behöver gå till vårdcentralen i nästa vecka och göra en läkarundersökning och ta prover. Vänta inte, du kan absolut fortsätta din kontakt med din psykolog som nu, men du behöver nog få hjälp med matsituationen också. Lycka till, vad klok du är som förstår att du inte ska behöva ha det så här.
Hej. Grattis! Vad bra att du tog dig ur svältperioden och vad bra att du inte vill hamna där igen. Det låter mycket att gå ner 11 kg, är du överviktig? Oavsett övervikt eller inte så mår kroppen bäst av att du äter regelbundet och rör på dig varje dag. Du kan utöver detta träna 2-3 gånger i veckan. Att banta är inget bra alternativ. Lycka till
Hej. Du väger oroväckande lite för din ålder. Har du varit till skolsköterskan eller barnläkarmottagninen för att utreda din situation? Ätstörining i sig gör inte att man inte kan gå upp i vikt, då handlar det mer om en rädsla för att gå upp i vikt som gör det svårt. Men äter man regelbundet och vilar ordentligt så kommer kroppen att gå upp till normalvikt för att stanna där. Prata med dina föräldrar och be dem hjälpa dig till en läkarundersökning. Lycka till
Hej. Det bästa du kan göra för att stabilisera vikten är att sluta banta och istället äta regelbundet, 5-6ggr/dag på bestämda tider. Kroppen blir förvirrad då du sätter den i svält och sen då du fyller på med mat igen tror kroppen att du kanske snart ska gå in i svält igen varför kroppen då ser till att spara på maten så att det finns reserver att ta av om/när det kommer en ny svältperiod. (Väldigt smart eftersom vi förr i tiden inte kunde bestämma själva över svältprioderna och på så sätt kunde överleva). När du äter regelbundet kommer dina tankar så småningom bli lättare och inte vara så fokuserade på mat och kropp. Försök sluta räkna kalorier, det krånglar bara till det för dig. Lycka till
Hej. Din fråga är inte dum, det är många som funderar som du. Men jag kan inte ge ett enkelt svar. Det bästa för att hålla en normalvikt och inte gå upp en massa i vikt är att äta regelbundet. Då håller du ämnesomsättningen igång och det du äter går åt till att hålla din kropp i bra skick. Om du äter oregelbundet och om det mesta du äter är godis kommer kroppen hamna i svält och du får inte i dig någon bra näring. Om du äter godis en gång i veckan utöver den vanliga maten kommer det troligtvis inte göra att du går upp i vikt.
Hej. Om kroppen inte får i sig ordentligt med näring uteblir så småningom mensen, fortare för en del, senare för andra. Ät regelbundet och rör på dig i lagom mångd så kommer din kropp attt må bäst.
Det beror på din egen vikt och längdkurva som finns hos din skolsköterska. Prata med henne om dina funderingar.
Hej. Vad bra att din mamma uppmärksammat din jobbiga situation. Det låter som att du du håller på att utveckla en ätstöring och du kan behöva hjälp att bryta den negativa trenden. Prata med din mamma och förklara hur du känner. Lycka till
Hej. Kan du prata med din vän om situationen? Berätta att du vill hjälpa henne och att du är orolig för henne. Du kan ringa hennes närmsta ätstöringsehnet (se kartan här till vänster) och be dem om råd och stöd. Tjejzonen har en bra chattsida där du kan chatta och dela dina funderingar. Din vän behöver hjälp och stöd, är det inte bra för henne att flytta hem kan det finnas andra alternativ, men ni måste prata med någon vuxen som kan hjälpa henne.
Hej. Det är inte ovanligt att det ibland blir så att det blir svårt att äta tillsammans med andra, du är inte ensam. Men det är viktigt att försöka komma igång och börja äta tillsammans med andra igen, att våga gå emot det som känns svårt och jobbigt. Så försök börja äta tillsammans med några kompisar i början och jobba emot de negativa tankarna. Är det för svårt att klara av själv kan du ta hjälp och stöd av skolsköterskan eller ungdomsmottagningen som kan stötta dig genom samtal. Lycka till
Ofta är den med ätstörning hungrig och sugen på mat eller sötsaker.
Hej. Vad fint att du vill hjälpa din väninna. Tyvärr måste hon själv vilja ta emot hjälp för att det ska fungera. Det kan ofta vara svårt i början men hon behöver låta hjälpinsatserna få en chans. Som vänninna kan du stötta och visa att du bryr dig om och tala om för henne att du vill hjälpa henne. Men hon måste själv söka hjälpen.
Hej.
Du måste prata med din läkare om vad det är du vill ta prov på och varför. Lycka till
Hej. Du väger normalt men på gränsen till lite för lite.
Hej. Så kan det bli då kroppen varit en längre tid i svält. Försök hålla dig till regelbundet ätande 5-6gånger/dag på bestämda tider så kommer suget så småningom att minska. Hetsäter du en gång så håll fast i alla fall vid måltidsordningen, den är viktig! Lycka till
Hej. Vad bra att du vill ta tag i det jobbiga. Precis så här jobbigt kan det vara, av flera anledningar, och visst är det bra om du får ett bra förhållningssätt till mat och kropp, men jag tror också att det är viktigt att du lär dig tycka om dig själv för den du är, så som du är skapad. Ungdomsmottagningarna träffar många tjejer och killar för samtal om sånt här, kolla deras hemsida www.umo.se eller tjejzonens hemsida www.tjejzonen.se så kan du få mer personligt stöd och hjälp. Lycka till
Hej. Vad bra att du reagerar och vill hjälpa! Som vänninna är det viktigt att prata med den du oroas för, och försök vara saklig, säg vad du ser och vad som oroar. Är ni flera som oroas kan det vara bra att prata med varandra och tillsammans visa oron för väninnan. Är hon ensam eller kan ni prata med hennes partner? Kanske pratar de redan om det? Kanske har hon redan en kontakt? Viktigast är att du inte bara ser på och inte säger något. De allra flesta reagerar med ilska eller övertygande ord om att allt är bra, men fortsätt då finnas där, och fortsätt påpeka det som oroar dig. Se på kartan här till vänster så kan du hitta hennes närmsta ätstörningsenhet. Lycka till
Hej. Jag tycker inte att du ska lägga så stor vikt på vad "normen" säger att du ska väga. Rör på dig ett par gånger i veckan och ät regelbunet, 5-6gånger/dag på bestämda tider så kommer din vikt att hålla sig där det är bra för dig. Börja inte att kräkas efter måltid! Du förstör dina tänder, du kan få mag-tarmproblem och hjärtat tar stryk i längden.
Väldigt olika och går inte att svara på. Allt från ett samtal till samtal varje veckan under en kort eller lång period. Läs mer under våra faktablad om olika behandlingar.
Hej. Du kan prata med din läkare och be om en förklaring till varför de nekar dig levaxin. Jag är säker på att ingen nekar dig medicin för att göra dig illa, tvärt om. De vill ditt bästa. Men det är viktigt att du själv förstår deras resonemang, så be om en läkartid enbart för att diskutera just denna fråga. Lycka till
Hej. Det är aldrig bra att gå ner snabbt i vikt, men att lägga om kosten och träna några gånger i veckan är på lång sikt det bästa. Du behöver äta 5-6gånger/dag på bestämda tider och samtidigt röra lite på dig varje dag. Utöver detta kan du träna två-tre gånger i veckan. Lycka till
Hej. Grattis till att du tagit dig ur anorexin och nu vill få må bra! Ämnesomsättningen blir i regel inte förstörd av att ha varit sjuk i ätstörning, och jag vet inte att det skulle bli svårare att gå ner i vikt om man haft anorexi. Men jag vet att det är viktigt att äta regelbundet och röra på sig ett par gånger i veckan. Det låter som att du har en del negativa tankar kvar? Går du och pratar med någon? Ibland kan det vara skönt att ha en samtalskontakt för att komma vidare. Lycka till
Hej. Det låter som att du väger lite lite, men det viktigaste är att du följer din egen kurva som finns hos din skolsköterska.
Hej. Det låter som att du har det jobbigt med maten och det går att få bra hjälp. Jag tycker att du ska prata med din skolsköterska och dina föräldrar och berätta hur du känner. På bup är de jätte duktiga att hjälpa till med sänna här bekymmer, då det liksom inte går att äta som man vill. Ditt närmsta bup hittar du på www.bup.se
Lycka till
Hej. Det är farligt för dig att äta så lite i längden. Din kropp är inte färdigvuxen och du ska just nu bygga din kropp för framtiden. Det är inte normalt att äta så lite och att utveckla anorexia nervosa leder till ett stort lidande. Du kan ställa fler frågor på tjejzonens ätstöringschatt på www.tjejzonen.se
Hej. Då man vill avbryta en behandling är det viktigt att prata med sina behandlare om beslutet. Kanske kan de föreslå ett bra alternativ. Som minderårig är det du tillsammans med dina föräldrar som fattar besluten. Men jag råder dig att diskutera det ordentligt med behandlarna och funder över vilka risker det finns med att sluta behandlingen innan den är klar. Lycka till
Hej. Mitt tips är att äta regelbundet 5-6gånger/dag varierad kost och träna några gånger i veckan. Då kommer du och din kropp att må bäst. Sen kan man fundera över vad du tror skulle vara så bra för dig om du gick ner i vikt? Den frågan kan du behöva jobba med och då är det bra att ta hjälp av en terapeut att prata med, du kan få kontakt med en samtalsterapeut via din husläkare eller privat, då söer du tex på nätet. Lycka till
Hej. Det kan vara så för många att tankarna håller sig kver, och även om kroppen mår bra så mår inte själen lika bra. Jag undrar om du provat gå i samtal för annat än för ätstörningen? Ibland kan det bli så mycket fokus på mat och kropp så att man glömmer bort att det kan finnas andra saker som är jobbiga. KBT-terapi brukar kunna vara till stor hjälp, du kan söka privat eller via din vårdcentral. Lycka till
Ja. Det låter som att du har en ätstörning och du behöver hjälp att ta dig ut ditt nu negativa ätbeteende. Det kan bli livshotande farligt för dig om du fortsätter. Ungdomasmottagningarna är ofat duktiga på att hjälpa (www.umo.se) eller så vänder du dig till din närmsta ätstöringsenhet som du hittar här på kartan till vänster. Lycka till
Hej. Det låter allvarligt och oroväckande det du gör. Precis så här börjar många ätstörningar och då det har blivit en vana kan det vara väldigt svårt att ta sig ur. Att kräkas upp maten fräter på emaljen och tänderna blir förstörda. Ämnesomsättningen sjuknker och du kommer att bli hård i magen och frusen. Ditt hjärta påverkas negativt av att du svälter (äter för lite) och kräks, det kan i förlängningen bli livshotande. Om du vill ha en kropp som mår bra och är normalviktig krävs att du äter regelbundet, 6ggr/dag på bestämda tider och sedan tränar några gånger i veckan. Fortsätter du kräkas måste du gå till en läkare och se över dina elektrolyter i kroppen, då du kan få elektrolytrubbningar. Gå gärna till din skolsköterska och prata med henne. Lycka till
Hej. Läs under våra fakta blad. Lycka till
Hej. Jag tycker att du borde prata med någon du litar på om hur du har det. Men om det känns för svårt så finns det självhjälpsböcker, titta under fliken om böcker/litteratur här på vår hemsida. Du kan även chatta med tjejzonen som har kvällschatt om ätstörningar (anonymt) på atstorningszonen.se. Lycka till
Hej. Ja. Jag tycker att du ska gå till en läkare och be dem göra en ny somatisk bedömning (kroppslig bedömning). Vänta inte. Gå till läkaren redan idag. Lycka till
Hej. Du behöver gå till vådcentralen och träffa en läkare. Det kan vara så att din magmun är uttänjd efter den sjukdomsperiod och detta kan gå att göra något åt. Boka en tid redan idag. Lycka till
Hej. Som du äter nu kommer du att så småning om ställa till det ordentligt för din kropp, så det är bra att du börjat fundera över hur du kan göra istället. Till viss del stämmer det att kroppen antagligen först kommer att "spara" på maten du äter om när du börjar äta igen, men ganska snart kommer din kropp förstå att du tänker äta ordentligt och regelbundet och då drar ämnesomsättningen igång. Man kan inte förstöra sin ämnesomsättning, men den kan behöva lite starttid då den legat på sparlåga. Du behöver äta 5-6ggr/dag på bestämda tider, och om du promenerar ett par dagar i veckan räcker det bra för att ämnesomsättningen ska fungera optimalt och för att din kropp ska må bra. Du kommer att gå upp i vikt till din "måbra"-vikt och fortsätter du äta normalt kommer du att stanna på den vikten. Lycka till
Hej. Att inte äta mat och bara dricka vatte och kaffe kommer inte ge önskat resultat. Kroppen behöver näring regelbundet för att ämnesomsätta. Nu då du inte äter saktar din egna förbränning in och kroppen börjar spara på det lilla du äter. Så börja genast äta regelbundet igen och rör på dig lagom (ca 3ggr/vecka) så kommer du och din kropp att må bra. Utan mat kan man inte leva.
Hej. Så kan det vara. Det är inget du kan göra något åt och det kommer att rätta till sig. Skulle tro att det ena låret har mer muskler än det andra, vilken är väldigt vanligt. Försök fokusera på andra saker och det kommer att lösa sig.
Hej. Du är inte ensam och du behöver inte skämmas, även om din situation låter jättetuff. Jag tycker att du ska ringa din närmsta ätstörningsenhet (se kartan här till vänster) och prata med dem där. Det ser lite olika ut i olika lansdting, men den du pratar med på ätstöringsenheten kan hjälpa dig komma rätt. Kanske är det just till deras enhet du ska. Dina fysiska symtom oroar mig en del, det tyder på att din kropp är i svält, så jag råder dig även att gå till vårdcentralen och prata med en läkare där. Läkare har tystnadsplikt och för henne/honom behöver du inte skämmas. Vänta inte med att söka hjälp, så här behööver du inte ha det. Det kommer att ordna sig men jag tror att du kommer att behöva lite hjälp och stöd på vägen. Lycka till
Hej. Det bästa för kroppen är att hålla en jämn normalvikt genom att äta och motionera regelbundet. Kroppen mår bäst av 5-6 mål mat/dag på regelbundna tider. Sedan behöver kroppen motion ca 3 gånger i veckan. Genom att hålla sig till detta kommer kroppen att hålla en bra ämnesomsättning (egen förbränning) och du kommer ligga kvar på en normalvikt. Inom ätstöningsvården behandlas ätstörningar, de vanligaste ätstörningar innebär inte att man är underviktig vilket då betyder att ätstörnigsvårdens primära mål inte är att få någon att gå upp i vikt, om det inte är nödvändigt.
Hej. Det är väldigt svårt att svara på, eftersom du säger att du mår bra, inte har ångest mm. Har du regelbundna menstruationer? Sådant spelar roll. Men du har ett ovanligt lågt BMI, och det låter oroväckande. Är du oroad tycker jag du ska diskutera frågan med en läkare på vårdcentralen för att ta reda på hur din kropp orkar med med ett så lågt BMI. Lycka till
Hej. Det är på att sätt bra att du känner dig lite rädd och orolig. Det betyder att du förstår att det egentligen är viktigt att äta mer och regelbundet, men att du just nu har kommit "ur fas". Jag tror inte att du är sjuk, men du skulle nog behöva få prata med någon om alla dina tankar och funderingar. Ofta är det så att det blir lite lättare om man pratar om det som är svårt, det finns annars en risk att tankarna bara snurrar och snurrar och tillslut vet man varken ut eller in. Det du ska göra, genast, är att börja äta regelbundet, 5-6ggr/dag på ganska bestämda tider, tex:
07.00 frukost
10.00 en frukt
12.00 Lunch
15.00 ordentligt mellanmål
18.00 middag och vid 20-tiden ett kvällsmål. Då mår kroppen bäst och ämnesomsättningen drar igång ordentligt. Vad det gäller att prata med någon brukar skolsköterskan vara bra. Ibland kan det vara skönt att sitta vid datorn och chatta och då har tjejzonen väldigt många bra vuxna som du kan chatta med på kvällstid, kolla www.tjejzonen.se. Lycka till
Hej. Lpt används då situationen blir livshotande eller farlig för dig på andra sätt. Om detta kan du fråga din läkare och dina behandlare, det går även att läsa en del om det på nätet. Man kan inte tvinga någon vuxen, över 18 år, till vård som inte "passar in" under Lpt. Men att hålla sig konstant på ett BMI runt 15 förkortar livslängden och kan i förlängningen ge förödande konsekvenser för ditt liv. Hoppas du får hjälp och stöd att orka kämpa och hitta ett sätt som gör att du står ut med att komma upp i normalvikt, för din egen skull. Lycka till
Hej.
Vad det gäller preventionsarbete mot ätstörningar vet vi att det bästa är att inte prata mat och träning utan att istället prata om självkänsla, det skeva skönhetsidealet och att hjälpa ungdomarna se kritiskt till massmedias skönhetspropagerande. Vi föreläser inte för ungdomar om ätstörning då det i flera studier visat sig att det skapar mer oro kring mat än hjälper till att få ett sunt förhållningssätttill mat, tröning och kropp. Statens folkhälsoinstitut kom ut med en rapport om detta 2004, den går att ladda ner från nätet: www.fhi.se "Prevention av ätstörningar. Kunskapsläget idag" av Inga Swanberg.
Vad det gäller att bjuda in en fd sjuk tjej att föreläsa så skulle jag inte rekommendera det för barnen/ungdomarna, men kanske för er lärare på skolan. Lycka till
Hej. För att må bra och hålla kroppens egen ämnesomsättning igång behöver du äta 5-6ggr/dag på regelbundna tider. Att hoppa över måltider gör att kroppen ämnesomsätter sämre och i längden är det inte bra. Du är inte tjock och i din ålder är kroppen långt ifrån färdigväxt varför det är ännu farligare än för vuxna att inte äta ordentligt. Den killen som sa att du var tjock förstår nog inte riktigt vad han sa...kanske sa han det för att få din uppmärksamhet? Han sa det troligtvis inte för att du skulle gå hem och börja oroa dig för att du äter för mycket. Kanske ska du säga till honom att det ha sa gjort att du nu känner dig osäker och att han är dum som sa så, för det var han. Hoppas verkligen att du går tillbaka till att äta normalt igen, han som sa att du är tjock ska väl inte få förstöra för dig?! Känner du dig fortfarande osäker tycker jag att du ska prata med dina föräldrar, en schysst lärare eller skolsköterskan som kan hjälpa dig må bättre igen. Lycka till
Hej. Jag tycker du ska kontakta ätstörningsenheten igen och berätta noga om dina nekymmer. Kanske är de inte dem som kan hjälpa dig bäst men då vet de vem som kan hjälpa dig istället. Ibland har psykiatrin kunnig och bra personal som kan hjälpa till eller så har din vårdcentral kunskap och möjlighet att hjälpa till. Det finns hjälp att få, men ibland kan man behöva någon som hjäpler till att söka hjälp eftersom det kan vara så besvärligt, finns edt någon du kan be om hjälp att söka hjälp till dig? Det brukar vara skönt att ha någon som stöttar då man söker professionell hjälp. Lycka till
Hej. Det är bra att prata med den man är orolig för. Berätta vad du ser, vad som oroar dig och hur du tänker. Var lyhörd och beredd på att du de första gångerna du tar upp detta får ganska aviga svar. Ofta är det svårt för den som är sjuk att ens för sig själv medge att det är ett problem. Du kan även höra med andra i din omgivning, om de oxå är oroliga, så kan ni tillsammans visa att ni bryr er om och vill hjälpa. Det är bra att vara tydlig och tala om vad du ser. Lycka till
Hej.
Ja. Det låter som att du har en ätstörning och som att du skulle behöva hjälp och stöd för att må lite bättre. Ofta är det så att många känner sig tjocka och fula då det egentligen handlar om andra saker som gör att man mår dåligt. Du skriver att du inte mår så bra och att du har det jobbigt. Kan du prata med skolsköterskan om detta? Hon kan hjälpa dig att få en samtalskontakt. Du kan även vända dig själv till ungdomsmottagningen (www.umo.se) eller bup (www.bup.se) eller till tjejzonen där du kan chatta med bra vuxna (www.tjezonen.se). Lycka till
Hej. Det låter som att din kompis har en ätstörning som hon behöver hjälp med snarast, men det kan även finnas andra orsaker till att man kräks och svimmar varför hon behöver undersökas. Det är faligt att framkalla kräkningar regelbundet och kan ge förödande konsekvenser på hjärtat. Hon behöver gå till en doktor som gör en somatisk undersökning. På vårdcentralen borde hon kunna få en tid redan idag. Är det en ätstörning så kan den läkaren hjälpa henne komma i kontakt med en ätstörningsenhet.
Hej. Vad klok du är som skriver till oss, det är ett första steg i rätt riktning, att börja söka hjälp. Du behöver hjälp och stöd att ta dig ur din nuvarande situation och jag hoppas du har någon som du kan prata med, förutom din kompis som ger dig tips om som gör att du mår ännu sämre. Kan du prata med dina föräldrar? Din skolsköterska eller någon schysst lärare på skolan? Ofta är det så att det finns andra saker än just maten som är jobbiga, och då man fått prata om de andra sakerna som är jobbiga brukar det rätta till sig med tankarna om mat och vikt. Du kan själv kontaka BUP, dit kan man få gå och prata av sig, liksom på ungdomsmottagningen där de är vana vid sånna här bekymmer (www.bup.se eller www.umo.se). Jag tror att du behöver någon vuxen att prata med om din situation. Även tjejzonen har en ätstörnigschatt, där kan du få råd och stöd om hur du kan söka hjälp, www.tjejzonen.se
Vänta inte. Lycka till
Hej. Du väger väldigt lite i förhållande till din vikt. Men i din ålder är det intressanta hur du följer din viktoch längsdkurva, det kan du be skolsyster om hjälp att kolla, hon vet precis. Sen är det bra om du kan börja äta grönsaker, om du tex gillar någon grönsak är det bra om du äter i alla fall av den. Vad det gäller växandet så hänger det till viss del ihop med mensen, man brukar säga att man växer i ca ett år efter första mensen, men även det är väldigt olika.
Hej. Att hetsäta behöver inte betyda att du äter ett visst antal kalorier på en och samma gång, det ser väldigt olika ut. Om du hetsäter 2000-3000 kca/gång är det en hetsätning.
Hej. Vad man får säga eller inte säga är svårt att svara på. Men om du upplever det som ojust det hon sa så tycker jag att du ska ta upp det med henne, så att hon lär sig och vet att du inte vill att hon säger så till dig. Är det svårt att prata med henne om det kan du kanske ta dina föräldrar till hjälp eller skriva det du skrivit till oss och låte henne läsa det. Lycka till
Hej. Vad stark du är och vad tufft du verkar ha det. Då familjen inte är det stöd de behöver vara gör det allt så mycket svårare. Vet de om att du önskar mer hjälp och stöd? Vet de på ätstörningsenheten om att du gör det stora och svåra jobbet nästintill ensam? Jag tycker att du ska prata med behandlarna om hur du har det och att du egentligen önskar mer stöd från dem. Är det svårt att berätta kan du alltid visa dem mailet du skrivit till oss, det kommer de att uppskatta och det kommer hjälpa dem att öka förståelsen för dig. Gör det, berätta för dem vid nästa möte, det som du skrivit till oss. Lycka till
Hej. Tipset är att äta regelbundet 6ggr/dag på bestämda tider. Ordentlig frukost, mellanmål, normalportion lunch (dvs motsvarande 8 köttbullar, 3 potatisar, sås, lingon och ett glas mjölk eller juice) sedan mellanmål, normalportion middag och sedan kvällsmål. Sen är det bra att äta i lagom takt, tänka på att inte kasta i sig maten. Väldigt viktigt är att du slutar kräkas då detta kan få allvarliga följder för hjärtat. Lycka till
Hej. Hoppas du har fått i dig lite mat nu och att du inte går till träningen utan att äta ordentligt. Ibland då det blir svårt att äta handlar det om att tankar på mat och kropp gör att det blir svårt och man mår illa. Då är det bara att äta på schema, 6ggr/dag på bestämda tider, gå emot tankarna och tänka att maten är livsviktig. Du behöver äta minst 2000 kcal/dag säkert mer med tanke på att du tränar så mycket. Men ibland finns det medicinska orsaker till att det blir svårt att äta, tex förstoppning eller hormonrubbningar. Jag tycker att du ska börja med att utesluta medicinska orsaker genom att söka läkare på vårdcentralen, de kan hjälpa dig på flera sätt. Börja med att ringa vårdcentralen redan idag. Lycka till
Hej. Vad bra att du kunnat ta dig ur de jobbiga tankarna förut, det betyder att du har en bra sida inom dig som vill låta dig må bra och få äta normalt. Men just nu är det jobbigt igen och det skrämmer dig...det är också bra eftersom du känner att det du gör inte är helt rätt. Ofta behöver man berätta hur det är för att andra ska kunna hjälpa, särskilt som du känner dig rädd. Kan du prata med dina föräldrar? Eller någon av dem som kom fram till dig i skolmatsalen? De kommer inte bli arga eller förvånade, snarare tvärtom, eftersom de tydligen varit lite oroliga för dig innan... Skolsköterska är också en bra person att prata med. På tjejzonen finns en chattsida som heter ätstörningszonen, där kan du chatta med vuxna som är vana att "prata" om sånt här, www.tjejzonen.se. Lycka till
Hej. Det är viktigt att äta mat, ordentligt med mat då man tränar. Du kan gärna äta 6ggr/dag och utöver detta äta en extra måltid ca 20 min efter varje träningspass, tex kan du då äta en normal måltid, varierad kost. Tänk på att kroppen behöver vila för att kunna utvecklas och för att kunna bygga upp sig så skynda långsamt.
Hej. Du ska absolut inte gå ner mer i vikt. Med tanke på hur mycket du tränar ska du äta regelbundet, 6ggr/dag på bestämda tider, det ger dig bäst förutsättningar att bygga muskler och bli stark. Att kräkas kan ge farliga konsekvenser på hjärtat varför det är väldigt bra att du slutat med det. Funderar du mycket över din kropp, chatta med tjezonen eller ätstöringszonen på www.tjejzonen.se.
Hej. Det låter som att du hamnat i en ond cirkel där de negativa tankarna får ta alldeles för stor plats och ibland kan det vara skönt att få prata av sig för att komma i ordning med tankarna igen. På ungdomsmottagningarna finns det kuratorer som är duktiga och vana att prata om sånt här, kontakta gärna din ungdomsmottagning, de flesta tar emot upp till 25 års ålder. Du kan även chatta med tjejzonen (ätstörningszonen) på www.tjejzonen.se. Det kommer att ordna sig.
Hej. Det kan vara så för ganska många. Tycker du att det är ett bekymmer så går det att träna sig på att prova nya saker för att lära sig att tycka om dem. Hoppas du vågar prova, för det är det värt. Lycka till
Hej. Det är svårt att svara på utan att ha träffat dig. Men om du kan få tag i dina vikt och längd-kurvor från skolhälsovården så går det att se ungefär hur mycket du ska väga. Det är skolhälsovården som har dem. Lycak till
Hej. Vad synd att din kontakt på BUP inte känns bra. Kan du prata med dina föräldrar om det så att de kan hjälpa dig hitta någon att prata med som du liter på? Jag kan tyvärr inte hjälpa dig, mer än med att uppmuntra dig att ta emot all hjälp du erbjuds och om du inte tycker att du kan lite på den du pratar med så kanske det finns någon annan? Fortsätt kämpa, det kommer att bli bra. Lycka till
Hej. Man blir inte fet av att äta, men man kan bli väldigt sugen på sötsaker om man inte äter regelbundet. Du behöver äta 6ggr/dag på bestämda tider, då förbrukar kroppen själv maten du äter och du kommer växa precis så som du ska. Börjar du hoppa över måltider och missa olika måltider finns det risk att din kropp kommer att må jätte dåligt och inte alls växa som den ska. Så ät regelbundet och av all mat så kommer du inte att bli fet.
Hej. Ja, du har en ätstörning och du behöver hjälp att komma ur ditt negativa ätande. Kanske kan du prata med din terapeut och be henne hjälpa dig att få ytterligare en kontakt, som hjälper dig med maten? Du behöver gå till en läkare på vårdcentralen och ta prover eftersom du kräks så mycket, det kan bli skadligt för kroppen och då framförallt för hjärtat. försök börja äta regelbundet, 6ggr/dag på bestämda tider och ät allsidig kost så minskar suget efter onyttigheter (glöm inte att äta kolhydrater). lycka till
Hon kan få hjälp i Sverige, men på vilket sätt kan jag inte svara på. Det är bra om hennes behandlare i Australien skickar med journaler mm från behandlingen där så underlättar det för sjukvården här. Ring er vårdcentral som säkert kan hjälpa er vidare med frågan. Lycka till
Hej. Vad bra att du jobbar på att bli frisk igen, Grattis! Vad det gäller brösten så är det ofta ärftligt, från mamma eller pappas sida. Troligtvis kommer dina bröst att växa då du äter bra igen och de kan bli lika stora som innan, men som sagt, storleken på brösten är olika och det kommer att visa sig. Du behöver inte oroa dig.
Hej. Vad bra att ni har pratat med er mentor, för det är precis vad ni skulle göra. Mer behöver kompisar i er ålder inte göra, nu är det de vuxna som ska ta ansvar och göra vad de måste. Som kompisar kan ni sedan alltid finnas, just som kompisar, visa att ni tycker om henne som hon är.
Hej. Jag tycker att du ska söka läkare igen och berätta precis det du så bra beskriver i mailet till oss. Det låter klokt och bra att du vill leva ett friskat liv utan att uppleva att du ofta behöver kräkas. Kanske skulle du även må bra av att prata med någon och även det kan du få hjälp med av läkare på vårdcentralen. Känns det svårt att berätta för läkaren kan du ta med dig det du skrivit i mailet och visa för honom/henne. Lycka till
Hej. Ja, du har nog en ätstörning som du behöver få hjälp att bli fri ifrån. Kan du prata med dina föräldrar eller någon annan vuxen i din närhet? Det finns bra hjälp att få, och det är vanligt att den som behöver hjälp tänker precis som du, att "Jag är nog inte tillräckligt sjuk" fast att du är det. Så tag hjälp av någon vuxen för att söka hjälp. Du kan även chatta med tjejzonen som kan stötta dig för att våga fråga om hjälp. Lycka till
Hej. Det är omöjligt att säga vad smärtorna beror på utan att ha träffat dig. Därför tycker jag att du ska söka läkare som du berättar för om din situation och om dina symtom så kan han/hon säkert hjälpa dig. Lycka till
Hej. Vad bra att hon ska få hjälp på en klinik. På apoteket kan hon köpa näringsdrycker som har bra näringsinnehåll. tex fortimel energy är bra, dessa finns med flera olika smaker.
Hej. Ja, det kan vara farligt för din hälsa. Jag tycker att du ska kontakta de behandlare som du haft tidigare och diskutera din situation, kanske har de bra råd som du kan följa. Lycka till
Hej. Det är inte ovanligt att man efter en anorexi är mer hungrig än tidigare och det är då viktit att äta normalportioner och regelbundet. Kanske får du fortfarande i dig för lite mat under dagen? Prova att äta ett kvällsmål innan du lägger dig så kanske hungern under natten lungnar ner sig. Det kommer gå över. Lycka till.
Hej. Du kan läsa olika självhjälpsböcker.Se på vår hemsida vilka vi rekomenderar. Lycka till.
Hej. De symtom du beskriver är symtom som tyder på att du får i dig alldeles för lite energi (mat) vilket i sin tur kan ge allvarliga konsekvenser. Återgå till ett normalt ätande och din kropp kommer att må bättre igen. Vänta inte. Lycka till.
Hej. Du behöver uppsöka läkare omedelbart. Hjärtat är påverkat av din ätstörning och det kan ge allvarliga följder. Ring din vårdcentral idag och be om en tid så snart som möjligt. Vänta inte. Lycka till.
Hej.
Det är en fråga som du behöver diskutera med din gynekolog. Lycka till.
Hej! Du äter på ett sätt som kan skada din kropp allvarligt. Din fråga påminner väldigt mycket om en tidigare fråga, så jag vill be dig att läsa svaret på frågan här under. Sköt om dig!
Hej!
Du är 13 år och du SKA gå upp i vikt! Din kropp håller på att utvecklas från ett barns till en kvinnas och det innebär att du får bröst, höfter och mer fettvävnad kring t ex lår och stuss, samt att du fortfarande växer på längden och det väger ju också. Det här är en naturlig utveckling som visar att din kropp är frisk och fungerar som den ska och något som alla (friska)flickor går igenom. Du borde försöka välkomna de här förändringarna som handlar om att du kommer att kunna få barn en dag och att du kommer att se ut som en kvinna (det är väl inte så roligt att se ut som 13 hela livet?). Det oroar mig att du du kräks och att du oroar dig över din viktuppgång. Jag skulle verkligen önska att du pratar med någon vuxen som kan hjälpa dig att inte vara så orolig och att sluta kräkas. I värsta fall kan du annars fastna i en ätstörning och det är verkligen inte någon rolig tillvaro. Ta hand om dig!
Hej! Det du beskriver låter inte bra. Ta gärna vårt självtest på startsidan för att få mer vägledning om huruvida du verkar ligga i riskzonen för att faktiskt ha utvecklat en ätstörning.
Hej!
Stort grattis till dig som nästan blivit helt frisk! Byststorleken hos en kvinna är till stor del styrd av genetiska faktorer, men påverkas också av den generella andelen kroppsfett. Att genetiken spelar stor roll innebär dock inte att du måste få stor byst för att din mamma har det. Vi ärver ju gener från många generationer och du kan brås på någon annan släkting. Om man har en svår ätstörning mitt under puberteten så kan detta förstås också påverka, men det är svårt att ge ett generellt svar på hur mycket eller på vilket sätt, det är väldigt individuellt. Jag skulle inte tro att dina bröst börjar växa nu. Men om du vill ha ett mer detaljerat svar på hur det förhåller sig med de här sakerna för just dig så ska du vända dig till en läkare som kan göra en ordentlig utredning.
Hej Marie! Stort grattis till att du blev frisk efter 15 plågsamma år! De flesta somatiska symtom brukar försvinna efter tillfrisknande från ätstörningen, men det finns vissa undantag. Benskörhet, mag- och tarmproblem, emaljskador på tänderna/nedslitna tänder och amenorré är exempel på sådana skador som i vissa fall kan blir bestående. Vad gäller just de smärtor som du beskriver så kan jag tyvärr inte svara. Skulle det kunna höra ihop med att du har en form av benskörhet? Ätstörningar är många gånger förknippat med skamkänslor hos de som lider av/har lidit av dem. Försök ändå våga berätta att du hade en ätstörning under många år. Det kan eventuellt hjälpa läkarna oerhört att hitta orsaken till dina smärtor - och förhoppningsvis en behandling som fungerar bra för dig! Samla mod och gör det bara! Lycka till!
Hej! Du har uppmärksammat flera varningssignaler som verkar tyda på att din dotter kan vara på väg att utveckla/har utvecklat en ätstörning. Du har rätt i att en förälders förmaningar sällan når fram i sådana här lägen. Samtidigt tror jag att hon lyssnar på dig fast hon kanske inte visar det. Det är jättebra att du pratar med henne om din oro! Försök att göra det på ett icke-kritiserande sätt som får henne att förstå att du tar upp de här sakerna av omtanke och oro, inte för att du vill kritisera och gnälla (lättare sagt än gjort eftersom ämnet kan vara väldigt känsligt, men du kan ha det som ambition). En stor fördel är att din dotter är under 18 år. Du kan då vända dig till BUP och få råd och stöd i hur du kan nå fram till din dotter få henne att träffa någon att prata med på BUP. Du kan också få hjälp med information om hur du själv kan få stöd och vägledning i hur du kan förhålla dig till hela situationen och hur du ska orka finnas där för din dotter.
Hej! Grattis till din väg mot tillfrisknande! När din kropp nu håller på att återställa sig så kommer den sakta men säkert att få tillbaka samma form/kroppstyp som du hade innan du blev underviktig. Du kan inte få en annan kroppsform eller kroppstyp utan du återgår till din ursprungliga kroppsform. Dock! Under tiden då kroppen genomgår arbetet med att bygga upp sig så kan du tillfälligtvis bli svullen eller vätskefylld på olika kroppsdelar. Det är dock bara tillfälligt och inget du ska bli rädd för. Allt kommer att återgå till det normala om du bara i lugn och ro fortsätter den viktökningstakt som dina behandlare har rekommenderat dig.
Hej! Ätstörningar kan se ut på många olika sätt. De ätstörningar man mest hör talas om är kanske bulimi och anorexi, men det finns många andra ätstörningar. Det kan vara så att du lider av någon av dessa. Ta gärna självtestet på startsidan och se om det verkar som att du lider av en ätstörning. Om det är så så är det jätteviktigt att du vågar prata med en vuxen, t ex en förälder eller din skolsköterska om det här. Ju tidigare man får hjälp med sådana här problem desto lättare är det att bli av med dem. Lyckat till!
Hej! Ja, du har en normal vikt. Dina andra frågor kan du hitta svaren på här på hemsidan. Kolla gärna våra faktablad uppe till vänster!
Hej! Eftersom du verkar ha upplevt ett tydligt samband mellan p-sprutan och ditt ätbeteende så tycker jag att du ska börja med att vända dig till din gynekolog. Ätstört beteende kan i vissa fall ha en hormonellt betingad grund och det kan vara bra att reda ut om det kan finnas en sådan grund hos dig. Om du inte kommer vidare genom att prata med din gynekolog så rekommenderar jag att du söker dig till din närmsta ätstörningsenhet. Där kan du få stöd och hjälp med att förstå hur ditt problem har utvecklats och få hjälp med att återfå ett normalt förhållande till mat. Lycka till!
Hej! Kaliumbrist är allvarligt och ska behandlas genast. Du riskerar att skada ditt hjärta allvarligt om du fortsätter att kräkas och inte behandlar din kaliumbrist. När du kräks så riskerar du även att drabbas av vätskebrist, något som ökar belastningen på dina inre organ ytterligare. Jag vet inte om du har fått kaliumbrist konstaterat eller inte. Men om du inte redan står i kontakt med läkare så måste du genast gå till din vårdcentral och ta prover och börja utreda hur det står till med dina kaliumvärden. När man kräks regelbundet så sätts mängder av kroppens naturliga funktioner ur spel och en följd av detta kan bli det sockersug du beskriver. Kroppens naturliga hunger- och mättnadssignaler blir störda vilket kan leda till att du känner ett ökat sug efter att äta. Efter att du har tagit itu med att kolla dina värden så måste du göra allt du kan för att få hjälp med att sluta kräkas. Det leder aldrig till något positivt att fortsätta utan förstör både kroppen och psyket. Sköt om dig!
Hej! Det är svårt att ge ett kort och generellt svar på din fråga. Jag får intrycket att du egentligen bär på ganska många frågor och grubblerier just nu och jag tror att det skulle var bra för dig att få prata med någon om de här sakerna så att ni kan ha en diskussion och fundera tillsammans fram och tillbaka över vad du vill, hur du mår, hur du vill må och hur du ska nå dit. Jag vet inte hur gammal du är, men om du är under 18 år så kan t ex skolsköterskan eller ungdomsmottagningen vara ett första ställe att vända sig till. Du kan även vända dig till din vårdcentral och berätta om hur du mår, så kan de hjälpa dig med att upprätta en samtalskontakt med t ex en kurator eller psykolog. Sitt inte och grubbla och kämpa för dig själv utan ta stöd av någon annans perspektiv och tankar. Lycka till!
Hej! Oj vad jobbigt det låter att vara inne i den här nedåtgående svält- och tankespiralen! Det verkar som att du inte vet varken ut eller in just nu. Å ena sidan bagatelliserar och normaliserar du problemet och tänker att alla har väl lite viktnoja ibland. Å andra sidan blir du förskräckt när du ser dig själv i spegeln ibland, din mens har försvunnit, du fryser och har gått ner väldigt mycket i vikt på kort tid, är väldigt underviktig och en annan del av dig förstår att det här är mer än en "vanlig viktnoja". Det är den sistnämnda delen av dig som har rätt. Det du beskriver går långt förbi att vara en enstaka överhoppad måltid eller lite missnöje med kroppen. Jag kan naturligtvis inte ställa någon säker diagnos så här över nätet, men väldigt mycket av det du skriver tyder på att du tyvärr verkar lida av sjukdomen anorexia nervosa som är en allvarlig men behandlingsbar sjukdom som går att bli frisk från. Du kan läsa mer om den sjukdomen här på hemsidan. Det viktigaste nu är att du bestämmer dig för att ta kontakt med vården. Jag förstår att det kan kännas som ett stort och läskigt steg, men den professionella ätstörningsvården har väldigt god kunskap och erfarenhet av hur de ska bemöta dig för att du ska kunna känna dig trygg och bekräftad. Lycka till och krya på dig!
Hej! Jag förstår att du känner dig jätteorolig för din kompis som har blivit sjuk. Jag tycker att det låter som att du gör allt du kan, du fortsätter att vara hennes vän och visar att du finns där för henne. Det är inte mycket mer du kan göra - men det betyder säkert väldigt mycket för henne! Vad gäller hennes skolgång och behandling så måste du överlåta det till vuxna att ta hand om. Dels hennes föräldrar, men också skolan och den professionella ätstöringsvården. Våga lita på att alla inblandade gör sitt bästa och kom ihåg att det enda du och din kompis ska göra är att försöka leva så normalt som möjligt, dvs. göra sådant som kompisar brukar göra tillsammans i den mån det går. Försök fokusera på sådant som inte har med sjukdomen att göra, det kommer vården att ta hand om, utan umgås med "den friska sidan" av din kompis och försök ha det roligt och trevligt tillsammans. Hoppas hon blir frisk snart!
Hej. Ja, det låter som att du har utvecklat en ätstörning. Så här jobbigt ska du inte behöva ha det. Kan du prata med dina föräldrar? Eller med gympaläraren som tycks ha uppmärksamat att du inte mår bra. Skolsköterskan kan oxå vara ett bra alternativ. Om du fortsätter så här kan det få svåra konsekvenser, så vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Hej. Ja, du hat troligtvis en ätstörning. Men det som är så bra är att du verkar vara ute i god tid och du verkar inte vilja ha det som du har nu. På BUP (www.bup.nu) kan du gå in och se vilket bup som ligger närmst där du bor. På BUP kan man prata om känslor, dåligt självförtroende och om problem med maten. Även ungdomsmottagningarna (www.umo.se) kan hjälpa till. Jag tycker att du ska prata med dina föräldrar eller någon annan nära vuxen, om du kan, De kan hjälpa dig med kontakterna. Du ska inte behöva ha det som du har det nu. Sök hjälp. Vänta inte. Lycka till.
Det kan ha samband. Jag tycker att du ska kontakta vårdcentralen där du bor och be om en noga undersökning. Lycka till
Hej. Det är inget fel på dig! Men jag blir väldigt besviken på den lärare du har! De tre kilon du har gått ner var troligtvis vätska, som du nu saknar och det kan påverka din förmåga att dansa och att för övrigt må bra. När man vill gå ner i vikt är det regelbundet ätande och regelbunden motion som gör skillnad, att sluta äta kan få förödande konsekvenser och kommer att få dig att må dåligt både fysiskt och psykiskt. Ät regelbundet, 5-6ggr/dag och träna som du gör nu. Vissa av oss ska vara lite större i kroppen än andra och du kommer vara vacker på scen precis som du är! Det är inget fel på dig.
Hej. Vad fint att du skriver till oss, och vad bra att hon vill ha hjälp. Visst ska hon få hjälp. Det allra vanligaste är att de med ätstörning har normalvikt, så hon kommer att få hjälp på en ätstörningsenhet. Se på kartan till vänster och kontakta er närmsta ätstörningsenhet redan i morgon. Ni kan även gå in på anorexi och bulimi kontakts hemsida, www.abkontakt.se där ni kan få mer tips och råd. Lycka till
Hej. BMI är ett mått som helt utesluter vad det är som väger på din kropp. Försök låta bli att fokusera på BMI och mått och följ det som känns bra. Du är inte överviktig.
Hej. Det låter inte så bra. Även om du ännu inte har en ätstörning kan detta utvecklas till en. Jag tycker att du ska prata med dina föräldrar och tillsammans med dem boka en tid till läkare som få undersöka dig och se om det finns andra orsaker än oro som gör att du har svårt att äta. Lycka till.
Hej. Ja, jag tycker att du ska söka hjälp. För inte ska du behöva ha det så här. Du kan få hjälp av skolsköterskan eller på bup (www.bup.se) eller ungdomsmottagningen (www.um.se). Det kan vara skönt att få prata om det som känns svårt och som gör att du mår dåligt. Lycka till.
Hej. Ni behöver genast prata med pojkens föräldrar och hjälpa dem boka en tid till barnläkarmottagningen och sedan ev till BUP. När sma barn inte äter eller kissar ordentligt kan det leda till livshotande konsekvenser. Ibland behöver små barn hjälp och stöd och på BUP är man van att arbeta med barn som har svårt att äta. Men man måste inledningsvis ta reda på varför han inte äter, det kan finnas somatiska orsaker till det som behöver behanldlas. Vänta inte med att prata med föräldrarna och hjälp dem gärna kontakta barnläkare. Lycka till.
Hej. Det låter oroväckande och du behöver gå till en läkare och bli utredd, det kan finnas många olika orsaker till att du kräks. Är det somatiskt behöver du somatisk vård, annars kan du vända dig till en samtalsterapeut och ta hjälp av terapi. Lycka till.
Hej. Vad bra att du bestämt dig! Precis som du hört tidigare så är det så att den som varit i svält kan känna en väldig hunger då hon väl börjar tillåta sig att äta. Detta kommer att gå över. Du behöver äta i kapp det du missat under året. Det är bra att tänka osm du gör, att det inte är en så stor grej och att det kommer att gå över. Din ämnesomsättning kommer snart att fungera helt normalt förutsatt att du äter regelbundet fortsättningsvis. Det stämmer inte att du kommer gå upp dubbelt så mycket som du vägde innan? Vart har du hört det? Du kommer gå upp till din normalvikt och så länge du fortsätter äta normalt kmmer kroppen att stanna på den vikt det är tänkt att du ska ha. Ät på och fortsätt som du gör nu. Lycka till
Hej. Vad bra att du försöker sluta! tandläkare har liksom alla inom vården tystnadsplikt och många har goda erfarenheter av att hjälpa dem som haft ätstörning och fått problem med tänderna. Tag kontakt med folktandvården och gå till tandläkaren, kanske orkar du med att berätta själv eller så låter du bli. Hittar de att tänderna blivit förstörda så kommer de att ställa frågan och då väljer du själv hur du vill svara, men det kan u vara bra att säga som det är, eftersom det då är vissa försäkringskasse regler som hjälper dig om du behöver gå ofta till tandläkaren. Lycka till
Hej. har svarat på samma fråga lite längre ner här. Tycker att det låter som att du behöver samtalsstöd, ibland (oftast) handlar tjockkänslan och illamåendet om något helt anat än mat och kropp. Lycka till.
Hej. Visst kan det vara så. Se till att fortsätta äta regelbundet och träna lagom. Lycka till.
Hej. Anorexi är så mycket mer än vikt. Men du är ordentligt underviktig och om du själv är oroad så tycker jag att du ska söka hjälp för din ätstörning, se kartan till vänster för dinnärmsta ätstörningsenhet.
Hej. Ibland blir det så att man stör den vanliga matordningen, och det brukar inte spela så stor roll om det är under en dag eller två, men skynda nu att gå tillbaka till dina vanliga matvanor där du ger kroppen alla de näringsämnen den behöver.
Hej. Sök genast hjälp. Du kommer att få hjälp. Titta på kartan här till vänster och kontakta din närmsta ätstörningsenhet. Vänta inte. Lycka till
Hej. Vad bra att dina föräldrar har tagit undan vågen, det betyder att de är oroliga för dig och vill hjälpa dig. Att äta 900 kcal/dag är för lite, du bör ligga runt 2000 kcal/dag, som du gjort den senaste tiden, bra! Att din mens försvann är ett tecken på att din kropp inte mår bra och du behöver mer energi än det du får i dig. Det finns bra hjläp att få, antingen på BUP (www.bup.se) eller på ungdomsmottagningen (www.umo.se). Du kan även prata med skolsköterskan så kan hon hjälpa dig. Du kommer att bli tagen på allvar. Lycka till
Hej. Det kan varea så att dina smaklökar har nedsatt funktion pga svält varför du saltar mycket för att få mer smak på maten, du kan även ha ett ökat saltbehov. Men det är aldrig bra att salta för mycket. Prata med dina behandlare om din situation. Lycka till.
Hej. Se under våra faktasidor. Jag tror inte man har gjort specifik forskning på skiljsmässobarn och ätstörning. Självklar kan det finnas samband för den enskilda individen och skiljsmässa, men det är aldrig en ensam orsak som orsakar ätstörning.
Hej. Det är olika och beror på vart man vänder sig. Men i princip är svaret på din fråga ja. Även om vi vet att många, de flesta, även behöver hjälp och stöd med matsituationen.
Hej. Eftersom du varit på sjukhus så gissar jag att de tagit reda på att det inte finns någon somatisk orsak till att du kräks. Därför tycker jag att du genast ska kontakta din närmsta ätstörningsenhet, se kartan här till vänster, så att du kan få den hjälp du behöver. Lycka till
Hej. För att vara smal och må bra krävs det att du äter regelbundet. Att sluta äta kan bli livshotande och är farligt för kroppen och välmåendet. Lita på din omgivning, du behöver inte gå ner i vikt. Ibland kommer idén om att man skulle kunna bli lyckligare om man blev smalare, vilket är helt fel, smal och lycka hänger inte ihop. Gå tillbaka till dina vanliga matvanor och gå emot smal-tankarna.
Hej. Det låter oroväckande det du beskriver. Du har en ätstörning och du behöver hjälp att ta dig ur. Du behöver äta regelbundet 5-6 gånger/dag på bestämda tider. Tre mål skall vara normalportion, dvs en normalportion motsvarar 8 köttbullar, 3 äggstora potatisar, sås och lingon samt ett glas mjölk. Men kanske är det för svårt fö dig att fixa detta själv? Kontakta din närmsta ätstörningsenhet, se karta här till vänster. Vänta inte. Lycka till
Hej. Det är i nuläget ingen risk att du ökar riskrn för hjärtkärlsjukdomar för att du äter som du gör nu. Jag tycker att jag träffat många som efter att ha varit sjuka i anorexi får en period några år senare då de liksom äter igen det de missade under sjukdomen. Men det är klart att du inte ska äta så resten av livet. Troligtvis äter du för lite mat, varför du blir godissugen under dagen. Försök öka på portionsstorlekarna och är regelbundet så ska du se att det kommer att lösa sig. Lycka till.
Hej. Det bästa sättet att bli av med suget är att äta ordentligt, dvs 5-6ggr/dag på bestämda tider. Vi behöver äta tre huvudmål och tre mellanmål per dag. Om du inte äter ordentligt kommer suget efter sötsaker och onyttigheter. Det är bra att träna, men det räcker mer ca tre gånger i veckan för att kroppen ska må bra. Lycka till
Hej. Vad jobbigt du verkar ha det, så här ska det inte behöva vara. Ofta behöver man hjälp att bli av med hjärnspökena och det är aldraig för sent att söka hjälp. Titta på kartan till vänster, där hittar du din närmsta ätstörningsenhet, ring deras telefonrådgivning nu i veckan. Vänta inte. Lycka till
Hej. Vad tråkigt att hon inte trivs på behandlingshemmet, vet hennes föräldrar och andra nära personer om det? Vet personalen om det? Det är viktigt att prata med personalen om det så att de kan göra en förändring så att hon kan få det bättre. Som kusin och vän kan det vara bra att åka och hälsa på, maila och prata i telefon.
Hej. Att äta regelbundet 5-6ggr/dag. Kosten ska innehålla kolhydrater, fett och protein samt mineraler och vitaminer.
Hej. Läs mer på vår hemsida. Läs även under faktabladen.
Läs emr under våra faktasidor eller på livsmedelsverket.se
Hej. Visst kan även mulliga personer få anorexia nervosa eller andra ätstörningar. Som vän är det viktigt att berätta att man oroar sig för den det gäller. Fråga hur hon mår och om det finns något du kan göra. Beroende på hur gamla ni är, men är hon hemmaboende eller om hon har god kontakt med sina föräldrar kan det vara bra om du berättar för dem om din oro. Det kan även vara bra att gå ihop några kompisar och tillsammans berätta att man är oroliga. Lycka till.
Hej. Som sjuksköterska ska du alltid uppmärksamma om du misstänker att någon lider av en ätstörning. Det finns nationelle och regionala riktlinjer för vad som skall göras när. Sjuksköterskan har en mycket viktig roll när det gäller ätstörningar.
Hej. Jag tänker inte att det är kört för dig. Kontakta din närmsta ätstörningsenhet (kartan här till vänster) och hör med dem hur du kan få hjälp.
Hej. Ja. Du har redan en ätstörning och du behöver hjälp att ta dig ur. Finns det någon som du litar på och som du kan prata med? Antagligen är redan en del i din omgivning oroade över hur du mår och vill hjälpa dig. På kartan här till vänster der du den ätstörningseneht som ligger närmst där du bor, ring dem på deras telefonrådgivning. Lycka till. Vänta inte
Hej. vad bra att du kan bo hemma hos dina föräldrar då det är svårt. Fortsätt att äta regelbundet som du nu gör. Kanske är det så att du behöver komma till någon och prata om det som varit jobbigt? Jag tycker du ska kontakta kuratorn du pratat med och se om du kan få mer samtal där eller hos någon annan. Lycka till
Hej. VAd bra att du skriver till oss, för du ligger verkligen i riszonen att fullt ut utveckla en ätstörning. Det låter som att mat, träning och tankar på kroppen tar alldeles för stor plats i din vardag. Jag föreslår att du pratar med skolsköterskan om dina tankar, så kanske hon kan hjälpa dig. Lycka till
Kroppen mår bra av att få i sig lagom mängd mat regelbundet och då man rör på sig lagom mycket regelbundet. Kroppen kan ses som en "maskin" som behöver vissa saker för att fungera optimalt, och då är mat, sömn och fysisk aktivitett de viktigaste ingredienserna. Men för att må bra i själen behövs det ofta mer, men grunden, för kroppen är väldigt viktig för hur psyket ska må.
Hej. Jag tycker att du ska gå till en läkare på vårdcentralen och diskutera dina problem, det kan finnas någon somatisk förklaring. Lycka till
Hej. Ja. Så som du beskriver det låter det som en ätstörning och det kommer i förlängningen ge dig ångest och du kommer att må väldigt dåligt. Så mitt råd är att fösöka komma ur ditt negativa ätbeteende och försöka sluta titta på magra sjuka människor på internet, det förstör för dig. Du behöver söka läkare som gör en somatisk koll på dig då det är farligt att svälta sig och kräkas. Lycka till
Hej. Gå in på våra fakta blad och läs där.
Hej. Min spontana reaktion är: Prata med mamma och pappa och berätta att du behöver hjälp! De kommer att kunna hjälpa dig. På BUP kan du få hjälp till exempel, ditt närmsta BUP hitter ni på www.bup.se Om det är svårt att prata med dina föräldrar så kan du visa dem det här mailet, det ger en fin beskrivning av din svåra situation. Lycka till och vänta inte.
Hej. Jag hoppas du har börjat äta. Det som händer då man inte äter är att du får inte i dig de livsnödvändiga produkter som kroppen behöver för att överleva. Du kan i förlängningen dö. Kroppen behöver fett, kolhydrater och proteriner och till det vitaminer och mineraler. Gå emot de svåra tankarna och sök hjälp.
Hej. Titta på kartan här till vänster, där hittar du din närmsta ätstöringsenhet, dit kan du ringa, ring gärna på deras rådgivningstelefon. Du behöver inte skämmas, det är väldit bra och modigt att du söker hjälp, med hjälp kommer du bli fri från din ätstörning. Lycka till
Hej. Beklagar sorgen och hoppas att du har någon i din närhet som kan trösta dig och finnas nära. Vid kris och sorg är det inte ovanligt att man tappar aptiten och/eller mår dåligt. Jag vill att du söker en läkare på vårdcentralen och berättar vad du varit med om och hur det blivit nu med maten för dig. Du har inte utvecklat en ätstörning, men det kan vara bra att försöka få ordning på maten för att inte riskera att utveckla en ätstörning längre fram. Lycka till
Hej. Jag förstår att du är orolig och vill ha vår hjälp, men det är omöjligt att svara på din fråga. Generellt är det mer farligt än effektivt att kräkas. Försök hålla dig till 6 mål mat/dag på bestämda tider så håller du din normalvikt. Men egentligen behöver du mer hjälp och stöd att ta dig ur ditt nu farliga ätbeteende.
Hej. Du är 19 år och myndig vilket gör att dem du söker hjälp hos har tystnadsplikt, även mot dina föräldrar och din familj. De får inte berätta för någon att du går i behandling hos dem om du inte har gett dem tillåtelse. Sök hjälp, det kommer att bli bättre. Lycka till och vänta inte.
Hej. Visst kan du söka hjälp för dina bekymmer, det finns många som har det som du som går på våra specialistenheter. Se på kartan till vänster vart du kan vända dig. Vänta inte. Lycka till
Hej. Ja ätstörningar kan gå i arv, men det är inte så att alla ätstörningar går i arv.
Hej.
Läs på vår hemsida under faktabladen. Lycka till
Hej. Det betyder att hon gått en kognitiv beteende terapi som troligtvis hjälper henne att klara av saker som varit svåra tidigare mycket bättre.
Hej. Vad tufft för dig. Men visst kommer även du att bli frisk. De allra flesta som har ätstörning och jobbar för att bli friska hamnar i "återfall" och blir rädda att hamna i sjukdomen för alltid. Men det är "bara" att ta nya tag. Sök hjälp igen, det är vi inom specialistvården vana vid, att våra tidigare patienter kommer tillbaka en sväng, och fortsätt jobba med att hålla matordningen. Det är inte enkelt, men äter du för lite så kommer du komma tillbaka in i sjukdomen. Sök hjälp idag igen! Lycka till
Hej. Det låter som att du får i dig för lite mat under dagarna varför ditt sug efter godis blir jätte stort på kvällen. Du tycks ha en hjärna som är klok nog att signalera att du får i dig för lite socker under dagen och därför signalerar sockersug till kvällen. Försök öka näringsintaget under dagen, ät blandad kost (vegeterianer är tex alltid med sötsugna än allätare). Ät regelbundet 6ggr/dag på bestämda tider och tillåt dig socker under dagen. Lycka till
Hej. Vila en stund från att träna magen. Risken att du bara bryter ner i stället för att bygga upp är väldigt stor. När du är normalviktig och kan träna magen ibland och ibland inte är du på rätt väg. Men innan dess, vila och låt bli träningen tills du är frisk i vikt och tanke. Lycka till
Hej. Det du beskriver om din situation lutar åt att du håller på att utveckla en ätstörning, vilket i sin tur kan bli livshotande farligt och ge farliga konsekvenser. Då kroppen inte får i sig tillräckligt med näring hamnar den i svält. Svälten påverkar hjärnan och hjärtat och alla de inre organen, att det sen dessutom syns utanpå i form av att du går ner i vikt är inte lika farligt som att det faktiskt är farligt för kroppens alla funktioner. Man behöver äta 5-6ggr/dag på bestämda tider, regelbundet, för att hålla ämnesomsättningen igång, gör man det kommer man att må bra, få vacker hy och vackert hår. Äter man så lite som du beskriver kommer du snart att få torrt sprött hår, torr hy och du kommer att bli väldigt ledsen tillslut, för en hungrig kropp och hjärna signalerar ledsenhet. Alla som inte äter ordentligt blir till slut ledsna. Så jag tycker att du ska gå till din skolsköterska och berätta för henne hur du har det och hur du tänker. Prata gärna med dina föräldra, de kan hjälpa dig. Och blir det för svårt att komma tillbaka till ett normalt ätande själv så kan du få hjälp på BUP där de är jätte duktiga med att hjälpa. Lycka till och vänta inte med att prata med en vuxen.
Hej. Läs om diagnoskriterierna på vår hemsida här. Det är oftast viktigare för behandlande personal vilken diagnos det är än för den som är sjuk. De olika diagnoserna talar inte om hur mycket man lider av sitt bekymmer. Är det svårt för dig ska du söka hjälp. Lycka till
Hej. Hur mycket kroppen hinner ta upp av näring innan du kräks upp maten är väldigt olika och därför kan jag inte ge ett enkelt svar. Men det ät ett väldigt farligt beteende att kräkas upp mat med flit eftersom det påverkar saltbalansen i kroppen som i sin tur påverkar hjärtrytmen. Att kräkas står ofta för mycket mer än enbart önskan att gå ner i vikt, och detta tycker jag är viktigt att du pratar med dina behandlare om. Du skriver att du känner dig misslyckad. Jag hoppas du förstår att du inte är misslyckad pga av dina ät och kräkbekymmer, det är sjukdomen som ställer till det, och du kommer att kunna ta dig ur beteendet, det går, men det brukar ta tid. Så kämpa på och försök gå emot reflexen att kräkas. Ät regelbundet, 6 ggr/dag på bestämda tider så håller du ämnesomsättningen igång. Lycka till
Diasgnosen ställs efter en noga undersökning och intervju. Den ställs där du söker hjälp att bli utredd, tev vårdcentral, BUP, psykiatrin eller specialistenhet för ätstörningar.
Hej. Det beror nog till viss del på att du ätit mycket och maten i magen skvalpar runt i magsaft som jobbar med att bryta ner maten. Är du orolig sök läkare på vårdcentralen så kan han/hon hjälpa dig förstå och kanske hjälpa dig sluta hetsäta. Lycka till
Hej. Ibland är det svårt att veta vad som är vad och då behöver man hjälp att reda ut begreppen. Beroende på hur gammal du är så tycker jag att du antingen ska vända dig till din närmsta vårdcentral eller skolsköterskan och berätta om dina bekymmer. Lycka till
Läs mer under våra faktablad här på hemsidan.
Hej. Då kroppen inte får i sig tillräckligt med näring blir man trött. Jag gissar att din oro för att äta för mycket gör att du äter för lite och mår dåligt av det. När man äter för lite så tänker man mer på mat och snart kommer hela livet att handla om mat och kropp. Så försök äta 5-6 ggr/dag, tre ordentliga måltider och tre mallanmål. Då kommer du antagligen bli lite piggare. Lycka till
Hej. Det är svårt att svara kort på den frågan. Du kan söka artiklar på pubmed eller försöka läsa om historian här på vår hemsida. Lycka till
Hej. Det är väldigt svårt att svara på vad du ska göra. Er historia verkar minst sagt svår och nu är barnen myndiga. Men vad du kan göra är att kontakta din dotter och visa din oro. Går inte det kan du själv försöka lära dig om ätstörningar så mycket du kan, tex genom anoreix och bulimikontakts hemsida, www.abkontakt.se eller gå på våra föreläsningar på ABF-huset i Stockholm (se när de går på vår hemsida). På många håll i landet finns anhörigstöd i form av anhörigcirklar dät du kan träffa andra som är anhöriga. Lycka till
Hej. Det finns inget namn för det men det kan vara ett teckan på att ätbeteendet börjar bli stört.
Hej. Det beror nog till viss del på att du ätit mycket och maten i magen skvalpar runt i magsaft som jobbar med att bryta ner maten. Är du orolig sök läkare på vårdcentralen så kan han/hon hjälpa dig förstå och kanske hjälpa dig sluta hetsäta. Lycka till
Hej. Du behöver prata med någon vuxen i din närhet. Skolsköterskan, någon schysst lärare eller kanske skolkuratorn. Bäst är det om du kan prata med dina föräldrar, som du själv skriver kommer du att behöve hjälp och stöd att ta dig ur ditt farliga ätbeteende. Du kan kontakta BUP själv, www.bup.se, men helt klart är det bäst om du får med dig dina föräldrar. Kanske kan du visa dem mailen du skrivit hit till oss för att förklara hur du har det. Vänta inte. Du behöver ta hjälp av vuxna. Lycka till
Hej. Du behöver hjälp och stöd att komma ur ditt osunda ätbeteende. På vårdcentralen kan du få hjälp och stöd. Lycka till
Hej. Vad bra att din dotter har fått hjälp. Tyvärr kan jag inte hjälpa dig, din dotters behandlare vet säkert mer, prata med dem. Men det är inte helt ovanligt att kroppen reagerar på viktuppgång med att samla vätska initialt, det brukar dock ge med sig och gå över när kroppen vänjer sig vid ett normalt ätbeteende igen.
Hej. Du behöver antagligen öka på ditt energiintag med tanke på att du växer och tränar hårt. Fyll på med rejäla mellanmål och ät så regelbundet du kan. Du kan även försöka äta ett extra mål direkt efter träningen de dagar du tränar. Lycka till
Hej. Du behöver hjälp och stöd att ta dig ur ditt farliga ätbeteende. Du äter alldeles för lite och riskerar att utveckla följdsjukdomar om du fortsätter med det låga energiintaget. Se på kartan här till vänster och kontakta din närmsta ätstörningsenhet. Lycka till
Hej. Din kropp reagerar precis som den ska, du äter för lite på dagen och då reagerar din kropp med att signalera enorm hunger på kvällen. För att hålla en bra vikt behöver man äta regelbundet, 5-6 ggr/dag på regelbundna tider. Då slipper du sug och risken att överäta. Lycka till
Hej. Vad besvärligt du har haft det, och vad skönt att det är över. Jag vet inte vad det var du led av, men det låter inte som bulimia nervosa. Fråga dina föräldrar, det vet kanske lite mer än du om vad det egentligen berodde på. Lycka till
Hej. Att äta regelbundet 5-6ggr/dag är mitt tips. Känslan av att vara tjock hänger sällan ihop med verkligheten om hur kroppen ser ut, känslan brukar mer vara förknippat med något annat. Kanske skulle du må bra av att prata med någon om dina tankar och känslor i kombination med lagom mycket träning och regelbundet ätande. Lycka till.
Hej
Läs mer på vår hemsida. Titta under faktabladen. Lycka till.
Hej. Vad bra att du får hjälp mot din ätstörning, det är kämpigt att bli frisk, men det är värt varenda jobbig minut! Då man låtit sin kropp svälta och inte tagt hand om den så fungerar det så att kroppen spar på energin den får i sig. Många får, efter att ha haft tex anorexi, som ett litet fettlager på magen de första veckorna under viktuppgång (kroppen gör så för att klara av om du tex skulle börja gå ner i vikt igen, då har den ett litet fettlager sparat). Men så fort du börjar äta regelbundet och normalportioner kommer den lilla fettdepån att försvinna och kroppen kommer att prioritera att bygga muskler och stärka dina inre organ. Jag har svårt att tro att det är så mycket fett på din kropp, det är nog mest en känsla och som sagt, så fort du börjar äta 100% kommer det att ordna till sig. Jag skulle vänra med att träna tills du kommit upp i en bra vikt, men det gör ni ju så klart upp med dina behandlare. Lycka till och ge inte upp.
Hej. Det kan finnas massa orsaker till att det känns så och jag tycker att du ska prova att prata med någon vuxen om hur det känns. Om du har en schysst skolsköterska eller kurator på skolan kan det vara bra att prata med dem. Det är viktigt att du inte börjar kräkas eller slutar äta på grund av dina känslor eftersom det bara kommer att göra det värre. Jag tycker att du ska prata med någon redan idag. Lycka till
Hej. Tyvärr låter det som att du utvecklat en ätstörning och du behöver hjälp och stöd att ta dig ut ditt nu negativa ätbeteende. Din idé om att alltid vara minst och ditt sätt att se på din kropp gör dig illa. Alla de negativa tankar du har kan du få hjälp att hantera och komma över, det tar lite tid, men det kommer att gå. Vad det gäller din viktnedgång kan det, om du fortsätter, bli skadligt för kroppen. På kartan här till vänster ser du vart din närmsta ätstörningsenhet ligger, ring dem och diskutera din situation. Vänta inte. Lycka till
Hej. Ja, autisktiska barn och vuxna kan ha helt andra matvanor än andra. Till viss del går detta att acceptera, men om ditt barn inte äter mat låter det som att ni behöver hjälp att hitta något som han/hon kan tänka sig att äta. På autismföreningens hemsida finns ett helt avsnitt om detta. Du bör även prata med ditt barns kontakter för att tillsammans komma på hur just ni ska lösa problemet. Lycka till
Hej. Du har helt rätt. det är olika från person till person och går inte att svara på. Men de allre flesta med ätstörning är normalviktga, dvs det syns inte utanpå.
Hej. Grattis till din graviditet. Visst kan du bli fri från lidandet, ibland tar det bara lite längre tid än man tänkt sig eller orkar med. Men nu har du en bra chans att ta tag i problemet. Prata med din barnmorska om dina känslor, berätta bärna att du tidigare haft en ätstörning och berätta vad din nuvarande situation väcker för tankar och känslor. Har du tur har din barnmorska tagit del av en av våra utbildningar om just graviditet och ätstörning, har inte hon tagit del av informationen kan hon säkert ha en kollega som vet. Du kan själv gå in här på vår hemsida och läsa om just graviditet och känslor mm. Det kommer att ordna sig. Lycka till
Hej. Troligtvis har du ätit för lite i veckan som varit och därför ökade begäret av mat och sötsaker nu under helgen. Du kommer inte gå upp i vikt av den här händelsen, men det är nu viktigt att du äter regelbundet och rör på dig som vanligt. Du behöver äta 5-6ggr/dag på bestämda tider. Gör du det minskar risken för hetsätning och du kommer troligtvis inte ens känna dig sugen på sött så länge som du ger kroppen lagom med normalkost och bra mat. Lycka till
Gå in på våra faktablad och läs mer där.
Hej. Jag förstår din oro. Kontakta ert närmsta BUP. På BUP är man van att arbeta med den här sortens problematik och ofta kan det gå ganska så fort att bli hjälpt med så här problematik. Ert närmsta BUP hittar du på www.bup.se. Vänta inte med att söka hjälp, ju fortare ni får hjälp desto enklare kommer det att gå att göra förändringar. Lycka till
Hej. Visst finns det hjälp för dig! Jag vet inte din ålder, men ungdomsmottagningarna är väldigt duktiga på samtal och tips och råd om mat och kropp. Även ätstörningslinan, tjejzonen.se kan hjälpa dig. Går du i skolan kan skolsköterskan hjälpa dig. Du kan även ringa din närmsta ätstörningsenhet för att fråga dom vad som gäller i din kommun. Lycka till
Hej. Bra att du vill ändra ett farligt ätbeteende! Nu gäller det att börja äta av all den näring kroppen behöver, dvs fett, proteiner och kolhydrater, regelbundet och i normalportioner. Du kommer inte att rasa upp i vikt, kroppen har troligtvis flera små skador som måste repareras och det kostar energi, dvs mat. Regelbundet ätande gynnar ämnesomsättningen varför din ämnesomsättning först kommer att öka och sedan hålla sig stabil vilket gör att du inte kommer att bli tjock. Inledningsvis ska du inte träna eftersom kroppen behöver maten du ger den till att reparera kroppen. Börjar du genast träna måste du äta större mängder. Vila kroppen, låt den återhämta sig och efter ett tag kan du sakta börja träna igen. Ta gärna upp ridningen igen, det låter som att du saknar den. Lycka till
Hej. Vad bra att du bromsar en negativ trend! Nu gäller det att hålla i det mer regelbundna ätandet och utesluta träningen. Det är inte farligt att börja äta normalt igen efter en diet, men det är inte bra om du snabbt börjar äta mer än normalt, det kan vara svårt för hjärtat att orka med. Men normalportioner och mellanmål är toppen. Jag tycker att du ska gå till vårdcentralen och berätta precis hur det varit och vad som hänt, då kan läkaren ta prover på dig och du kan få svar på flera av dina frågor. Det tar tid för kroppen att bygga upp sig igen, men du har inte förstört din ämnesomsättning eller så, så du behöver inte oroa dig för att rasa upp i vikt. Lycka till
Hej. Så här jobbigt ska du inte behöva ha det. Det finns hjälp att få. Självklar ska du inte behöva svälta resten av livet! När allt handlar om vikt och kropp så försvinner så mycket av allt annat som är viktigt och kul i livet. Det finns bra hjälp att få och ofta handlar det om självacceptans och om att lära känna sig själv lite bättre. Beroende på hur gammal du är finns det olika sätt att få hjäl. Är du under 18 år tycker jag att du ska prata med skolsköterskan eller direkt kontakta BUP (www.bup.se). Är du äldre kan du kontakta vårdcentralen för stödsamtal eller ungdomsmottagningen (www.umo.se). Lycka till
Hej. Vad bra att ni ska få hjälp att hjälpa er dotter. Jag tycker absolut att ni ska prata med hennes tränare, direkt! Det är viktgt att han/hon vet om vad som händer och troligtvis har han/hon erfarenheter från tidigre som kan vara bra att ta del av (det är vanligt med ätstörningar inom idrott och tränarna har ofta kunskap om ämnet). Sen är det klokt att hjälpa er dotter att ta vila från träningen. Det har nyligen kommit forskning som visar på att totalt träningsstopp är bättre än att få träna lite under ätstörning. Träning vidmaktthåller ofta en del av ätstörningen och gör därför mer skada än nytta. Sedan kan det vara en risk rent somatiskt att träna under svält, hjärtat orkar inte påfrestningar på samma sätt som om man är normalviktig och äter bra. Det är svårt och tufft och inte enkelt. De raka svaren på dina frågor blir dock:
Prata med tränaren.
Se till att din dotter tar träningspaus så länge som hon inte får i sig den energi hon behöver.
Lycka till
Hej. Jag tycker att du ska kontakta din skolsköterska eller be dina föräldrar om hjälp att få komma och prata med läkare på vårdcentralen. Det kan vara farligt att på egen hand börja förändra ätandet varför du kan behöva hjälp och stöd så att det blir på ett bra sätt. Lycka till
Hej. Viktig fråga, men mer komplicerad än att vi enkelt kan svara på den här. Men visst skiljer sig normal övervikt från övervikt med ätstörining. Läs mer under våra faktablad.
Hej. Vad bra att du får hjälp. Lita på dina behandlare, de vet vad de säger och gör och varför. Min gissning är att din kropp tagit stryk av långvarig svält och därför kräver mer energi under längre tid för att reparera alla skadorna inuti kroppen. Fortsätt kämpa. Lycka till
Hej.
Vad bra att du får hjälp. Det kommer att ordna sig. Visst kan det vara vätska. Lita på dina behandlare, de vill med all säkerhet hjälpa dig till ett normalt liv med normalvikt och normal träningsintensitet. Fortsätt kämpa. Lycka till
Hej.
Du är under normalvikt, dvs att du är långtifrån tjock och det gör inget om du går upp i vikt, det skulle tom vara bra.
Hej. Det är olika. Läs mer under våra faktasidor där vi har avsnitt om anhöriga. Lycka till.
Hej. Svårt att svara på. Men vi hoppas det. Vilken vård som erbjuds beror på vart i landet du bor och på vilket sätt den som är sjuk behöver stöd. På kartan här till vänster kan du se de olika ätstörningsenheterna. Ätstörning kan även behandlas inom BUP och vuxenpsykiatrin.
Hej. Ja, blir situationen livshotande kan vi i Sverige vårda personen mot dennes vilja, men det är bara läkare som kan fatta sådanna beslut.
Hej. Vad fint att din kompis kunde hjälpa dig och vad bra att du kunde ta dig ur, då. Nu skriver du att symtomen börjar komma tillbaka och att du är rädd att hamna där igen. Klokt. Men frågan är om du behöver mer hjälp och stöd den här gången? Kanske skulle du må bra av att få mer hjälp. Om du tittar på kartan här till vänster ser du din närmsta ätstörningsenhet som du kan kontakta. Vad det gäller ätandet behöver du (liksom alla andra) äta regelbundet 5-6ggr/dag på bestämda tider, frukost, mellis, lunch, mellis, middag och kvällsmål. Varje dag och alltid normalportioner. Även om du inte känner dig hungrig. Lycka till.
Hej
Titta på våra faktasidor så hittar ni svaren.
Många olika saker. Titta på våra faktasidor. Lycka till
Hej. Det är inte normalt för en frisk person, men för den med ätstörning är det vanligt att tex önska sig en farligt låg vikt. Det kan bli väldigt farligt för din vän om hon fortsätter gå ner i vikt. Hoppas att hon snart får hjälp och stöd att ta sig ur sin ätstörning.
Hej
Läs mer under våra faktablad. Lycka till.
Hej. Ja, det är klart att du är orolig. Får din syster någon hjälp? Har hon varit till vårdcentralen eller ätstörningsenheten i er närhet? Hon behöver hjälp och stöd att ta sig ur ätstörningen och till det behöver hon nog professionell hjälp. Kan dina föräldrar hjälpa henne att söka hjälp? Som syster kan du visa att di bryr dig om och att du vill hjälpa henne söka hjälp. Du kan själv kontakta anorexi och bulimmi kontakt på www.abkontakt.se där det finns mer hjälp och stöd för anhöriga. Lycka till
Hej. Det beror på hur gamla ni är och hur sjuk hon är. Är ni under 18 år hjälper du bäst genom att "skvallra" för någon vuxen som kan hjälpa henne. Sedan ska du fortsätta vara hennes kompis och vän som tidigare, det kan vara väldigt viktigt för den som är sjuk att ha kvar sina vänner som tidigare, kanske kan vännernas glädje och livslust locka till ett friskt liv. Lycka till
Läs mer under våra faktasidor om ätstörningar. Hur arbetsmöjligheterna blir är väldigt olika för den enskilda personen.
Hej. Det du beskriver är en vanlig förljd efter att kroppen varit i svält. Det kommer att gå över. Det viktiga är att du fortsätter att äta regelbundet och att du får i dig ordentligt med energi, kanske behöver du mer energi nu än tidigare för att bygga upp kroppen. Skulle problemen återstå är det viktigt att du går till vårdcentralen och diskuterar dina bekymmer med en läkare. Lycka till.
Hej. Ja, det låter som att du har en ätstörning. Så som du nu äter är inte bra för kroppen. Du behöver äta regelbundet 5-6mål mat/dag utspritt över hela dagen. Jag tycker att du ska kontakta närmsta ätstörningsenhet för vidare konsultation (se kartan här till vänster).
Hej. Eftersom ni har kontakt på BUP och med dietist är det viktigt att ni pratar med behandlarna. De kan hjälpa er med alternativ. Lycka till
Hej. Bra att du uppmräksammat din sons bekymmer! Jag tycker att du skall ringa direkt till BUP (se vilket bup ni tillhör, www.bup.se) eller er närmsta ätstörningsenhet (se kartan här till vänster). Påverkas din sons allmäntillstånd bör ni söka akut sjukvård. Du kan även ta honom på en läkarundersökning på vårdcentralen. Lycka till
Hej. Om du blir sämre varje dag som går är det viktigt att igen söka akuten, det spelar ingen roll att du varit där tidigare. Sen kan du även själv ringa ätstörningsenheten och berätta om dina bekymmer och om att du önskar snabbt omhändertagande. Lycka till
Hej! Vad bra att du inte vill ha det så här längre! Det är inte normalt, och det är inget som du ska behöva fortsätta att dras med. Jag tycker att du ska söka stöd för att komma ur ditt destruktiva beteende och negativa tankar och känslor. Vänd dig till anorexi bulimi kontakt eller till den specialiserade ätstörningsvården för vidare vägledning. Lycka till!
Hej! Det är svårt att svara på eftersom jag inte vet t ex hur gammal du är eller vad du har för kroppsbyggnad. Om du är 18 år eller äldre och kvinna så skulle en ungefärlig normalvikt kunna vara ca 45-60 kg.
Hej. Det låter inte bra och du ska inte behöva ha det så här. Finns det någon vuxen du kan prata med? Kan du be någon av dina föräldrar hjälpa dig komma i kontakt med en vårdcentral? Eller har du en schysst skolsklöterska som du kan prata med? Prata med någon vuxen och be om hjälp att träffa en läkare för utredning och diskussion om varför det blir som det blir för dig. Lycka till.
Hej. Det låter besvärligt och inte alls bra. Men väldigt bra att du slutat kräkas! Grattis! Det tar tid för kroppen att återhämta sig från ätstörning, och som det verkar så är du inte helt fri från symtom då du emellanåt hetsäter och sedan svälter dig. När kroppen inte får mat regelbundet påverkar detta tarmarna, även tarmarna behöver regelbunden näringstillförsel för att orka jobba och de gånger du svälter dig så saktar arbetet i tarmarna ner och detta leder till förstoppning. Ibland kan det även varar så att tankarna och oron för att bli förstoppad leder till att man får förstoppning. Mitt råd är 1.Börja äta regelbundet, 5-6ggr/dag på regelbundna tider, rör dig lagom mycket. inget laxermedel, hoppa inte över ett endaste mål. 2. Kontakta en ätstörningsenhet och be om ett besök hos en läkare där som kan hjälpa dig och bedöma vad mer du kan behöva. Lycka till.
Hej. Ditt BMI är farligt lågt. Normalt skall BMI ligga mellan 19-25 och under 18,5 är det osunt. Hoppas du får hjälp med din ätstörning. Lycka till.
Hej. Det eviga tänkandet på mat tyder på att din kropp får i sig för lite energi. Kroppen är smart och fungerar så att om vi inte äter ordentligt påminner den oss om att vi måste äta genom att fokusera på tankarna på det vi saknar. I ditt fall mat. Du behöver äta 5-6ggr/dag, tre huvudmål och tre mellanmål. Mellanmålet på eftermiddagen bör vara något större än en frukt, helst tex två mackor med smör och pålägg samt någon dricka. Att inte äta kött brukar öka suget efter sötsaker, så det är inte konstigt att du är sugen. Ät mer mat regelbundet och se till att äta allsidigt. Lycka till
Hej. Vad besvärligt och tufft för er döttrar. Svaret du fått från ätstörningsenheterna är det samma svar vi kan ge, din mamma måste söka vård frivilligt. Men ni som döttrar kan själva söka stöd för er egen skull. Det brukar vara bra att skaffa sig kunskap om sjukdomen. Ni kan gå in på anorexi och bulimikontakts hemsida, www.abkontakt.se där ni kan läsa om andra i samma situation. Ni kan även delta i anhöriggrupper för dem som har en anhörig med ätstörning. Lycka till
Det är olika. Men så länge menstruationen kommer som den ska är det ett tecken på att du kan bli gravid. Titta på vår sida om graviditet och ätstörning.
Hej. Jag tycker att du ska gå till din husläkare och prata om din situation. Kankse kan ett samtal med en dietsit hjälpa. Lycka till
Skelettet och musklerna bryts ner och försvagas om du inte äter ordentligt. I förlängningen kan det ge förödande koncekvenser.
Hej! Du har drabbats av en ätstörning som du å ena sidan säger inte är något problem "egentligen", samtidigt som du beskriver att du spenderar mycket pengar på dina hetsätningar och har en obehaglig känsla av att detta är fel men att du inte kan stoppa det. Jag tycker att det är bra att du söker hjälp nu, för det kommer förmodligen inte att bli bättre av sig självt. Eftersom du studerar så har du rätt till vård hos Studenthälsan eller motsvarande. Du kanske inte kan få behandling för ätstörning där, men du kan få träffa t ex läkare eller psykolog för bedömning och eventuellt remitteras vidare. Du kan också vända dig till anorexi bulimi kontakt (www.abkontakt.se) eller ätstörningszonen(tjejzonen.se) för att få stöd i din situation. Det viktigaste nu är att du bryter isoleringen och får kontakt med personer som du kan ta upp det här problemet med.
Hej! Bra att du tar dina symtom på allvar. Du har helt klart ätstörningssymtom och behöver få hjälp med att bli av med dem. Sök dig till din närmsta specialistmottagning för ätstörningar. Bra att du hörde av dig!
Gratulerar till ditt tillfrisknande! Det låter som att du äter bra och som att du har en bra vikt. Att du trots det tvivlar och oroar dig kan vara en rest från sjukdomen. Anorexi handlar ju ofta om att hela tiden sträva efter att äta mindre, väga mindre, träna mer osv. Lyssna inte på de här tankarna - det är sjukdomen som ligger bakom dem. Om du upplever att ditt tvivel eller din oro leder till att du börjar dra ner på maten, börjar träna mer eller ger dig mycket ångest så är det jätteviktigt att du hör av dig till din tidigare behandlare igen. Annars finns det stor risk för att du får ett återfall i ätstörning.
Hej! Ja, det är många som blir friska från anorexi. Men tyvärr inte alla. Läs gärna vårt faktablad "Kan man bli frisk?" som du hittar ovan. Jag föreslår att du pratar med din behandlare om din viktutveckling och din uppfattning om att vara "jättetjock". Lycka till med din fortsatta behandling!
Jag känner inte till att någon har undersökt den saken.
Hej. Bra att din son är under tillfrisknande. Ätstörningsdiagnoser klassas som psykiatriska tillstånd och diagnoskriterierna hittar du i DSM-IV. Man håller just nu på att forska kring genetik och kanske kan man se ett visst samband. Inom den kliniska verksamheten möter vi ofta föräldrar som som unga varit sjuka och sedan har barn som insjuknar i ätstörning. Men om detta forskas det fortfarande. Och vi möter flera barn och ungdomar där ingen i släkten någonsin varit i närheten av ätstöringsdiagnoser. Området är komplext och många gånger får får de vi möter leva med ovissheten vad det var som orsakade insjuknandet.
Nej. Läs mer o ätstörning på vår hemsida och under faktabladen.
Hej. Du behöver äta ungefär var tredje timme, då mår kroppen bäst och då fungerar ämnsesomsättningenoptimalt, tex frukost kl.07.00, mellis kl.10.00 lunch kl.12.30 mellis kl.15.00 middag kl.18.00 och kvällsmål vid kl.21.00
Hej. Ja, du bör först reda ut dina egna bekymmer kring mat och kropp innan du skall jobba med andra som har samma bekymmer, det är en förutsättning för att du ska orka med jobbet och må bra. Du kan själv söka privat samtalskontakt eller via din husläkare. Lycka till
Hej. Det är svårt att svara på så här. Men finns det en risk att du har en ätstörning så tycker jag att du ska söka hjälp för att få frågan utredd. Lycka till
Hej. Det är på tok alldeles för lite energi och kan i förlängningen ge svåra skador på organen, skelettet och din förmåga att tänka. Du behöver äta ca 2000 kcal/dag! Mer om kroppen är skadad, om du tränar eller om du behöver gå upp i vikt.
Hej. Ja det kan bli väldigt farligt att tvinga sig till undervikt. Alla organen i kroppen tar skada och på lång sikt kan det påverka din förmåga att tänka klart. Gå inte ner mer i vikt, det kommer inte leda till något bra.
Hej. Det låter som att du hamnat i ett elakt tankemönster där tankarna på din kropp helt tagit över ditt välmående. Men! Du måste dra ner på träningen, antagligen får du inte i dig ordentligt med mat och blir därför bara smalare av all träning, max 3ggr/veckan ska du träna. Kanske behöver du ta lite prover på vårdcentralen för att utreda orsaken till att du är så smal. Lycka till
Hej. Om din syster spyr tre gånger i veckan kan det bli farligt för henne och hon behöver hjälp att sluta. Hon har en ätstörning. Du behöver prata med era föräldrar eller någon annan bra vuxen i er närhet så att hon kan få hjälp. I det här läget är det bra att skvallra! Annars blir det svårt att hjälpa din syster. Lycka till
Hej. Det låter som att du har en ätstörning och som att du skulle behöva mer hjälp och stöd att ta dig ur den negativa spiral som du fastnat i. Försök prata med dina föräldrar om hur du känner och har det, eller med tex skolsköterskan. Lycka till
Hej. Vad besvärligt och samtidigt bra att de inte hittar någon somatisk komplikation. Ibland när det är jobbigt blir det svårt att äta. På BUP är man van vid detta, läs mer på www.bup.se, du kan även få komma dit på samtal för att få hjälp med besvären. Lycka till
Hej. Gå in och läs våra faktablad.
Hej. Det kan alltid finnas olika orsaker till viktnedgång och aptitlöshet. Gå till din husläkare/vårdcentral och diskutera dina bekymmer med läkaren. Lycka till. Vänta inte
Hej. Har du sett inbjudan till att delta i en gruppintervention på vår förstasida här på hemsidan. Gå gärna in och fyll i formulären där, det kanske skulle vara bra för dig att delta i en sån grupp.Det finns en stor risk att du utvecklar ätstörning om dina tankar får ta över. Låt dem inte gör det. Lycka till
Hej. Har du sett inbjudan till att delta i en gruppintervention på vår förstasida här på hemsidan. Gå gärna in och fyll i formulären där, det kanske skulle vara bra för dig att delta i en sån grupp. Annars kan du söka stödsamtal om det här på BUP, www.bup.se. Lycka till
Hej! Det är inte ovanligt att man har något annat problem samtidigt som man har en ätstörning. Det du beskriver brukar kallas för tvångstankar och om man har mycket av sådana tankar och lider svårt av det så kan det vara så att man har en sjukdom som kallas för tvångssyndrom. Ibland kan det dock vara själva ätstörningen och svälten som gör att man tänker annorlunda än vanligt och att man känner sig rädd och får ångest inför olika föreställningar, fantasier eller tankar. Hur det är i just ditt fall kan jag inte svara på, men berätta för din behandlare om dina tankar, det finns god hjälp att få och det går att bli av med de här otäcka tankarna. Det som kan vara bra för dig att känna till är att det inte är farligt att ha sådana tankar som du har, även om det kan kännas väldigt obehagligt. Och dina tankar eller din vikt kan naturligtvis inte skada dina anhöriga även om det känns väldigt verkligt att det är så, just när tanken kommer.
Hej! På BUP, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg kan man få behandling för ätstörning om man är under 26 år. För mer information, ring eller skriv till mottagningen: telefonrådgivning: 031-343 54 59. Kontaktperson: Tomas Hermander, E-post: bup.anorexibulimi.su@vgregion.se
Lycka till!
Hej! Det är omöjligt att klura ut hur man ska äta på egen hand, med enbart internet till hjälp, när man har en ätstörning - och framförallt när man är bara är ett barn som du ju faktiskt är med dina 13 år. Det är vuxnas ansvar att se till att du får normal mat i normala portioner. Hur blev du frisk förra gången? Gick du kanske i behandling då? Jag tycker att du ska vända dig till en vuxen (inte på nätet!) och berätta hur du har det. Det kan kännas jättesvårt, men ju fortare du vågar berätta desto fortare kan du få den hjälp du behöver för att bli frisk och må bra igen! Sköt om dig!
Hej, du är underviktig men tycker själv att du är fet/har feta ben. Du äter dessutom på ett sjukligt sätt, alldeles för sällan och alldeles för lite. När man väl har hamnat i ett ätstört beteende så kan det vara svårt att ha insikt om det och svårt att ha en realistisk kroppsuppfattning. Det gör att man inte kan lita på sitt eget omdöme. Lyssna på människor omkring dig istället, som bryr sig om dig och vill dig väl. Det finns en anledning till att de säger det de gör. Sköt om dig!
Det är omöjligt att svara på. Att gå ner i vikt på det sätt som du beskriver och dessutom så pass mycket som 15-20 kg är direkt förknippat med livsfara. Kroppen tål inte den typen av slitage. Var rädda om er!
Hej. Vi har ingen behandling hos oss. Kontakta SCÄ eller Capio och diskutera dina frågor med dem.
Lycka till
Hej. Det skulle vara bra om du kunde prata med någon vuxen. Skolsköterskan? Är hon schysst? Annars kan du ta kontakt med bup alldeles själv, du ringer dit och sen kan du få komma dit och prata med en klok vuxen, ditt närmsta bup hittar du på www.bup.se. Tjejzonen har ocks bra hjälp, dit kan du amila och du kan chatta med en vuxen som kan ge dig hjälp och stöd. Prova det om det känns för svårt att prata med dina föräldar just nu.Annars kan du skriva ett mail till dina föräldrar, så slipper du prata just då du ska berätta. Tag hjälp, det kommer att lösa sig. Lycka till
Läs våra faktablad här på hemsidan.
Hej. Det kan jag inte. Men prata med din doktor om dina frågor. Det bkan ibland vara så att man förväxlar för hög produktion av tyroexin (hyoertyreos) med ätstörning, men det är lätt att ta reda på med hjälp av blodprover.
Hej
Titta på våra faktablad och läs här på hemsidan om senaste forskningen.
Hej. Det är omöjligt att svara på. För alla är det olika. Ätstörning är så mycket mer än just mängden mat.
Hej. Det låter oroväckande och jag hoppas att du redan har gått till läkaren för en ordentlig undersökning, för det är vad du behöver göra. Ta en vuxen till hjälp och boka en tid snarast på vårdcentralen där du bor. Lycka till
Hej. Det är väldigt olika. Det går inte att svara på.
Hej. Det låter bekymmersamt. Vad bra att ni är flera som oroas och vill hjälpa. Om flickan redan har en kontakt på BUP så är det bra, kanske händer det saker där som ni inte vet om? Det är bra för flickan om ni visar er oro och om ni visar att ni bryr er om henne. Ni kan gå in på anorexi och bulimikontakts hemsida och läsa mer om hur andra har gjort i liknande situationer. Lycka till
Hej. Du skriver inte hur gamla ni är, men är ni under 18 år och bor hemma tycker jag att du ska prata med någon vuxen i er närhet om din oro. Kanske med en lärare eller skolskölterskan som kan hjälpa din kompis. Du kan även själv prata med henne om din oro och berätta att du kommer att prata med någon som kan hjälpa henne. Lycka till
Hej. Det kan vara svårt att vara kompis och se på då någon behandlar sig själv illa. Prata med din kompis om din oro och visa henne gärna mailet du skrivit till oss för att förklara hur du känner. Lycka till
Hej. Du bör oroa dig för att du tappar hår och för hur du tar hand om din kropp. Du tappar hår pga din näringsbrist. Du behöver hjälp och stöd att ta dig ur. När du tillfrisknat kommer håret att komma tillbaka. Lycka till
Hej. Vad fint att du bryr dig om din kompis och vill henne väl. Jag tycker att du ska prata med er skolsköterska om din oro och efter det kan du känna att du gjort vad du kan. Lycka till
Hej. Jag förstår att du inte mår så bra, du får i dig alldeles för lite energi och din kropp har reagerat genom att mensen blir oregelbunden. Du har antagligen en ätstörning och du behöver ta dig ur ditt skadliga ätbeteende omgående. Med tanke på din ålder kan det här bli väldigt farlig för din kropp om du fortsätter. Kan du prata med dina föräldrar? Eller med skolsköterskan? Man behöver äta minst dubbelt så mycket varje dag som du äter nu, och änne mer om du dessutom ska träna, för att kroppen ska må bra och för att tex hjärtat ska fungera optimalt. Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Hej. Efter en viktnedgång som du gjorde i våras är det absolut inte farligt att gå upp i vikt så som du nu gjort. Du ska fortfarande växa och inte förrän du passerat 20 år ungefär så är kroppen färdigväxt- Ät, träna och njut av den kropp du skapats med. Lycka till
Hej. Det låter som du har hamnat i en ond cirkel och har det svårt att ta dig ur. Kanske kan självhjälpsböcker hjälpa dig? Här på vår hemsida ger vi tips på litteratur och på vilka självhjälpsböcker vi rekommenderar. Lycka till
Hej. Vilken fin och bra kompis du är, du har all rätt att vara orolig. Att provocera fram kräkningar kan bli livshotande och din vän behöver hjälp. Det är inte ditt ansvar att hjälpa henne, men du behöver berätta för någon vuxen så att de vuxna kan nhjälpa henne. Kan du prata med dina föräldrar? Med någon schysst lärare eller med skolsköterskan? Kanske kommer din vän först bli besviken på dig, men det kommer att gå över, hon måste få hjälp. Lycka till
Hej. Det kommer inte att fungera att må bra och vara frisk på 500 kcal/dag, inte heller med ett BMI på 16 eller 16,5. Det är farligt och skadligt för kroppen. Vid en ätstörningsbehandling handlar det inte bara om att gå upp i vikt, det handlar oxå om att lära sig acceptera sig själv och den kropp man är skapt med. Jag hoppas du söker ätstörningsvård snarast för att snabbt ta dig ur dit skadliga ätbeteende. Lycka till
Hej. Läs mer på vår hemsida under flikar och i våra faktablad så hittar ni det ni behöver. Lycka till
Hej. Det låter som att du har och har haft det väldigt kämpigt under långa perioder. När livet är svårt och då tankarna blir för röriga är det inte ovanligt att det går ut över andra saker än de egentliga problemet, det är då man brukar behöva en samtalskontakt, en terapeut, som lyssnar och hjälper dig reda ut vad som är vad. Jag föreslår att du går till din närmsta vårdcentral och berättar för en läkare om din situation, han kan hjälpa dig komma i kontakt med en samtalsterapeut. Lycka till
Hej. Det låter svårt och knepigt för dig att behöva oroas så för din mamma. Finns det fler vuxna i er närhet, någon som du kan prata med detta om? Hennes egen mamma, mormor? Det är ofta svårt för föräldrar att konfronteras av sina barn och det kan vara svårt att vara barn och försöka hjälpa sin mamma. Så försök hitta någon du kan dela din oro med för att sedan ta hjälp av denna att prata med din mamma. Lycka till
Hej. Flera av dessa svar finner du på vår hemsida, under flikar och faktablad. Lycka till
Hej. Det behöver inte vara så att man måste konfronteras med vikten. Prata med behandlarna om hur det blir för din syster så kan de säkert komma överens på ett bra sätt.
Hej. Bra att du vill ha hjälp, för så här får det inte fortsätta. Du kan vända dig till din skolsköterska, hon kan hjälpa dig komma i kontakt med en kurator, antingen på skolan eller på bup. Du kan oxå själv kontakta bup, www,bup.se, dit du kan få komma på samtal. Lycka till
Hej. Jag är ledsen att höra att ni har det så svårt. Tyvärr kan man inte tvinga en vuxen person till vård om det inte är fara för hennes liv. Om ni skulle uppleva att hennes liv är i fara kan ni alltid ta med henne till den psykiatriskaakutmottagningen där ni bor. I en del landsting finns akuta mobila team som åker hem till den som mår dåligt. På anorexi och bulimikontakts hemsida, abkontakt.se kan ni hitta flera föräldrar i samma situation, det finns en chatt och olika grupper för anhöriga, försök hitta stöd till er själva där. Lycka till
Hej. Det var tråkigt att höra om din systersons fru. Tyvärr är det inte så mycket du kan göra för att påskynda vården, men du kan vara ett stöd för din systersom och hans fru. Behandlare kan inte berätta för dig om hennes situation, men du kan berätta för dem vad du ser och vad som oroar dig. Ätstörningar kan till viss del ibland påminna om alkoholism så till vida att det innebär mycket skam och skuödkänslor och att den som är sjuk ofta ljuger för att trygga omgivningen och för att få vara ifred. Hoppas hon får hjälp snart. Lycka till
Hej. Nej, inte tror jag din laktosintolerans påverkar att du nu har det som du har det. Det låter mer som att du håller på att utveckla en ätstörning och att den tar över det allra mesta av ditt liv. Du behöver hjälp och stöd att ta dig ur. Kan du prata med dina föräldrar eller någon på skolan? Skolsköterskan? På bup kan du få samtala och berätta om hur du tänker och utefter det kan de där hjälpa dig. Du ska inte behöva ha det så här. Lycka till
Hej. Vad modigt och bra att du skriver till oss. Nu behöver du vara ännu mer modig och våga berätta för någon vuxen i din omgivning hur du har det. Det du beskriver är början på en ätstörning och du behöver hjälp att ta dig ur. Skolsköterskan kan hjälpa dig och om du vill kan du själv kontakta bup, www.bup.se, som kan hjälpa dig att bli av med dessa svåra och jobbiga tankar. Lycka till
Hej. Det låter som att du skulle behöva hjälp och stöd, det behöver inte nödvändigtvis vara av en psykolog, på BUP finns både läkare, sjuksköterskor och kuratorer, de kan hjälpa dig med dina frågor och funderingar. Man behöver äta regelbundet 5-6ggr/dag på bestämda tider. Maten ska vara varierad och näringsrik, fett, proteiner och kolhydrater ska utgöra varje mål som bas. Lycka till
Hej. De brukar bli oroliga, frustrerade och ledsna. Läs med i våra faktablad.
Hej. Svår fråga. Inte vårt område.
Hej. Du har en ätstörning och behöver hjälp och stöd att ta dig ur den onda cirkeln. Kontakta din närmsta ätstörningenhet, se kartan här till vänster. Lycka till
Hej. Det är individuellt vad man "ska" väga, du har din egen unika kropp och den har redan stakat ut hur lång du ska bli och vad din normalvikt är. Tänk inte så mycket på det, det kommer att ordna sig. Lycka till
Hej. Det är svårt att säge om du går mot en ätstörning, men det är bra att du är observant. Försök dra ner på träningen till max 3ggr/vecka och ät regelbundet 5-6ggr/dag alla dagar i veckan. Lycka till
Hej. Det låter som att du hetsäter i bland och det beror på att du ger kroppen för lite mat under dagen. Försök äta regelbundet 5-6 ggr/dag så kommer suget att försvinna. Lycka till
Hej. Det var ett sorjligt mail som är svårt att svara på. För visst tar kroppen stryk och visst kan du råka ut för att en dag bara "rasa ihop". Men när elle på vilket sätt kan jag inte svara på. Det är viktigt att du går på läkarundersökningarna och att du vågar be om hjälp den dag du upplever att du vill göra en förändring. Du ska egentligen inte behöva ha det så här. Lycka till
Hej. Vad bra att du vill ha hjälp stöd, förstår att du har och har haft mång tunga år. Det är lite olika i landet vilka hjälpinsatser som finns, kanske kan socialtjänsten hjälpa dig hitta rätt, eller kontakta din närmsta ätstörningenhet, se kartan här till vänster. Lycka till
Det är inte helt enkelt att svara på, men personalen måste vara utbildad i det de praktiserar, dvs för att få tex kbt-terapi krävs en kbt-utbildad terapeut.
Hej. Det är viktigt att äta näringsrikt och varierat.Se på livsmedelverkets hemsida för mer information. Lycka till
Hej. Jag tcyker att du ska söka till en läkarundersökning på vårdcentralen, det kann finnas flera anledningar till det du upplever. Lycka till
Hej. Se våra informationsblad.
Hej. Det låter verkligen som att du ska sluta träna, att promenera varje dag med hundarna räcker säkert gott och väl. Lycka till
Hej. Det låter som att du behöver hjälp och stöd att ta dig ur en ond cirkel. Kontakta din närmsta ätstörningenhet, se kartan här till vänster. Lycka till
Din väns dotter nehöver ätstörningsvård. Kontakta er närmsta ätstörningenhet, se kartan här till vänster. Lycka till
Hej. Det låter som att din dotter håller på att utveckla en ätstörning. Kontakta er närmsta ätstörningenhet, se kartan här till vänster. Lycka till
Hej. Vad tråkigt att höra, det är nog väldigt olika på olika platser i landet hur delaktiga föräldrarna är och det låter som de ni är i kontakt med har tappat bort dig lite. Kan du prata med din dotters behandlare och be dom om mer hjälp och stöd? Finns det anhöriggrupper där ni bor? Gå in på anorexi och bulimikontakts hemsida, www.abkontakt.se och läs där så kan du nog få lite hjäp och stöd. Lycka till
Hej. Grattis! Vad skönt att du tagit dig ur ätstörningen! Du kommer att få mens, ha tålamod. Kanske kommer du att växa lite till, fortsätt äta regelbundet och näringsrikt så kan det hjälpa till. Lycka till
Hej. Du kan äta det dina föräldrar serverar. Du behöver äta regelbundet 5-6 ggr/dag på bestämda tider. Lycka till
Hej. På barnläkarmottagningar och vårdcemtraler är man ofta mycket duktig p åsådanna här bekymmer. Boka en tid där. Lycka till
Hej. Gå till din näsmsta vårdcentral och be om en läkarundersökning.Lycka till
Hej. Det är ett beslut som läkare tillsammans med länsrätten beslutar om. Det bästa är om du frivilligt kan ta emot hjälp och vård så klart. Lycka till
Hej. Se till kartan här till vänster, där finner du andra ätstöringsenheter i er närhet. Lycka till
Hej. Det är svårt för oss att svara på vad som är rätt behandling. Men ofta kan det vara nödvändigt att ta en time out för att verkligen smala kraft för vardagen som så småningom kommer. Lycka till
Hej. På din fråga "vad ska jag göra" vill jag svara: Sök hjälp direkt. Det är mycket som varit svårt för dig den sista tiden och det blir inte lättare av att det samtidigt blir svårt med maten. Genom läkare på vårdcentralen kan du komma i kontakt med en samtalsterapeut. Lycka till
Hej. Du har en skev bild på mat och utseende och detta kan leda till svåra ätstörningar. Det är bra att du skriver till oss, men antagligen skulle du även behöva någon att prata med om dina tankar. Lycka till
Hej. Ja, det är svårt och knepigt att försöka övertyga någon som har en ätstörning. Det du kan göra är att vara en god förebild och fortsätta stå på dig och övertyga henne om att mat/fika inte är farligt. Så småningom kommer det att gå över. Lycka till
Hej. Ja, du kan ha en ätstörning, men framför allt så verkar du inte alls må bra. Det finns hjälp och stöd att få, var beror lite på var i landet du bor. Sök under psykiatri unga vuxna så hoppas jag du hittar dit du ska vända dig. Lycka till
Hej. Din mage svullnar antagligen därför att du just ätit, maten kommer ner i magen och sedan samlar kroppen upp näringsämnena innan man tömmer magen och magen blir mindre igen, så är det för alla, men ju magrare man är desto mer syns det. Det låter som att du kanske har en ätstörning. Sök hjälp på vårdcentralen eller din närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster). Lycka till
Hej. Du har ätstörningar och behöver hjälp och stöd att ta dig ur. På kartan till vänster finner du din närmsta ätstörningsenhet. Lycka till
Hej. Jsut nu låter det som att du befinner dig i ett kas med tankar som du har svårt att hantera. Jag föreslår att du söker samtalsstöd för att få ordning på känslorna. Lycka till
Ja det kan man. Och ja det finns vetenskapliga grunder för det.
Hej. Det låter som du hamnat i en ond cirkel. Men det går att göra något åt. Jag tycker att du ska kontakta din vårdcentral som kan hjälpa dig komma i kontakt med en KBT-terapeut, det tror jag skulle kunna hjälpa dig. Lycka till
Hej. Vad klok du är, det är jätte bra om ni pratar med skolsköterskan, vänta inte, gå dit idag. Lycka till
Ha tålamod. Den kommer tillbaka. Fortsätt ha regelbundna kontakter med gyn och ät ordentligt så löser det sig. Lycka till
Hej. Du ska genast gå till en vårdcentral och berätta hur du har det, men framförallt måste du ta prover då elektrolyterna kan påverkas och göra situationen livsfarlig. Sen kan du titta på kartan här till vänster och ta reda på vilken ätstörningsenhet som ligger närmst där du bor. Lycka till
Hej. Visst kan det fungera att läsa självhjälpsböcker. Se under våra informationsflikar där ni kan hitta rekommendationer. Lycka till
Hej. Det är viktigt att uterda varöfr du är så mager. Det kommer att ordna sig. Lycka till
Hej. Hon kommer komma överens tillsammans med dig hur ni ska göra. Lycka till
Det är olika för olika enheter. Tag kontakt med de olika enehterna för exakt information.
Lycka till
Det brukar räcka bra med att klasslärarna vet hur det är. Klassen behöver inte veta mer än att det är roligt att ditt barn är tillbaka efter en tids sjukdom.
Hej. Rådet är att INTE prata med ungdomarna om vad ätstörning är och hur det brukar vara, det kan smitta och ge olyckliga konsekvenser.
Hej. GRATTIS! Bra jobbat, skönt att vara klar med ätstörningen. Ha tålamod, tids nog kommer mensen tillbaka. Har den inte kommit om ett år kan du gå till ungdomsmottagningen och kolla. Glöm dock inte bort att skydda dig om du har sex, du kan fortfarande bli med barn (och få könssjukdommar) ändå. Lycka till
Därför att du drar mer i håret då du tvättar det än annars.
Hej. Sök samtalsstöd för din egen skull och så småningom kanske han kan komma med i samtalen. Du kan inte tvinga honom till vård men du kan med hjälp av samtal komma fram till hur du ska leva tillsammans med honom och på vilket sätt du kan hantera dina egna känslor. Lycka till
Hej. Det låter som att du idag skall prata med dina föräldrar eller med skolsköterskan om hur du mår. Är det svårt att berätta kanske du kan visa dem mailet du skrivit till oss. Du kan även hitta ett bup som ligger nära dig där du kan få hjälp, www.bup.se, du ska inte behöva ha det så här. Lycka till
Hej. Det låter som att du redan har en ätstörning och du behöver hjälp och stöd att at dig ur ditt nu farliga ätmönster.Du kommer antagligen inte bli nöjd och därför inte kunna hindra dig själv i svälten. Sök hjälp snarast. Lycka till
Hej. Vad fint att du nästan är frisk, grattis. Vad det gäller din mormor kanske man får tänka på att hon är gammal och inte längre behöver lika mycket mat som oss som är betydligt yngre. Visa henne uppskattning och ta tillvara på tiden tillsammans med henne. Lycka till
Hej. Det kan jag inte svara på, men fråga dem igen så att du verkligen förstår vad de menar. Lycka till
Hej. Du kommer att bli glad och lycklig igen, men du behöver hjälp att komma ur din ätstörning och samtidigt få prata om känslor och tankar. Titta på karatn till vänster, där ser du vilken ätstörningsenhet som ligger närms där du bor. Ring på deras telefonrådgivningstid. Lycka till
Du bör äta regelbundet 5-6 ggr/dag. Gå in på livsmedelverkets hemsida, där kan du läsa mer.
Hej. Jag hoppas din kompis får hjälp och stöd av vuxna för sin ätstörning. Då är det bästa du som kompis kan göra att fortsätta vara hennes vän, som tidigare. Lycka till
Hej. Klokt tänkt! Börja inte banta igen, det kommer bara att ställa till det. Din kropp har en egen vikt som är idealisk för dig, ät regelbundet och motionera två-tre gånger i veckan så kommer du hålla din kropps idealvikt. Lycka till
Hej. Du behöver hjälp och stöd att ta dig ur. Kroppen har varit utan ordentligt med mat under en lång tid och reagerar nu genom att ge dig hetsätningssug, vilket förståss är svårt att hantera. Kan du skciak samma mail som du skrivit till oss till dina föräldrar eller någon annan vuxen som du litar på? Det är viktigt att söka hjälp. Lycka till
Hej. Prata med dina föräldrar om din oro så att de kan prata med hennes föräldrar. Eller skolsköterskan. Lycka till
Hej. Du väger inte för mycket. Kan du prata med Skolsköterskan eller en schysst lärare? Du kan själv kontakta bup (www.bup.se). Dessa tankar kan vara skönt att prata med någon vuxen om. Lycka till
Hej. Finns det någon annan du kan prata med? Skolsköterskan eller en schysst lärare? Du kan själv kontakta bup (www.bup.se). Du behöver hjälp och stöd av någon bra vuxen. Lycka till
Hej. Det är klart att du kan känna dig arg och ibland behöver man oxå visa sin ilska, men jag tror inte det hjäper den som är sjuk.
Hej. Ätstörning UNS är inte en mindre farlig diagnos, tvärtom kan den ibland vara mer besvärlig än de andra diagnoserna, det är dessutom den vanligaste diagnosen. Klart du ska gå i gruppbehandling. Alla tänker ungefär som du, det kommer du att märka. Lycka till
Hej. Din vän behöver hjälp. Berätta för henne om din oro och prata sedan med någon bra vuxen so kan hjälpa dig att hjälpa din vän till vår. På kartan här till vänster ser du er närmsta ätstörningsenhet. Lycka till
Det kan bli livshotande om kroppen inte får i sig ordentligt med energi. 300 kcal/dag är alldeles för lite.
Hej
Det tror jag nog att du har. På kartan här till vänster kan du se vilken ätstörningsehneht som finns närmast dig. Dit kan du ringa för rådgivning och vägledning. Lycka till
Hej. Vilka fina kompisar ni är. Det är bra att föräldrarna och skolsköterskan vet hur det är, då kommer er kompis få hjälp. Det bästa ni kan göra är att fortsätta vara hennes vänner och försöka locka henne tillbaka till ett friskt sunt liv med roligheter och mat :) Lycka till
Det är olika vad vi behöver väga. Jag tycker du ska kontakta din vårdcentral för att diskutera dina frågor med kunnig personal. Lycka till
Hej. Det är aldrig för sent att söka hjälp. Titta på kartan här till vänster, där hittar du din närmsta ätstörningsenhet. Lycka till
Hej. Du har en ätstörning och behöver hjälp och stöd att ta dig ur! Prata med dina föräldrar, eller visa dem brevet du skrivit till oss. Du kan även själv vända dig till skolhälsovården eller bup (www.bup.se) Lycka till
Hej. Förlåt att vi varit dåliga på att svara på era frågor, men vi har haft lite för mycket att göra allihop. Nu är vi tillbaka :)
Hej. Ja, hela kroppen, inklusive de inre organen tar stryk vid svält. Kroppen behöver tre normalstora portioner mat varje dag och 2-3 mellanmål för att må bra. Det går olika snabbt för olika personer, ju yngre man är desto fortare går det.
Hej. Vad bra att du skriver till oss. Nu kanske du kan visa det du skrivit för någon bra vuxen i din närhet som kan hjälpa dig med allt det jobbiga. Det finns hjälp att få, du behöver inte ha det så här. Lycka till
Hej
Vad fint att du bryr dig så mycket om din flickvän. Jag tänker att du kan fortsätta vara den du är och visa att du bryr dig om henne, men att hjälpa henne bli frisk från ätstörning är de vuxnas ansvar. Ofta behöver den som är sjuk någon som står för det friksa och sunda. Du kan visa henne att du är kär i henne och tycker om henne som hon är, men att du inte gillar ätstörningen. Du ska fortsätta vara med era kompisar och fortsätta bjuda med henne. Fortsätt vara en fin pojkvän så länge du är kär i henne.
Hej
Det låter oroväckande. Jag tycker att du ska ta hjälp av vårdcentralen eller barnläkarmottagningen där ni bor. Lycka till
Hej. Vad fint att du vågar säga till din kompis och vad bra att du bryr dig om henne. Jag tycker att du ska prata med dina föräldrar eller med skolsköterskan så att de kan prata med henne eller med hennes föräldrar, det är viktigt att du får hjälp av vuxna. Ge inte upp. Lycka till
Ja. Behandlingen i Uppsala är bra.
Hej
Du ska vänta med att träna tills din kropp visar tecken på att må bra, dvs har lite underhudsfett och helst ska du fått tillbaka din mens. Kroppen bryts bara ner om du tränar då du är underviktig. Du behöver äta stora mängder innan och efter träning om du inte ska bryta ner kroppen. Vänta lite till. Lycka till
Hej.
Förlåt att vårt svar dröjt. Hitta en vuxen du vågar prata med. De kommer inte bli arga för att du ljugit, de kommer bli lättade att du äntligen berättar som det är. Lycka till
Hej.
Det är svårt att svara på om hon har en ätstörning, men det kan vara viktigt att ta reda på det. Har du pratat med henne? Frågat henne?
Det har precis kommit en ny studie som visar att det kan vara skadligt att äta för mycket hälsopreparat, men de allra flesta vitaminer som blir "överskott" i kroppen kissar man ut, det blir dyrt att köpa dem, men är troligtvis inte skadligt. Prata med din syster och ta gärna flera av era bekanta/vänner till hjälp. Lycka till
Ja, varför blir det så? Det kan bero på flera olika saker. Några vanliga orsaker är: man har ätit för lite under en period (fast man trott att man ätit lagom), man kan få ökat sug beroende på vilken fas av menscykeln man är, man kan ha en underliggande depression, det kan bero på att man generellt håller en ganska strikt värdering mot att glass, bullar, godis, feta såser, pasta el dyl är onyttigt och håller igen på det vilket leder till att dessa livsmedel till slut blir alldeles oemotståndliga och man vräker i sig. En annan anledning är faktiskt att: man är människa. Vi människor är ju skapta för att tycka om sött, fett och salt och vi kan gärna överäta då och då - för att det är gott, trevligt, mysigt, socialt eller så. Att överäta då och då tycker jag är sunt och det är heller inget som kommer att leda till viktökning eftersom det bara sker då och då. Fundera över om något eller några av de här alternativen stämmer in på dig och sök dig vidare till den speicaliserade ätstörningsvården om du känner dig orolig.
Hej! Er dotter är 15 år och det är en period i livet då mycket förändras, både i kroppen, i hormonerna, relationerna och känslomässigt. Det viktigaste i den här perioden i livet är att känna sig älskad, stöttad och accepterad precis som man är. Därför kan det vara väldigt känsligt för er dotter att ni kritiserar hennes matvanor/viktuppgång. Hon kan lätt känna sig kritiserad som person, även om ni inte alls menar så, och då protestera med att äta "fel". Jag tycker att det bästa ni kan göra är att istället för att prata om vikt och mat, föregå med gott exempel. Ät normalt och gör ingen stor grej av matsituationerna. Barn gör bekant som man gör och inte som man säger. Prata gärna med henne och försök ha en nära och varm relation, men fråga hellre om vad hon gör, vad hon tänker på, hur hon mår etc. än att fråga om mat och vikt. Förhoppningsvis går hon igenom en fas nu som är övergående. Jag önskar er lycka till i familjen!
Hej! Det kan kännas både skrämmande och mycket frusterande att stå bredvid och uppleva att ett sjukt barn inte får/inte förmår ta emot hjälp. Ibland behöver man som anhörig själv stöd och råd inom vården för att orka stå ut med den ovisshet och oro det här väcker. Jag vet inte om du skulle vara i behov av något sådant? Du skriver att psykolog och ätstörningsenhet är inkopplade sedan ett år, men inget hjälper. Anorexi kan ibland vara väldigt svårt att få bukt med och utifrån kan det se ut som att inget händer. Men det är inte säkert att det är så. Pojken har förmodligen börjat förändras och börjat tänka lite i andra banor tack vare behandlingen. Anorexi är en sjukdom som ofta behöver lite längre tid på sig att bli botad, så det gäller att som anhörig stå ut och orka ha hopp trots att det är väldigt smärtsamt och i perioder kan se hopplöst ut. Fundera över om du själv skulle vara i behov av stöd i den här situationen. Prata med pojkens ätstörningsenhet i så fall. De kan hjälpa dig med de här frågorna.
Hej! Du berättar inte varför du äter sämre eller varför du inte har någon matlust. Det kan bero på väldigt många saker, men oftast hör det ju ihop med att man inte mår bra på något sätt. Det är bra att du vill gå upp i vikt, eftersom du nu är underviktig. Jag tror att du behöver träffa någon att diskutera din situation med. Kanske har du god kontakt med den vårdpersonal som behandlat din tarmsjukdom? Eller en husläkare du trivs med? Det är nämligen svårt att svara generellt på vad du bör tänka på när man vet så lite om dig och din situation. Sköt om dig!
Hej! Det låter som att du riskerar att fastna i ett destruktivt mönster som kan vara svårt att ta sig ur. Att äta så lite, så ensidigt och så sällan som du gör håller aldrig i längden. Du kommer må allt sämre om du fortsätter så. Alla människor ska äta tre huvudmål per dag: frukost, lunch och middag, samt två mellanmål. Det blir man inte tjock av, men man får i sig de näringämnen och den energi man behöver. Se dig omkring och se vad andra äter till t ex. lunch och middag och försök göra likadant som de (om de inte själva äter på ett destruktivt sätt förstås!). Lycka till!
Ja, det kan vara farligt. I synnerhet är det riskabelt att få i sig för lite näring och energi när man är barn eller tonåring, för varken hjärnan eller kroppen är fullt utvecklad då. Kaffe och cola light ger dig ingen näring och ingen energi och att du inte äter varken mjölkprodukter eller kött innebär att du antagligen inte får i dig tillräckligt av varken kalcium eller protein. Det här kan bland annat göra att du blir benskör och att du får dåliga blodvärden, vilket kan leda till en rad olika symtom. Gör vad du kan för att vända det här så fort som möjligt! Ta helst någon vuxen till hjälp. När man är 16 år behöver man stöd från en vuxen med att ha goda och regelbundna måltider.
Hej! Det är svårt att svara på varför din mens har uteblivit. Jag tror att du bör börja med att boka in en tid hos din gynekolog för att diskutera igenom din livssituation och kanske ta några prover. Det kan hjälpa dig att veta hur du kan gå vidare för att få igång mensen igen.
Hej! Jag tycker att du borde fokusera på att bli frisk snarare än på din vikt. Du skriver att du diagnosticerades med anorexi för ett år sedan. Detta talar för att du har varit i kontakt med vården. Ta kontakt med dem igen! Du är inte frisk och behöver mer behandling. Lycka till!
Hej! Du verkar inte alls må bra. Ingen klarar att leva på 500 kcal om dagen, och att du skär dig är också ett allvarligt tecken på att du mår mycket dåligt. Det finns hjälp att få! Kontakta vården redan idag!
Hej! Vad bra att du kontaktade oss! Du verkar helt klart ha en form av ätstörning och du behöver få hjälp att bli frisk. Prata med någon vuxen som du litar på och som kan hjälpa dig att komma i kontakt med vården. Sköt om dig!
Ja, det här låter inte alls bra. Du ska inte behöva ha det så här, och det finns hjälp att få! Vänd dig till din närmaste specialiserade ätstörningsenhet!
Hej! Du kan få hjälp att hitta tillbaka till normala matvanor genom den specialiserade ätstörningsvården. Vänd dig till din närmsta enhet. Lycka till!
Hej! Utifrån din längd och vikt så har du ett bmi på 16 och det är något som betecknas som onormalt lågt. Vid bmi 16 så brukar inte kroppen och känslorna fungera riktigt som de ska. Du kanske upplever att du fryser, är trött, får yrsel, tappar hår, får torr hy, är lättirriterad, har humörsvängningar eller känner dig känslomässigt "tom". Allt detta är vanliga tecken då vikten blivit alldeles för låg. Det är jättebra att du skriver till oss och ställer den här frågan. Vänta inte och se vad som händer, utan sök dig till vården - antingen din husläkare, en dietist, eller om du tror att du lider av en ätstörning: till den specialiserade ätstörningsvården. Du behöver en stark kropp och vara känslomässigt stabil nu när du har barn att ta hand om! Lycka till!
Hej!
Jo, din beskrivning av dina symtom tyder på att din bulimi verkar ha kommit tillbaka. Bulimi kan man ha oavsett vikt, förutom om man är väldigt lågviktig. Det är ledsamt att läsa att du har kämpat så många år mot din ätstörning, det måste ha varit jättetufft!
Bestående normalvikt är inget man uppnår genom att "kämpa som en blå", att laxera, träna sig sönder och samman och slita ut sig själv. Det uppnår man genom regelbundet ätande, dvs. frukost, lunch och middag samt två till tre mellanmål varje dag, samt lagom fysisk aktivitet. När man har varit inne i ätstörningens onda cykel så länge som du har varit så brukar det vara mycket svårt att klara en sådan förändring på egen hand. Jag skulle därför råda dig att genast söka behandling på din närmsta ätstörningsenhet. Visst skulle du kunna gå till vårdcentralen och be om blodprover för att kolla dina värden, men frågan är vad svaret skulle ge dig. Antingen skulle det visa att dina värden var normala, men det hjälper dig ju inte med den oerhört kämpiga livssituation du befinner dig i. Eller så skulle proverna visa att något var onormalt och då skulle du kanske behandlas med något vitamintillskott - något som inte heller skulle öka din livskvalitet. Nej, jag säger: behandling är vad som gäller för dig! Lycka till!
Hej!
Menstruationsrubbningar är relativt vanligt vid olika typer av ätstörningar. Och det är bra att du tar symtomet på allvar, för det är inte bra att gå för lång tid utan att menstruera när man är i fertil ålder. Några månaders mensbortfall är dock inget som kommer att ge dig några bestående men. Visst kan du ta järntillskott om du vill, men det är inget som kommer att påverka din menstruationscykel. Det allra bästa du kan göra är att bli helt frisk från din ätstörning. Även om din frekvens av kräkningar har minskat så är det väldigt påfrestande för kroppen att kräkas regelbundet. Du säger att du kräks "endast" max 5 gånger i veckan, men kroppen är ju inte gjord för att kräkas så ofta. Se till att få den hjälp du behöver för att bli helt frisk så ska du se att mensen kommer igång igen! Du kan också kontakta din gynekolog för att diskutera olika alternativ för att få igång mensen. Du bör naturligtvis också fundera över om det finns en möjlighet att du är gravid, och att det är det som är orsaken till din uteblivna mens. Köp ett test på apoteket om du är det minsta osäker. Sköt om dig!
Hej!
Det låter ju som att din pojkvän äter alldeles för lite för att må bra. Om det beror på att han har en ätstörning eller om det beror på något annat kan jag tyvärr inte svara på med så lite information. Att man inte äter kan ha många orsaker, och behöver inte betyda just ätstörning. Men att något är problematiskt här tycker jag är tydligt. Fråga honom hur han mår och fråga rakt ut varför han äter så lite. Att prata med varandra är jätteviktigt!
Gäller det en vuxen person så finns det anledning att vara fundersam, eftersom det är en lite för låg vikt för att kroppen ska kunna fungera som den ska. Berätta för personen om din oro och dina funderingar och se om du kan föra en diskussion som går längre än att hon svarar att hon äntligen är nöjd med sin vikt.
Hej!
Du ligger väldigt lågt i vikt och du berättar att du har rasat i vikt under sommaren. Jag skulle rekommendera dig att kontakta den läkare som skriver ut medicin till dig, alt. exempelvis din husläkare för att diskutera din viktnedgång och få en överblick över din livssituation, för att kunna förstå vad det hela handlar om. Du kan också med fördel ta vårat självtest "SCOFF" här på sidan för att se om det verkar som att du lider av någon ätstörning.
Jag misstänker att du är smal, och förmodligen för smal. Jag vet dock inte hur gammal du är, vad du väger eller hur lång du är så jag kan inte svara på hur du ligger till i jämförelse med andra människor. Skriv igen om du vill få veta närmare.
Hej!
Visst finns det hjälp för dig att få! Du har rätt i att det pratas ganska mycket om att inse att man är för smal, fast man tycker att man är för tjock. Men det är långt ifrån alla som det är så för! Jag tror att många kan känna igen sig i din fråga och du har rätt i att det är ett problem där man har två saker att ta itu med - både ätstörningen och övervikten. Sedan är det viktigt att skilja på värde och vikt. Du skrev att du inte vill träffa någon psykolog som säger att du duger som du är - för det gör du inte. Jo, det gör du! Du är precis lika värdefull som alla andra människor! Det är en sak för sig. Det andra är att du lider av en övervikt som har en negativ inverkan på din hälsa och din livskvalitet. Och det är därför viktigt att du får hjälp med att gå ner i vikt. Alltså - viktnedgång skulle du må bra av, både fysiskt och känslomässigt. Men du ska inte gå ner i vikt för att du inte duger som du är. Jag hoppas att du förstår skillnaden och mitt resonemang, även om det blir lite luddigt. Du har också rätt i att självtestet här på sidan inte alls är heltäckande. Man kan ha ätstörning även om testet här inte pekar på det. Testet är lite trubbigt och kan tyvärr inte fånga upp alla typer av ätstörningar. Ätstörningsvården är bred och nästan alla enheter i hela Sverige tar emot personer med alla olika former av ätstörningar. Jag rekommenderar dig därför att vända dig till din närmsta ätstörningsenhet och anmäla dig till ett besök. Sök gärna på kartan här på sidan. Jag tror att det kan visa sig att du kommer att få bättre stöd och större förståelse än vad du kanske tror! Lycka till!
Hej!
Det första jag undrar över är varför du slutade äta mjölk och smör när du var 5-6 år? Och om det var någon som försökte hjälpa dig att börja äta det igen då? När man är barn och tonåring så bygger man upp den kropp som sedan ska orka och vara frisk tills man blir gammal. Missar man det viktiga grundarbetet och inte får i sig tillräckligt med näring så kan tyvärr konsekvenserna bli att kroppen inte blir lika stark och välfungerande som den annars skulle ha blivit. Du är fortfarande bara 15 år gammal så det är inte försent för dig att bygga upp din kropp på ett bra sätt. Men du behöver få hjälp med att göra en förändring nu. Just eftersom du bara är 15 år så är det helt nödvändigt att du får hjälp av någon vuxen att förändra dina matvanor på ett sunt och bra sätt. Jag skulle rekommendera att du pratar med din skolsköterska. Hon kan mycket om kost och kan följa din individuella tillväxtkurva och utifrån denna bedöma vilka förändringar som skulle vara bra att göra. Hon kan också hjälpa dig med dina tankar och känslor kring att äta, alternativt hjälpa dig att komma i kontakt med någon som är expert på sådana frågor. Jag vet inte hur din relation med dina föräldrar ser ut, men det vore bra om du lät dem vara delaktiga också i att hjälpa dig med att kunna äta mer normalt. För det är så att det inte riktigt är normalt att ha det som du har det med maten. Du kan må mycket bättre, så våga att prata med någon vuxen du litar på! Lycka till!
Hej! Det låter tyvärr väldigt mycket som att du lider av en ätstörning, och jag tror att du någonstans innerst inne även själv anar det eftersom du skriver till oss om ditt beteende och mående. Vikt, mat och utseende tar upp orimligt mycket av din tid och din energi, och jag undrar hur du egentligen trivs med att ha det så? Finns det utrymme för aktiviteter, intressen och relationer utanför ditt fokus på vikt och mat? Ätstörningar är luriga på så sätt att de ofta liksom smyger sig på en så att man inte själv förstår att man blivit sjuk - inte förrän det har gått väldigt långt. Ju snabbare du tar tag i att minska din upptagenhet kring maten och utseendet och samtidigt öka på utrymmet för saker du tycker är roliga, desto mindre är risken att du ska fastna i något som kan vara ytterst svårt att ta sig ur. Lycka till!
Hej! Din fråga är en bra illustration till att många, ja, de flesta som är i din situation tror att de inte är tillräckligt sjuka för att få hjälp. Ätstörningar handlar inte bara om "onormal" längd och vikt, utan om hur du mår inuti, hur du känner inför dig själv, din kropp och mat och ätande. Du ska absolut söka hjälp eftersom du funderat över det, och beskriva för den du pratar med hur mkt tid du ägnar varje dag år att tänka på att du är missnöjd med din kropp, att du borde träna mer, etc.
Hej,
jag tror tyvärr att sannolikheten för att du har en ätstörning är ganska stor. Det som är bra är att du kan söka hjälp för dina problem och att det går att bli helt frisk. Titta på Sverigekartan på hemsidan på vår sida så kan du se var du har din närmaste ätstörningsklinik.
Lycka till!
Hej!
Det du beskriver är det tråkiga faktum att ätstörningar kan "smitta".
Jag tycker att du ska prata med någon vuxen. Kan du inte börja med någon i din egen familj?
Jag vet att det kan kännas "skämmigt". Du kanske tycker att dina problem är små om du jämför dig med din vän osv. Mitt råd är alltså: Berätta om det som du beskrivit i frågan för någon du står nära i din familj, sedan kan du kanske boka tid med skolsköterska eller skolkurator för att få fortsatt stöd. Meningen är väl att du ska tycka om dig själv och kunna vara avslappnad, inte att du ska tänka på om din mage putar eller inte, hela tiden? Lycka till!
Hej! Du ororar dig mycket för din syster och det förstår jag.
Du kanske ser mycket mer än psykologen som din syster kanske bara träffar då och då.
Att vara nära någon som har ätstörningar är jobbigt! Hur är det med era föräldrar, hur involverade är de? Det bästa är ju om din syster vågar vara ärlig mot psykologen hon går till och om hon inser att hon själv behöver ta ansvar för sitt problem.
Hej! Det finns hjälp att söka på flera olika ställen inom både skola och inom vården. Du får information om olika specialistenehter i Sverige via vår hemsida. Se Sverigekartan! Man kan även få hjälp av skolsyster eller inom BUP, barn och ungdomspsykiatrin. Men, jag förstår att du inte har konfronterat din dotter med dina misstankar ännu. Gör det på ett varmt sätt! Om din dotter är under 18 år så kan du boka en tid utan hennes instämmande. Om hon fyllt 18 år det lite knepigare. Läs gärna mer på vår hemsida om ätstörningar. Det är lite lättare om man som anhörig har kunskap om sjukdomen.
Fundera även över vilken person i din närhet som kan vara ett stöd för dig? Att vara anhörig till någon med ätstörningar är krävande och du behöver tänka på dig själv ochså.
Lycka till!
Hej! Gratulerar till att du känner att du har blivit förbättrad i din ätstörning! Du skriver dock att du dricker mycket alkohol och inte äter fiber och det är klart att både du och din kropp skulle må mycket bättre om du drog ner rejält på alkoholen och åt mer hälsosamt. Jag kan dock inte svara på om den förändringen skulle göra så att dina magbesvär försvann. Det vore jättebra om du kunde komplettera en förändrad kost/minskad alkoholkonsumtion med ett läkarbesök. Det är ganska vanligt att man kan känna sig orolig och nervös för att gå till en läkare, men det kan vara bra att försöka göra ändå. Kanske kan det kännas lättare om du tar med dig någon förälder eller kompis som stöd? Sköt om dig!
Hej!
Om du kräks efter att ha ätit och då ställer dig på vågen så kan det se ut som att du har gått ner i vikt. Det beror på att du förlorar mycket vätska när du kräks, och vätska väger en del. På sikt så går du inte ner i vikt av att kräkas eftersom du aldrig kan kräkas upp allt du äter. Kroppen suger åt sig energi och näringsämnen direkt och då går det inte att kräkas upp. Om man kräks regelbundet så förstör man dessutom kroppens naturliga hunger- och mättnadskänslor. Det blir ofta så att man känner att man kan äta hur mycket som helst utan att bli mätt, och det beror just på att kroppen blivit så förvirrad av alla kräkningar att den inte vet när den ska signalera att: nu är jag mätt. Slutsatsen är alltså snarast att många som kräks regelbundet går UPP i vikt, istället för ner. Kräkning är naturligtvis skadligt även på många andra sätt, t ex så förstör du emaljen på dina tänder, du kan rubba din hjärtrytm, få ont i magen, blir yr, uttorkad och få ångest. Det värsta av allt är kanske ändå att kräkning kan upplevas som ett beroende. Många som har kräkts regelbundet under en tid upplever att de sen inte kan sluta - fast de hemskt gärna vill! Alltså: kräkning är inte någon bra idé på något sätt. Sköt om dig!
Hej Sandra!
Visst ska man kunna njuta av mat eller godis utan att behöva kräkas eller bli snurrig! Det är svårt att svara på varför det blir så i ditt fall. Du skriver att du tidigare sökt hjälp via vårdcentralen, men att det inte riktigt har lett någonvart. Den bästa kunskapen om ätstörningar har personal som jobbar inom den specialiserade ätstörningsvården, och dit kan man själv anmäla sig. Du kan klicka på kartan på hemsidan och söka efter din närmsta behandlingsenhet. Det är svårt att svara på vad för slags ätstörning du har, men det kan du få hjälp med att utreda om du vänder dig till just specialister på området. Jag hoppas att det ordnar sig för dig. Lycka till!
Hej, Man behöver absolut inte vara underviktig för att ha en ätstörning. Du kan läsa mer på vår hemsida om de olika ätstörningarna.
Het! Det hemska som du du beskriver liknar vad många som har en ätstörning beskriver, men som man inte ska behöva leva med. Jag vill verkligen råda dig att ta kontakt med en ätstörningsenhet i området där du bor (det kan du se på vår hemsida). Där kan du få den hjälp du behöver
Lycka till!
Hej,
Det är aldrig försent att få hjälp, men ju tidigare desto bättre.
Mitt råd till dig är att söka dig till en specialiserad ätstörningsmottagning i ditt område (detta kan du se på vår hemsida). Ditt kan du ringa (anonymt bara om du vill) innan du bestämmer dig för om du vill söka behandling. Det finns en mängd olika alternativ att erbjuda så du behöver absolut inte riskera att bli bevakad 24/7.
Lycka till
Hej! Menstruationsrubbningar kan förekomma till följd av ästörning och det vanligaste är att mensen uteblir eller kommer mer sällan och oregelbundet. Det är svårt att svara på om din förändrade menscykel har något med din ätstörning att göra eftersom det kan finnas många andra anledningar till att mensen ibland beter sig annorlunda än vanligt. Jag tycker att du ska boka in ett besök hos din gynekolog och utreda vad som ligger bakom den här förändringen. Ha det så bra!
Jag vet att väldigt många kan känna igen sig i din beskrivning. Du har fastnat i en ond spiral som verkar omöjlig att ta sig ur. Varje dag tänker du "det här är sista gången", men det blir likadant igen, igen och igen. Den goda nyheten är att det finns väldigt effektiv behandling för den här typen av symtom. Jag föreslår att du inte väntar till imorgon - utan redan idag vänder dig till den specialiserade ätstörningsenheten där du bor och bokar in ett besök. Lycka till!
Hej!
Vad oerhört jobbigt det är för dig nu! Det låter som att varje stund är en kamp för dig, med ångest, oro och grubblande. Du har drabbats av en fruktansvärt jobbig sjukdom som heter anorexi, och den får dig att känna alla dessa hemska känslor och gör att du tänker som du gör kring maten. Men det är jättebra att du har blivit inskriven på en ätstörningsenhet! Anorexi är något som man kan bli frisk från. Du kan bli lugn, glad, pigg och sprallig igen och du kommer att kunna äta normalt och få tillbaka din friska syn på vad en normalportion är och hur en normal kropp ser ut. Och när du har kommit dit så kan du göra allt du vill - gå på Liseberg till exempel! Jag tycker dock inte att det låter som en bra idé att du åker till Liseberg själv med din kompis. Du har just nu en allvarlig sjukdom och du behöver någon med dig som kan hjälpa dig att äta dina mål. Om du inte tror att du klarar det, så är det bättre att du stannar hemma med dina föräldrar. Jag förstår att det här känns jätte orättvist och sorgligt - och det är det! Det är inte alls roligt att vara sjuk, och man missar en massa roliga saker när man är det. Men för att komma ur sjukdomen behöver du först fokusera på att bli frisk. Det tar lite tid, men det går. Vänd dig till dina föräldrar med din ångest, de kan trösta och stötta. Och kom ihåg att ångest ALLTID går över, även om det kanske inte känns så när det är som värst. Önskar dig all lycka till med din behandling och hoppas att du blir frisk snart! Kram
Hej!
Det låter som att du har det väldigt jobbigt just nu. Din flickvän har förändrats mycket på sista tiden och du känner dig orolig, men blir avvisad när du uttrycker din oro. Det är vanligt att personer som drabbats av ätstörningar har svårt att ta till sig att de faktiskt blivit sjuka eller att de skäms för att erkänna att maten har blivit ett problem. Men du har helt rätt i dina funderingar. Att kräkas efter måltider, laxera, träna hårt och gå ner två kilo i veckan är typiska ätstörningssymtom. Jag rekommenderar dig att vända dig till riksföreningen abkontakt.se. Där kan du som anhörig få stöd och råd av andra som tidigare varit i samma situation. Sköt om dig!
Hej! Det är svårt att svara på vad det är utan att ha träffat dig och fått lite mer information. Jag tror att du i första hand bör söka dig till din närmsta vårdcentral eller husläkare för att få en utredning och bedömning av vad det kan vara. Lycka till!
Hej!
Vad bra att du skrev. Det är flera saker i ditt brev som får mig att konstatera att du tyvärr verkar ha insjuknat i en ätstörning. Ätstörningar kan se ut på många olika sätt. Att väga sig flera gånger om dagen, att tycka att man är tjock och må oerhört dåligt över det - fast att man är smal, att svälta sig i perioder och vara fixerad vid mat, vikt och utseende är allt exempel på ätstörda beteenden. Det är inget fel på dig! Men du har drabbats av en sjukdom som gör att du mår dåligt och beter dig destruktivt. Jag tycker att du ska söka dig till en patientförening eller till den specialiserade ätstörningsvården för att få stöd och råd om hur du kan komma ur den här negativa spiralen. Lycka till!
Hej!
Ja, du kan bli tvångsinlagd om du väger 40 kg. Det kan du bli även om du väger mer, eftersom beslut om tvångsinläggning inte enbart baseras på vad man väger, utan också hur man mår. Tvångsinläggning är dock ett sistahandsalternativ och förhoppningsvis ska det inte behöva hända dig. Men du behöver få hjälp. Du berättar att du gick på ett besök på en ätstörningsenhet, men att du sedan inte ville ha hjälp. Det är vanligt att man vacklar fram och tillbaka innan man vågar ta tag i problemet på allvar. Jag tycker dock att du ska boka in ett nytt besök på ätstörningsenheten. Där kan du få hjälp och stöd både med maten, känslorna och med att våga prata med dina föräldrar. Du kan och du vågar!
Hej. Visst finns det hjälp att få, så här ska du inte behöva ha det. Du behöver träffa en läkare som skriver en remiss till specialister (dietist men kanske också någon som du kan prata med). Antingen ber du någon bra vuxen i din omgivning om hjälp att komma iväg till vårdcentralen, eller så går du till skolsköterskan nu då skolan börjar och ber henne om hjälp. Lycka till.
Hej. Det var en svår fråga, ännu går det inte att få internetbaserad vård på så lång distans. Men det finns självhjälps-böcker. Men om dessa finns på hennes språk är jag osäker på, det finns mycket litteratur på engelska. Hoppas hon hittar ett sätt att få hjälp, kunskap om ätstörningar finns även i Egypten, så om möjligt kan hon söka hjälp i sitt hemland. Lycka till.
Hej Sophie!
Du vill gärna gå ned ytterligare två kilo, trots att du känner dig tjockare nu än när du vägde 10 kg mer än vad du gör nu och trots att din omgivning signalerar att de är oroade.
Är det värt det?
Det går inte att kombinera dina två mål: Att gå ned ytterligare i vikt och att bli av med alla negativa konsekvenser av din kraftiga viktminskning, ångesten, missnöjet med dig själv, kontrollförlust,andra blir besvikna och oroliga för dig.
Det som är bra är att du skriver till vår sida, för det verkar som om du ser att det är något på tok.
Om du lyckas gå ned till 55 kg, så hoppas du att du ska må bra, psykiskt. Tyvärr misstänker jag att du inte alls kommer att må ett dugg bättre.
Det som är farligt med den sjukdom som heter ätstörningar är att du blir lurad in i att tro att det kanske är det enda rätta vägen till att bli mer nöjd med sig själv, att späka sig, motionera, förneka kroppens behov av vila och näring.
Jag vill uppmana dig att stanna upp och försöka inse vad du riskerar om du fortsätter in på den inslagna bantningsvägen. Du riskerar din fysiska och psykiska hälsa, din pojkvän, din framtid! Sök hjälp! Prata med din pojkvän, dina vänner, dina föräldrar.
Välj livet och inte ätstörningen!
Hej Magda,
En mycket bra bok är Christopher Fairburn, Att övervinna hetsätning, Cura bokförlag. För fler tips se vår hemsida under litteratur-självhjälp-anhörigstöd.
Lycka till!
Hej!
Jag vet inte hur gammal du är och därför kan jag inte riktigt bedöma de BMI-siffror du nämner.
De som är troligt är att du behöver gå upp i vikt och tillföra kroppen näring regelbundet och inte överträna under en ganska lång period för att få tillbaka mensen.
Om en kvinna är underviktig går det inte att få tillbaka mensen på naturlig väg. De hormoner som behövs lagras i fettvävnaden i kroppen, och när man är underviktig så saknas ju en stor del av fettvävnaden. Att förlora mensen är kroppens sätt att "spara" på de knappa resurser som finns kvar!
Det är farligt att inte ha mens av dessa orsaker. Du rikerar benskörhet och du riskerar att inte kunna bli gravid i framtiden.
Jag utgår ifrån att du har en ätstörning med allt vad det innebär av ångest och dålig självkänsla. Du riskerar din psykiska hälsa, både nu och i framtiden.
Ästörningar kännetecknas ofta av en stark ambivalens, du både vill förändras( få tillbaka mensen), men du vill inte gå upp i vikt!
Om du vågar söka hjälp på en ätstörningsklinik,vilket jag tror du behöver, så kan du träffa personer som känner till och förstår det där, att du både vill och inte vill komma ur din ätstörning!
ta gärna hjälp av någon i processen att söka hjälp, kanske din bästa vän!
Lycka till!
Hej Anna,
många med ätstörningar har det ungefär som du, symtomen och problemen växlar lite över tid.
Det går inte riktigt att sätta diagnos på de få uppgifter jag fått av dig i frågan.
Det finns ju ett problem som kallas hetsätning, när man hetsäter utan att kompensera. Är du överviktig?
Det brukar bli följden av hetsätningsstörning.
Jag är säker på att du skulle vilja komma till rätta med ditt problem och äta mer balanserat. För det behöver man nästan alltid stöd av något slag.
Finns det någon i din omgivning som du kan prata lite mer med om dina matproblem? Ni kan kanske komma fram till var du ska vända dig för att få professionell hjälp och stöd!
Hej,
hej, Det låter som att du verkligen har problem med dina mat och viktrelaterade tankar. Att ha en ätstörning innebär att du uppfyller krierierna (som du hittar på hemsidan) men man kan lida stort och behöva få hjälp innan detta utvecklas. Att gå upp i vikt är nödvändigtom en undervikt är fara för din hälsa, men behandlingar består av ännu fler delar. Att söka hjälp tidigt är dock alltid viktigt.
Hej. Vad bra att ni reagerar och att ni genast pratat med henne. Det är oftast inte normalt att tappa 5kg i vikt under kort tid, och ju yngre den är som snabbt tappar i vikt desto farligare för kroppen. Fortsätt hålla koll på henne och prata med henne. Stör henne gärna med obekväma frågor, så som vad hon har ätit och om hon tar för små portioner, påpeka detta. Beroende på rellation och ålder kan man förhålla sig på olika sätt. Är man förälder kan man tex för ett tag kräva att alla måltider skall ätas gemensamt (då går det inte att säga "jag har redan ätit") man kan förbjuda att hon i det här läget blir vegetarian eller utesluter fett i maten. Förhoppningsvis går det över, men det kan vara en bra idé att gå till vårdcentralen och ta prover, viktnedgång kan även ha andra orsaker än frivillig bantning. Vänta inte. Lycka till
Hej. Vad bra att du reagerar och att ni är många som oroas, det är ett första steg i rätt riktning. Din kusin lider troligtvis av anorexia nervosa och behöver hjälp och stöd att komma till läkare och till en ätstörningsenhet. Efter som hon är 18 år är det just så som du skriver, att ni inte kan tvinga henne. Men ni ska fortsätta visa er oro och vara tydliga med att ni är flera som oroas. Erbjud henne gärna att någon av er kan följa med henne till en läkare, eller att hjälpa henne ta kontakt med en ätstörningsenhet. Ge inte upp. Dem som tillfrisknat från anorexi berättar ofta att det var just de anhöriga som tillslut fick dem att söka hjälp. Oroade anhöriga som "stör" sjukdomen är ofta effektivt. Du kan själv ringa hennes närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster) och be dem om råd, då får du även reda på hur sjukvården för dem med ätstörning fungerar just där ni bor. Det kan bli livshotande då en person rasar i vikt så förutom att försöka hjälpa henne att äta är det väldigt viktigt att begränsa henne från att träna eller gå långa promenader. Hjärtat behöver vila. Hoppas ni kan hjälpa henne söka hjälp snarast. Lycka till.
Hej. Ja, som du själv skriver, det är väldigt allvarligt. Vad bra att du kan bo med din mamma, även om hon inte kan hindra dig att kräkas så kan hon kanske hjälpa dig att söka hjälp? Du behöver hjälp att komma till en läkare som kan ta prover på dig för att kunna hjälpa dig medicinskt. Sedan behöver du hjälp från en ätstörningsenhet. Du är inte ensam om att ha det så här och det finns bra hjälp att få, det kommer att bli bra. Titta på kartan till vänster, där ser du din närmsta ätstörningsenhet. Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Kontakta ätstörningsenheten som ligger närmst där du bor (se kartan till vänster) de kan hjälpa dig vidare.
Hej. Det är klart att du inte ska börja banta igen. Du har kämpat i flera månader för att hålla matschemat och för att komma ur det dåliga ätbeteendet du tidigare hade. Det kan vara svårt att hålla matschemat då du har uppehåll från din psykolog, frågan är om det finns någon annan på samma mottagning som du kan få gå till nu under sommaren, så att du slipper bli så ensam med dina tankar. Finns det någon annan som kans stötta dig och lyssna till dig nu under sommaren? Att prata med någon hjälper ofta ganska bra. Försök kontakta din psykologs mottagning eller prata med någon du har nära. Det kommer att ordna sig, håll fast vid matschemat, gå emot de jobbiga tankarna. Lycka till
Hej. Det låter som att du hamnat i en ond spiral som du skulle behöva bryta. Du skriver att du gick hos en psykolog och att det kändes bra, kanske ska du kontakta samma psykolog igen och prata om det som nu tynger dig. Så här ska du inte behöva ha det. Du kan även kontakta ätstörningsenheten som är närmst dig (se kartan här till vänster) så kan de hjälpa dig. Lycka till
Hej. Vad bra att du skriver till oss för att försöka få rätsida på vad du känner och på hur du har det. Ibland kan jobbiga tankar leda till att man tror att allt blir bättre om man försöker få kontroll över vad man äter och över sin kropp, men detta leder i förlängningen till yteterligare problem och sämre mående. Med hjälp av samtal och regelbundna måltider kan du säkert komma till rätta med din självkänsla och ditt självförtroende, och på så sätt slippa utveckla en ätstörning. Gå gärna in på BUP´s hemsida www.bup.nu och titta runt lite, se vilket BUP som ligger närmst där du bor. Du kan ringa dit anonymt och sedan få komma dit och prata om det som bekymrar dig. Att prata med sina föräldrar kan också vara bra, ofta kan de vara till stor hjälp. Vänta inte med att söka hjälp och stöd. Lycka till.
Hej. Det låter som att du har bekymmer med maten som påverkar dig. Frågan är om det får dig att må dåligt och hur mycket detta påverkar ditt liv. Kroppen mår bäst av att äta regelbundet och hålla sig på ungefär samma vikt över lång tid, så för kroppen skull bör du försöka göra förändringar i ditt ätande.Jag föreslår att du går till din vårdcentral och diskuterar med en läkare som kan hjälpa dig vidare, entingen till ätstörningsenhet, dietist eller samtalsterapeut, det kan vara till stor hjälp. Lycka till
Hej. Jag förstår att du känner dig oroad för din situation, och förvirrad då du upplever att du inte får den vård du så väl behöver. Diskussionen om vegankost har du säkert haft många många gånger och det är ett bekymmer då det är svårt att få i sig all den näring kroppen behöver med vegankost (men det går om man anstränger sig, det vet jag). Varför SCÄ inte anser sig kunna hjälpa dig har jag inget svar på, kanske ska du be att få komma dit en gång till för att få en förklaring till deras beslut, det kanske fanns alternativ? Du skriver att du har kontakt med psykiatrin, kanske kan de hjälpa dig med kontakten på SCÄ, kanske tom följa med och höra vad det är för resonemang de har kring det faktum att du är vegan. Lycka till
Hej. Förstår att du haft en jobbig tid och vad skönt att du tagit dig igenom det svåra med att gå upp i vikt och slippa TPN. Det är vanligt att tankarna på mat och kropp finns kvar, trots att omgivningen tycker att den som varit rejält sjuk nu ser frisk ut. Troligtvis har din terapeut en tanke med det hon säger och det ni gör i terapin. Men prata med henne igen, hon vill ju hjälpa dig till ätstörningsenheten och om du tror att det kan hjälpa dig bättre kan du prova en gång till, som du själv skriver är du mer motoverad nu och skulle svara ärligare på frågorna vid förstasamtalet. Lita till din terapeut, prata med henne igen och tag en dag i taget, det tar tid att bli frisk. Lycka till
Hej. Jag förstår att du tycker att det är bekymmersamt och att din situation oroar dig. Det är svårt att veta om det är hetsätning eftersom jag inte vet hur mycket du äter eller vad. Men eftersom detta bekymrar dig och eftersom du skriver hit tycker jag att du ska kontakta närmsta ätstörningsenhet och prata med dem där. Du skriver att du har diabetes och då är det ännu viktigare att du äter regelbundet och inte svälter dig för att sedan äta stora mängder. Försök äta regelbundet, kanske ska du prata med din diabetesläkare/sköterska om dina matvanor? Och/eller prata med någon kunning om din situation. Lycka till
Hej. Jag förstår att din situation skrämmer dig, och det är farligt att svälta sig, men det är absolut inte kört. Kroppens förbränning går nu på sparlåga eftersom du inte givit den tillräckligt med näring, men när du börjar äta regelbundet igen kommer kroppen snart att återuppta den sunda naturliga förbränningen av mat/energi. Du kan inte börja träna då du fortfarande inte får i dig näring till det allra viktigaste, så som energi till kroppen att få hjärtat att slå normalt mm. Först då du nått din normalvikt kan du återuppta träningen, kroppen bygger inte muskler om du tränar som underviktig, det enda du gör är att bryta ner kroppen ytterligare. Men med regelbundet ätande, 6ggr/dag på bestämda tider, vila och värme kommer allt så småningom fungera normalt igen. Men sök gärna hjälp, det är svårt att ta sig ur svält på egen hand. Vänta inte. Lycka till
Hej. GRATTIS! Vad skönt att du snart är fri från ätstörningen! Jag brukar prata med de föräldrar och ungdomar jag möter om att föräldrarna alltid ligger steget efter. Alla föräldrar är oroliga då deras tidigare sjuka barn ses som friskt, för hur ska de veta? Sjukdomen krävde att du i början ljög och fifflade med maten och då var dina föräldrar lyckligt ovetande. Då de senadan blev medvetna om sjukdomen blev de antagligen besvikna på sig själva och tänkte "varför såg vi inget" tidigare.
Sen när barnet/ungdomen blir fri från sjukdomen ligger föräldrarna flera månader efter, det har de ju hela tiden gjort. Och det måste du acceptera. Men prata gärna med dom om detta, att du ligger lite före dem och att det är ok att de är oroliga. Du kommer inte kunna övertyga dem om att du är frisk genom att bedyra det, men genom att visa dem och genom att tillåta dem vara oroliga. Visa dem ditt mail till oss, och kanske svaret från oss, gissar att dina behandlare säger ungefär likadant. Det finns även flera böcker som berättar om just detta, kanske kan du och dina föräldrar läsa tillsammans och fundera över hur just ni ska göra. Grattis igen och lycka till med samtalet med dina föräldrar, det kommer att bli bra.
Hej. Det som oroar mig är att du skriver att mycket av din tid går åt till att tänka på mat och blivit allt mer kroppsfixerad, antagligen äter du för lite eller så får du inte i dig ordentligt med proteiner eftersom du är vegetarian. Kanske kan du komma långt genom att åter börja äta mer proteiner. Men eftersom du är frågande till din situation tycker jag att du ska söak läkare för att diakutera din situation. Lycka till
Hej. Det låter som att du har haft och har en tuff tid! Vad modigt av dig att skriva till oss. Du skriver att du är väldigt ensam, men finns det någon vuxen i din närhet som du kan lite på? Någon som du kan berätta för hur du har det? Den vuxna som "kom på" dig? Hon påpekade att du kanske är sjuk? Kanske vill hon hjälpa dig? Du kan själv kontakta BUP, på bup.se kan du hitta det BUP som ligger närmast dig, eller den ätstörningsenhet som ligger närmnst (kolla kartan här till vänster), du kan ringa anonymt först för att bara prata om ditt bekymmer. Egentligen behöver du även uppsöka en läkare på vårdcentralen för att ta prover på dig, det är farligt att provocera fram kräkningar. Önskar dig allt lycka till som går och hoppas att du inte väntar med att söka hjälp.
Hej. Vad bra att du skriver till oss, det visar på att du vill göra en förändring och med viljan kan man komma långt. Du undrar om du borde söka hjälp och ja, visst tycker jag det. Det kan gå att få till stora förändringar med hjälp av en terapeut. Lycka till
Hej. Visst finns det hjälp att få. Först tycker jag att du ska prata med dina föräldrar och sen kan du kontakta det BUP som ligger närmst dig, gå in på www.bup.se på BUP kan du få hjälp med tankarna kring mat och kropp och de kan även hjälpa dig komma i ordning med ett bättre ätande. Lycka till
Hej. Stress kan påverka aptiten och visst kan det hänga ihop. Men eftersom du skriver hit tror jag att detta blivit ett problem för dig som du kan behöva hjälp och stöd att lösa. Kontakta närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster) de har telefontider då du kan ringa och prata med dem som kan hjälpa dig med vart du ska vända dig vidare. Vänta inte. Lycka till
Hej. Vad bra att du läste om anorexi och att du har fått upp ögonen. Ja visst låter det som att du håller på att utveckla anorexi, en stark indikator är att du inte har fått dina menstruationer som du ska. Prata med dina föräldrar eller någon annan vuxen du kan lita på, du kan behöva mycket hjälp och stöd att komma till rätta med ditt ätande och dina tankar om mat och kropp. Vänta inte! Lycka till
Hej. Det är en viktig fråga som jag tycker att du ska diskutera läkaren som skriver ut medicinen till dig. Lycka till
Hej. Vilken bra fråga! Ja, hur säger man? Det kan vara bra att välja ett tillfälle då hon har tid att lyssna en liten stund, alltså inte då det är fullt av folk runtomkring eller då hon är på väg någonstans. Ibland kan det vara skönt att ha skrivit ner det man vill säga och sedan sitta med bredvid medan hon läser, så att ni tillsammans, då hon läst färdigt, kan prata om det du skrivit. Jag är inte säker på att mammor brukar reagera på något särskillt sätt, en del kanske redan vet och blir lättade andra kanske blir ledsna och oroade medans en del mammor kanske inte förstår allvaret med det samma. Om din mamma har en massa frågor kan du ju visa henne vår hemsida så kan hon själv läsa och fundera. Jag blir glad över att höra att du ska berätta för din mamma, så modigt! Lycka till
Hej. Vad bra att du gått till läkaren och tagit prover! Hur kroppen mår och vad proverna visar är helatiden "här och nu" varför det är viktigt att fortsätta följa upp med fler provtagningar om du fortsätter kräkas. Du ska absolut berätta för läkaren att du kräks, då kommer han att bedöma provresultaten lite annorlunda. Kanske kan han även hjälpa dig sluta kräkas. Lycka till
Hej. Det tar olika lång tid för olika människor innan tänderna tar stryk. För att hjälpa tänderna måste du sluta kräkas. Vad du inte ser är hur hjärtat påverkas, detta måste du gå till vårdcentralen för att kolla upp med hjälp av blodprover. Vänta inte, Lycka till
Hej. Vad bra att du jobbar för att gå upp i vikt, det behöver du. Förhoppningsvis kommer du inte tappa hår, men gör du det kommer det att gå över eftersom du börjat äta bra igen. Så ät ordentligt så kommer det ordna sig.
Hej, det låter som att du inte mår så bra, som att du skulle behöva lite hjälp och stöd att få må bättre. På vårdcentralen kan du via en läkare få kontakt med en terapeut som säkert kan hjälpa dig. Försök äta regelbundet 5-6 ggr/dag, då gör du det bästa för kroppen och ämnesomsättningen. Då man äter dåligt följer ofta en depression och kanske kan även den bli mindre om du börjar äta bättre. Lycka till
Hej. Vad bra att du vill ha hjälp för det är det jag tror att du behöver. Det låter som att du skulle nehöva samtalsstöd/terapi, kanske KBT som kan hjälpa dig tänka på nya sätt kring mat och ätande och bryta gamla mönster. Berätta för någon i din närhet hur du har det just nu så att du kan få hjälp att ta emot hjälp. Ge inte upp, det blir bättre.
Hej. Kroppen tar stryk av att tvinga fram kräkningar. Kanske äter du mindre? Kanske orkar inte kroppen att du kräks. Försök sluta, det här är ett sätt för din kropp att säga ifrån.
Hej. Det är olika. Endel klarar med hjälp av självhjälpsböcker att sluta hetsäta och kräkas, andra behöver proffesionell hjälp. Det du måste göra är att gå till en vårdcentral och ta prover för att se att din kropp klarar av de stora påfrestningarna det är att kräkas regelbundet. Lycka till, vänta inte.
Hej. Sök hjälp här hemma även om du ska åka efter sommaren. Det är viktigt att ta prover på dig då du kräks så ofta. Att kräkas ofta är farligt för hjärtat och du behöver kollas upp. Det finns ätstörningsbehandling i hela världen varför det är viktigt att börja nu, så kan behandlaren här hjälpa dig hitta rätt i det andra landet. Vänta inte. Det är en sjukdom som kräver behandling. Lycka till
Hej. Är personen med ätstörning din vän eller familjemedlem tycker jag du ska bemöta henne/honom som du bemöter andra. Med respekt, vänlighet och nyfikenhet. Är du behandlare får man tänka annorlunda. Det är ingen overklig människa som har ätstörning, hon/han har för tillfället en sjukdom som så småningom ska försvinna och då kommer mycket av det som var innan sjukdomen att vara det samma. En del i den sjukas närvaro har till uppgift att stötta den sjuka innan under och efter måltid, men har du inte den uppgiften kan du försöka vara mest som vanligt. Många med ätstörning drar sig undan och vill inte umgås, här kan vänner vara ett bra stöd för att försöka hjälpa henne/honom att komma ut i verkligheten, fråga efter henne/honom. Be henne/honom följa med, ring och prata, berätta om livet som pågår utanför sjukdomen. Var kanske en förebild genom att visa att livet är värt att leva och genom att vara snäll mot sig själv och sin kropp.
Hej. Vad bra att du skriver till oss, det är en början. Som du vet är det farligt att provocera fram kräknigar, det leder till svält men också till risk för rubbninar på hjärtrytmen vilket kan ge svåra konsekvenser. Du behöver därför gå till en läkare och ta blodprover för att se att hur din kropp mår. Sedan tycker jag att du ska vända dig till en ätstörningsenhet nära dig (se kartan till vänster) för att be om råd och stöd, tillsammans med personal där kan du diskutera din ambivalens till att ta emot hjälp. Vänta inte. Lycka till
Hej. Jag tycker att du ska prata med dina föräldrar och be dem hjälpa dig ordna en tid på vårdcentralen för att utesluta någon annan orsak än din egen vilja till att du har svårt att äta. Ibland måste man äta utan att vara hungrig. Gör ett matschema med 6 måltider /dag på bestämda tider, försök äta efter det. Lycka till
Hej. Det är svårt att svara på varför du känner som du gör, vad det kan bero på och varför du inte kan med att äta. Jag tycker att du ska gå till vårdcentralen där du bor och prata med en läkare om dina bekymmer, där kan andra eventuella sjukdomar som skulle kunna påverka hur du känner även uteslutas. Annars kan du vända dig till din närmsta ätstörningsenhet (se kartan här till vänster) och prata med dem på deras telefonrådgivningstelefon om din situation. Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Hej. Det låter som att din man har en ätstörning. Viktigt är att gå till en läkare som undersöker honom somatiskt och tar prover på honom för att utesluta eventuell bakomliggande sjukdom och eventuella skador han drar på sig i och med sitt sätt att behandla sin kropp. Som anhörig kan du kontakta ABK (anorexi och bulimikontakt) där du kan komma i kontakt med andra i samma/liknande situation. Sen är det bra om du försöker prata med din man om din oro och stötta honom i att söka hjälp. Ge inte upp. Lycka till
Hej. Ibland är det så att tvångstankar finns trots att hjärnan får i sig ordentligt med energi, det är ju inte bara de med ätstörning som har tvångstankar och tvångsritualer. Men ha inte bråttom, ibland tar det tid att komma ur "tvånget" som kommer i samband med ätstörning. Finns tvångstankarna kvar och ställer till det för dig är det viktigt att söka hjälp för att bli av med dem, då är det bra med KBT-behandling. Det går att bli av med tvångstankar. Lycka till
Hej. Vad bra att du är så uppmärksam på dina anställda, om fler hjälps åt går det ju oftast lättare. Nu vet jag ju inget om din anställdes situation i övrigt, men det kan vara bra att ha ett möte tillsammans med anhöriga. Därefter kan ni bestämma vem som gör vad, men det kan behövas mer hjälp än dietist och psykolog varför en remiss till ätstörningsenheten i er närhet bör skickas (se på kartan till vänster). De flesta ätstörningsenheter tar emot egenanmälningar, ring och kolla med dem. Lycka till
Hej. De allra flesta med ätstörning vill ha kvar sina kompisar på samma sätt som "det alltid har varit". Den som drabbats av ätstörning är fortfarande den samma inuti, även om sjukodmen till stor del tagit över och förstört. Det kan vara skönt att ha kvar sina vänner som de vänner de alltid varit, du kan äta som vanligt, träna som vanligt, skratta som vanligt och umgås med henne så mycket som möjligt som vanligt. Ibland kan den som är drabbad behöva vara mer hemma, vila mer och äta på bestämda tider, då kan det som komips vara schysst att ställa upp på att hon har dessa tider att passa och inte försvåra det för henne. Fortsätt att vara en god vän, samtal och matråd får hon av sin familj och behandlare.
Hej. Det är skadligt att laxera och du kan behöva hjälp och stöd att sluta. Jag tycker att du ska kontakta närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster) eller din vårdcentral för att få hjälp. Lycka till.
Hej. Ja, för de allre flesta försvinner de svullna spottkörtlarna om man slutar kräkas, det kan ta ett tag, så du behöver verkligen sluta för att få resultat. Hjälp kan du söka på närmsta ätstörningsenhet, titta på kartan här till vänster. Lycka till
Hej. Om du nu börjar äta som du gjorde innan, vilket jag då hoppas är normalt ätande, så kommer du troligtvis först att gå ner lite i vikt, därför att din ämnesomsättning nu är på sparlåga och då du börjar äta regelbundet ökar ämnesomsättningen igen och kroppen förbränner själv snabbare det du äter. Så småningom kommer du stanna i vikr, runt det du väger nu. För att gå upp i vikt brukar man behöva äta lite mer än man gjort tidigare, en del får även hjälp av näringsdrycker. Sen när du är normalviktig kommer du kunna äta normalt och behålla den vikten som är normal för dig(om du inte ska växa mer så klart vilket i så fall betyder att du kommer fortsätta något lite till upp i vikt). Kämpa på nu! Det gäller att ta sig ur svälten.
Hej. Det kan vara så att man naturligt har ett lågt BMI, det viktiga är att man följer sin egen kurva, den du beskriver att du följer. Så det låter inte som att du behöver vara orolig. Vad det gäller huvudvärken kan det hänga ihop med för lite mat och vätska, men det kan även finnas andra orsaker, tex dålig syn. Så prata med dina föräldrar så att ni tillsammans kan gå till en optiker och göra en synundersökning. Du kan även gå till en doktor för att ta lite prover och se att allt är som det ska. Lycka till
Hej
Även det är väldigt olika. Jag har träffat dem som har skev uppfattning även om andras kroppar, men vanligast är nog att det är den egna kroppen som den som är drabbad ser skevt på.
Hej
Jag tycker att du ska prata med din kompis om din oro. Kanske är ni flerar i hennes närvaro som oroar er, hör dig för, det kan vara lättere att hjälpas åt att prata om man är flera. Det låter som att din kompis har ett komplicerat förhållande till mat och träning.
Hej. Då hjärnan får för lite energi är det lätt att den som är drabbad hamnar i annorlunda beteenden som att äta små tuggor eller liknande. Det går över i samband med att man blir frisk från ätstörning.
Hej. Blir mycket bekymrad av ditt mail. Det är nämligen så att bla. hjärtat tar stryk av att provocera fram kräkningar regelbundet. Då du kräks kräks du upp viktiga salter, bla kalium som är viktigt för hjärtrytmen. Får du kaliumbrist kan det medföra ( i värsta fall) hjärtstopp. Eftersom du tränar hårt utsätter du ditt hjärta för påfrestningar och det i samband med regelbundna kräkningar är farligt. Du behöver be om hjälp. Det finns flera ätstörningsenheter i landet, titta på kartan till vänster så hittar du den som ligger närmast dig. Ett sätt att hjälpa dig själv att sluta kräkas, i väntan på proffesionell hjälp, kan vara att försöka äta regelbundet varje dag för att slippa bli vrål-sugen på något gott på eftermiddagen eller kvällen. Att äta en bra frukost (fil med flingor, smörgås med smör och pålägg och en frukt) hjälper ofta för att sedan fortsätta dagen bra. Vänta inte med att berätta för dina föräldrar/tränare och sök hjälp. Du kommer bli fri från ätstörning. Lycka till
Hej. Det du beskriver är inte direkt en ätstörning så som vi ser på ätstörning utifrån DSM V där diagnoskriterierna för ätstörning finns nedskrivna, men nog låter det som att hon har ett knepigt förhållande till mat som kanske i längden kan utvecklas till att det kommer att begränsa hennes liv. Prata med henne om din oro och läs gärna mer på vår hemsida om olika diagnoser (det finns ett samlingsnamn för dem som äter överdrivet nyttigt och tränar mer än vad som är hälsosamt och det är ortorexi, läs gärna mer om det). Lycka till
Hej. Det kan ta lite tid. Men att fortsätta kämpa och gå emot alla negativa tankar är ett sätt. Tillsammans med regelbundet ätande och samtal kommer du snart ta det till dig och vilja ta tag i matchen. lycka till
Hej.
Ja, det här är det riktigt knepiga med sjukdomen, och det är många som känner igen sig i det du beskriver. Vad bra att du går i behandling, det ökar chanserna för att du en dag faktiskt kommer att vilja ta emot hjälpen. Just nu är det svårt, men det blir bättre. Visa gärna dina behandlare det här mailet, så kan ni lättare prata om vad det är som gör det så svårt just för dig. Lycka till
Hej. Det låter som att du är på väg in i en ätstörning men det går att göra något åt. Försök äta regelbundet, 5-6ggr/dag. Tag gärna någon till hjälp och berätta hur svårt du har att sluta äta för lite. Risken är att du blir jätte sjuk om du fortsätter, med sjukdomen kommer flera obehagliga symtom och din kroppp kan ta stor skada, varför det är viktigt att bromsa nu! Vänta inte med att be om hjälp! Lycka till
Hej. Läs mer på vår hemsida, samhället ser på flera olika sätt på ätstörning.
Ja. När kroppen inte får tillräckligt med näring tappar du håret. När man äter bra igen kommer håret tillbaka.
Eftersom du ställer frågan: "Ja". De allra flesta mår bättre då de söker hjälp för sina ätstörningsproblem. Närmsta ätstörningsenhet hittar du på kartan här till vänster. Lycka till
Vänligen se våra informationsflikar
Hej. Det är svårt att veta om hon har en ätstörning eller har haft. Har hon haft en ätstörning kan du kanske låta bli att fundera så mycket på det, de allra flesta blir helt friska. Men det kan väl vara viktigt att du frågar henne om hur läget är och om på vilket sätt hon vill att du är engagerad i hennes eventuella ätstörningsproblem. Kanske vill hon ha ditt stöd, kanske inte. Och om hon inte vill ha ditt stöd vad det gäller ätstörningen kan det vara bra att inte prata med henne om just vikten och om hur hon äter/inte äter. Detta under förutsättnig att hon får hjälp och stöd på annat håll om hon så behöver. Att ha en ätstörning innebär ju inte att man bara är en person med ätstörning, hon är så mycket mer. Stötta allt det som är bra, visa henne uppskattning på det hon gör som är snällt mot sig själv, mot barnet och hennes man. Försök ta bort fokus från hennes kropp och ätande. Lycka till, och grattis till blivande barnbarnet.
Hej. Jag brukar rekomendera föräldrar att fråga sitt barn hur de vill bli stöttade. Kanske kan ni prova olika sätt för att komma fram till vilket sätt som passar henne och dig bäst. Att prata om det avdramatiserar och gör det ofta lite enklare att sedan stötta och stå ut med att misslyckas med sin stöttning. det är oxå viktigt att komma ihåg att göra andra saker tillsammans så att inte all er gemensamma tid går åt till ätstörningen. Lycka till
Hej. Det låter som att du behöver hjälp och stöd att komma igång med ett bättre mer regelbundet ätande. Du äter för lite och för få gånger per dag. Din mamma har all rätt att vara orolig och hon kanske behöver hjälpa dig att komma igång med att äta bättre. Du behöver äta sex gånger /dag på bestämda tider. Tre av målen, frukost, lunch och middag behöver motsvara 8 köttbuller tre potatisar lingon och sås och mellanmålen bör vara ungeför som en risifrutti. Om det blir för svårt för dig tycker jag att du ska söka hjälp på BUP eller inom ätstörningsvården. Lycka till
Hej. Du behöver söka hjälp på vårdcentralen, BUP eller din närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster). Dina symtom beror på ditt trassliga förhållande till mat och du behöver hjläp och stöd att komma i ordning med förhållandet till mat och till dig själv. Det är allvarligt men inta hopplöst. Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Hej. Det låter som att du har ätstörning UNS eller Bulimi. Men det spelar inte så stor roll vilken ätstörningsdiagnos du har, det viktiga är att du söker hjälp. Det är farligt att kräkas varje dag och kan ge livsfarliga konsekvenser på hjärtat. Jag tycker att du ska gå till din vårdcentral och be dem ta prover p ådina elektrolyter, eller öka direkt till din närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster). Vänta inte. Du behöver hjälp och stöd att ta dig ur ditt nu negativa ätmönster. Lycka till
Hej
Ja. Du ska berätta för henne att du är orolig och funderar över om hon har en ätstörning. Prata gärna med hennes föräldrar om din misstanke och berätta för henne att du pratat med dem. Det är viktigt att visa att du bryr dig om henne och att du inte vill se henne må dåligt/svälta sig. Lycka till
Hej.
Tack för ditt fina mail och GRATTIS till att du tagit dig ur! Det är inte ovanligt att det tar tid för kroppen att återhämta sig. Tänk att du i 5 år (minst?) har gjort kroppen illa, det tar ett tag för kroppen att reparera sig och åter våga lite på dig. Med det menar jag att kroppen under ganska lång tid efter en ätstörning kan vara "på sin vakt", inte veta riktigt hur den ska bete sig eftersom den under så lång tid fått fara illa. Så, fortsätt äta regelbundet och lagom mycket mat, varje dag hela året om. Rör på dig lagom och försök vara snäll mot både dig (psyket)och din kropp (fysiskt). Håll ut och ha tålamod. Det kommer att bli bra.
Ja det finns det. I flera kommuner och landsting. Hör med din närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster) så får du information om hur de jobbar just där du bor.
Hej
Jag gissar att den vikt de satt upp för dig är den vikt du förväntas väga utefter din egen kurva som du bör följa (man har vägt och mätt dig sedan du var bebi och måtten bildar en kurva, den kurvan är det sedan som du bör följa tills du blir fullvuxen och färdigväxt). Men den lägsta "okej" vikten (med BMI 19) är 48kg, det är fortfarande en låg vikt, men inom måtten för vad som är okej. Men försök att inte haka upp dig på målvikten, ta ett kilo i taget och kämpa på! Att bli frisk är så mycket mer än en vikt. Lycka till
Hej.
Du är underviktig.
Vad bra att dina föräldrar hjälper dig att fortsätta äta. Fortsätt med det, du ska inte gå ner mer i vikt.
Hej
Ja, hur blir du frisk. Jag tänker att det börjar just med den frågan, för den vittnar om en önskan att bli frisk, och med en önskan om att bli frisk har du stor chans att bli frisk. Ofta behöver man hjälp och stöd att orka gå emot alla kämpiga tankar, hjälp kan man få av familjen eller närstående, eller av vården.`Jag tycker du ska tinga din närmsta ätstörningsenhet och be om råd och stöd, du kan vara anonoym om du vill. Titta på kartan till vänster. Lycka till och vänta inte.
Hej.
vad bra att ni sökt hjälp och vad fint att ni två har bra kontakt. Det är väldigt svårt att vara anhörig till den som drabbats av ätstörning, du är inte ensam. Ett sätt att hjälpa är att finnas till hands och att våga gå emot en del av de beteendena som är direkt kopplade till ätstörningen, tex som att våga försöka hindra henne om hon vill hetsäta liksom att försöka sätta stopp för henne om hon är på väg till toaletten att kräkas. Tala om för henne att du älskar henne men symtomen/sjukdomen tycker du inte om, dem vill du hjälpa henne bli fri ifrån. Det är bra att försöka lära sig så mycket som möjligt om sjukdomen, hur brukar det bli, vad är farligt med den, hur har andra gjort osv. Att läsa på vår hemsida och att komma till våra öppna föreläsnaningar är andra bra sätt, nu den 8 juni informerar vi om ätstörningar på ABF-huset i Stockholm, och det brukar finnas andra öppna föreläsningar runt om i Sverige. Anorexi och bulimikontakt är även bra att ta kontakt med, de har en hel del anhörigstöd. Lycka till och glöm inte bort att vara rädd om dig själv också.
Hej. Ja, det låter som att du hade en ätstörning. Om du nu känner att du åter är på väg in i svält är det viktigt att gå emot tankarna och svältbeteendet och försöka äta regelbundet, 6ggr/dag på bestämda tider. Om det inte går tycker jag att du ska söka hjälp på närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster) Lycka till
Hej. Jag blir oroad av ditt mail och tänker att du antagligen har en ätstörning. Titta på kartan här till vänster och kontakta den ätstörningsenhet som ligger närmst. Vänta inte. Lycka till
Hej. Ja visst ska det fungera. Kontakta din Vårdcentral för ett läkarbesök så kan han/hon hjälpa dig vidare.
Lycka till
Hej. Jag blir oroad av ditt mail och hoppas du förstår hur farligt det kan bli om du svälter dig. Att inte äta ordentligt påverkar psyket och kroppen. Kroppen tar skada av svält, hjärtat påverkas och skelettet försämras. Så småningom blir huden torr och håret tunnt. De bloggar du läser ger felaktig information om vad kroppen behöver och utesluter ofta viktig fakta som att svält leder till att man blir ledsen och skör. Det bästa vore om du kunde gå till dina föräldrar eller skolsköterskan och prata om dina funderingar kring mat och kropp. Kanske finns det massor du kan lära dig som hjälper dig att behålla ett bra och sunt ätande, med regelbundna måltider och lagom mycket motion. Lämna de osunda bloggarna och njut av sommaren istället. Lycka till
Hej. Nej, så som du nu äter och kräks just nu är inte "normalt", det är farligt och du behöver prata med någon vuxen för att få hjälp. Finns det någon bra vuxen i din närhet som du lita på? Mamma eller pappa? Lärare eller skolsköterska? Du är långt ifrån ensam om att ha det så här, men ni som har det så här behöver hjälp och stöd att gå emot alla negativa tankar. Ibland känns det hopplöst, men det är det inte, även du kan få äta regelbundet och få vara glad och må bra. Vänta inte med att prata med någon vuxen. Lycka till
Hej. Vad bra att du tar tag i matchen och jobbar för att bli frisk. Med min erfarenhet av att träffa dem som håller på att bli fri från ätstörning vet jag att det kan vara väldigt olika, men många blir väldigt hungriga då de börjar tillåta sig att äta. En del blir rädda att detta aldrig ska gå över, men det gör det. Kroppen vill bara ta igen all mat den gått miste om under lång tid, och har kroppen tagit mycket stryk av svälten finns det mycket i kroppen som behöver repareras av mat. Så försök äta regelbundet, 6ggr/dag på bestämda tider, öka mellanmålen om du är väldigt hungrig, så ska du se att du snart blir tillfredställd. Du har inte förstört kroppen för alltid, du får bara inte ha så bråttom, du har varit sjuk länge och då tar det ett tag att bli frisk igen. Lycka till
Hej. Jag tycker att det låter som att du skulle behöva få lite hjälp och stöd, dels med maten, dels med alla negativa tankar. Titta på kartan till vänster så hittar du närmsta ätstörningsenhet dit du kan vända dig. Lycka till
Vad fint att du vill hjälpa henne. Ibland är bästa sättet att hjälpa att bara fortsätta vara vän.
Hej. Det låter på er beskrivning som om er kompis har en ganska besvärlig ätstörning. Om ni vågar och orkar så är det till stor hjälp för henne om ni säger till henne vad ni ser och vad som oroar er. Kanske kan ni visa henne mailet ni skrivit till oss, det är fyllt av respekt och oro för någon ni tycks tycka mycket om. Ett annat sätt kan vara att be någon lärare att prata med henne och hjälpa henne till elevhälsan. Men ni bör prata med henne, och visa att ni är oroliga för att ni bryr er om henne. Kanske kan ni hjälpa henne söka hjälp? Lycka till
Hej. Din kropp har tagit skada av kräkningar, svält och laxermedel och det tar ett tag för kroppen att reparera skadorna, under den tiden kommer det att göra ont i magen då du äter, men ju mer du äter regelbundet så kommer det att gå över och kroppen kommer att fungera normalt igen. Ge inte upp, du kommer att klara det och du kommer att må bra så småningom. Är problemen mycket besvärande ska du söka läkare för att utesluta andra orsaker. Lycka till
Hej. Att hoppa över mat under en hel dag är inte bra för kroppen, särskillt om det sker regelbundet, det kan leda till bristsjukdomar och få allvarliga följder. Vänligen läs på våra faktasidor och överväg att gå till en läkare för bedömning.
Det finns flera teorier att läsa om under våra faktablad.
Läs under våra fakta blad
Ett sätt kan vara att läsa om de olika ätstörningarna. Känner du igen dig är det troligen så att du har en ätstörning. Annars kan du även gå till en doktor som kan hjälpa dig ta reda på det. Vänta inte. Lycka till
Hej. På en del tycks spottkörtlarna minska eller försvinna helt då man slutar provocera fram kräkningar. På en del tycks de förbli svullna, om än lite mindre då man slutar kräkas.
Hej. Ja, det låter som en ätstörning, och många gånger behöver man hjälp och stöd att ta sig ur. Men det kan för vissa även gå bra att hjälpa sig själv. Du behöver äta regelbundet, 5-6ggr/dag på bestämda tider. Då du väljer att äta onyttigt ska du fortsätta precis som vanligt, se det onyttiga som en engångsföreteelse och fortsätta äta de måltider du alltid äter. Kroppen behöver regelbundenhet för att hålla förbränningen igång. Det är farligt att provocera fram kräkningar regelbundet så försök sluta med detta snarast. Blir det för svårt, sök hjälp.
Lycka till
Hej. Jag tycker att du ska vända dig till närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster) och prata med den som sitter i telefonrådgivningen. Ibland drabbas man av ätstörning senare i livet och då behöver man hjälp och stöd att ta sig ur. Du kommer klara det bra, men behöver nog som sagt lite hjälp och stöd, kanske kan några samtal hjälpa dig komma ur det negativa beteendet. Vänta inte. lycka till
Hej. Jag tycker du ska höra av dig till närmsta ätstörningsenhet, se på kartan här till vänster. Lycka till
Hej. Det var tråkigt att läsa att ni fått ett sådant bemötande. Har ni provat att själva söka hjälp ¨på någon av ätstörningsenheterna i närheten av där er dotter bor? (se kartan här till vänster). Dit kan ni ringa för råd och stöd och söka hjälp via egenanmälan (oftast behövs ingen remiss).
Lycka till.
Hej.
Titta på kartan till vänster. Där står de ätstörningsenheter som finns i Sverige. Vänd dig till den enhet som ligger närmst dig där du bor. Vänta inte. Lycka till
Hej. Det låter väldigt jobbig det du hamnat i. Men eftersom läkare undersökt dig och psykologer försökt hjälpa är det svårt för oss att komma med någon bättre förklaring. Hoppas det löser sig för dig. Lycka till
Hej
Läs mer om detta på vår hemsida under faktabladen.
Hej. Modigt att våga fråga. Du har rätt. Sexlusten minskar av ätstörning och svält. Jobba på med att bli frisk och sexlusten kommer att komma tillbaka. Lycka till
Hej
Läs mer under behandling i våra faktablad.
Enkelt förklarat: ett namn för den som blir överdrivet fokuserad på att äta nyttigt (vilket leder till att det blir osunt) och tränar mer än kroppen egentligen orkar med.
Hej. Ja, inte är det lätt att vara anhörig, mamma, till ett barn med ätstörning. Vi uppmuntrar att våga fråga och visa oro särskillt då någon misstänker en ätstörning, för att hjälpa den som är drabbad att söka hjälp. Nu när din dotter får hjälp är det också bra att visa sin oro, men precis som du skriver, det är svårt och kräver mycket av den anhöriga att inte skuldbelägga. Det är inte alltid så lätt, men kanske kan du hitta ett sätt som passar er? Genom att visa oro visar du att du bryr dig om och det är viktigt, trots att din dotter då kanske blir arg på både sig själv och dig. Ni får hjälp skriver du, kanske ska ni prata om just detta i något av samtalen? Bra att du inte dränker din ångest o oro med sprit, det skulle bara göra saken värre på sikt. Skulle du ändå göra det så är det bra att våga prata om det med din dotters behandlare om det, så att de kan stötta dig att söka eget stöd om du skulle behöva. Lycka till
Hej. Vad bra att ni har hjälp på SCÄ. Jag tycker du ska ta upp frågan med hennes behandlare. På SCÄ kan man ibland även få hjälp med familjeterapi till exempel. Vänta inte med att berätta hur du känner. Lycka till
Hej. Ja. Du behöver hjälp att ta dig ur ditt nu negativa sätt att hantera mat och känslor. Prata så snart du kan med någon vuxen du kan lita på, gärna och helst dina föräldrar som kan hjälpa dig vidare. Lycka till
Hej. Det viktiga är inte diagnosen utan hur du mår, och det låter som att du mår ganska dåligt och skulle behöva hjläp och stöd att hantera alla jobbiga tankar. På BUP kan du få hjälp och stöd, www.bup.se eller www.bup.nu. Jag hoppas du kan prata med dina föräldrar om hur svårt du har det så att de kan hjälpa dig att få mer hjälp och stöd. Att provocera fram kräkningar är farligt för hjärtat och du skulle kanske behöva gå till en doktor för att se att kroppen inte tar för mycket stryk (det finns hjälp att få om så skulle vara fallet). Vänta inte med att berätta för någon nära vuxen som kan hjälpa dig. Lycka till
Hej.
Ätstörning är inte bara anorexia nervosa, det är faktiskt ovanligare med anorexi än med ätstörning UNS som betyder ätstörning utan närmre specifikation. Så om du har det jobbigt med maten och ätandet så tycker jag att du ska kontakta närmsta ätstörnigsenhet för ett bedömningssamtal där ni tillsammans kan komma fram till vad det ät just du behöver hjälp och stöd med. Lycka till
Hej. Problemet är att du troligtvis har en ätstörning som ställer till det för dig. Det finns hjälp att få aå du slipper ha det så här. Titta på kartan till vänster så hittar du din närmsta ätstörningsenhet. Dit kan du komma på ett bedömningssamtal och få fortsatt hjälp och stöd. Lycka till.
Hej
Oj, det är väldigt olika. Men de allra flesta blir normalviktiga.
Läs på våra faktasidor. Där kan du finna reflektioner kring just detta.
Hej. Det stämmer inte att man blir överviktig om man äter normalt och tränar lagom. För dem som är friska fungerar det så att de äter regelbundet, vissa dagar mer, andra dagar mindre. Man tränar ibland 1 ggr i veckan, ibland 4 ggr i veckan. På semestern äter de flesta lite mer och tränar lite mindre, kanske går man upp något kilo, men då semestern är slut och vardagen sätter igång så går man tillbaka till sin normalvikt. Normalvikt flukturerar också över tid, tex väger många lite mer innan mens och lite mindre just efter. Kroppen vänjer sig vid att man äter lite mer en fredag och kanske lite mindre en tisdag. Det viktiga är att inte laborera, det är viktigt att äta regelbundet och varierat, då kommer du inte att gå upp i vikt om du är normalviktig och inte har någon sjukdom som påverkar ämnesomsättningen. Mat är livsviktigt och inget påhitt från leverantörer eller kockar i media, människan behöver mat för att fungera både fysiskt och psykiskt.
Hej
Du har en ätstörnig och behöver hjälp. Det är skadligt för kroppen att inte äta och träna samtidigt. Titta på kartan till vänster och kontakta din närmsta ätstörningsenhet. Lycka till
Hej. >Du behöver inte bli fet och dallrig för att bli fri från din ätstörning, men du behöver bli normalviktig och i sunt lagom smal. Att inte ha sin mens är påfrestande och skadligt för kroppen och det du kan göra är att försöka träna mindre och äta mer. Mendet är antagligen svårt och de allre flesta behöver hjläp och stöd att gå emot de jobbiga tankarna. I de allra flesta länder finns specialiserad ätstörningsvård. Sök gärna läkare där du bor, berätta om din situation så kan läkaren säkert hjälpa dig. Lycka till, vänta inte.
Hej. Det är ofta svårt att prata om svåra saker utan att den som är drabbad känner sig påhoppad och därför hamnar i försvarsställning. Ett bra sätt kan vara att skriva ett brev eller skicka ett mail och berätta om hur du känner och vad det är du önskar att du kan hjälpa henne med. Det gör det ofta lättare för den som det gäller att ta till sig det som står. Lycka till
Hej. Ja, det brukar vara bra att "störa", det visar att du bryr dig om henne och att du vill hjälpa. På många orter i landet finns det anhörigcirklar för föräldrar och partners som vill lära sig mer om ätstörning och om hur man som anhörig kan göra då den sjuka avvisar. Anorexi och bulimikontakt är också en bra organisation dit du kan vända dig www.abkontakt.se. Lycka till
Hej. Blir bekymrad då jag läser ditt mail. Du har en ätstörning och behöver hjälp och stöd att få ordning på ditt ätande igen och dina känslor kring kroppen och mat. Finns det någon du kan prata med? Dina föräldrar? Skolsköterskan eller en snäll lärare? Är det svårt att berätta för dem kan du visa demmailet du skrivit hit till oss, det är fin skrivet och beskriver bra hur svårt du har det. Vänta inte med att söka hjälp och stöd av någon vuxen. Lycka till
Hej. Kanske kan det påverka längdtillväxten något, men om du äter bra nu och inte tränar för mycket bör du bli ungefär så lång som du skulle blivit ändå. Men kroppen kanske låter växandet vänta lite eftersom den varit i svält. Ät ordentligt och reglebundet så ska det nog lösa sig.
Hej. Du behöver hjälp och stöd att ta dig ur din (som du kallar det) självmisshandel. Du har en ätstörniing och det finns hjälp att få. Titta på kartan till vänster så hittar du din närmsta ätstörningsenhet. Vänta inte. Lycka till
Hej. Det finns ett långt svar längre ner bland frågorna.
Hej
Titta på våra faktasidor om anorexi. Lycka till
Hej
Kolla våra faktasidor. Lycka till
Hej. Grattis. Vad skönt att viljan kommit till dig! Nu är det bara att ta tag i matchen. Du kan få hjälp av dietist på ätstörningsenheten, det hon kommer jobba med är att hjälpa dig äta regelbundet 6 ggr/dag på bestämda tider. Du behöver göra ett matschema där du skriver upp vad du ska äta och när. Tex:
07.00 Frukost, en tallrik fil med flingor, en smörgås och ett glas juice och kaffe eller te
10.00 Mellis, tex en fika eller en frukt
12.00 Lunch, motsvarande 8 köttbullar, 3 potatisar sås och lingon och ett glas dricka
15.00 Mellis, tex en tallrik fil med flingor, eller en risifrutti eller en kopp kaffe och två knäckesmörgåsar med smör och ost
18.00 middag likt lunchen
20.00 kvällsmål, en näve nötter, eller en avokado med lite keso, eller en macka och en kopp te.
Så ser att bra matschema ut. Det är kämpigt i början, men blir snart rutin. Lycka till
Hej. Ja, du har en ätstörning och du behöver hjälp och stöd. Jag tcker att du ska kontakta en ätstörningsenhet för att få en tid för bedömning, skulle dina symtom mot förmodan inte "passa in" hjälper de dig dit du kan få den hjälp du behöver. Vänta inte. Lycka till
Ja. Väldigt mycket för lite. Bu har ett BMI på 13 vilket är farligt för kroppen. Värderna för ett friskt BMI är 18,5-25.
Hej. Tack för ditt långa fina smärtsamma brev. Du har en ätstöring och det är därför du får hjälp. Alla ätstörningar är olika och det finns olika namn som de kallas, utifrån hur den som har ätstörningen beter sig, tänker och gör. Den allra vanligaste ätstörningen är UNS (Utan närmre specifikation) vilket betyder att man har en ätstörning, som kan vara mycket jobbigare än tex anorexi eller bulimi. Orsaken till att det blir UNS är för att man gör och tänker ungefär som dem med bulimi eller anorexi men ändå på ett anat sätt, man kanske gör lite som en bulimiker och lite som en anorektiker och så lite egna grejer... Det viktiga är inte diagnosen, det viktiga är att bli fri från ätstörningen. Jag tycker du är modig och stark som ska gå emot ätstörningstankarna, det är dax nu. Sen tycker jag att du ska visa brevet du skrivit till oss för dina föräldrar eller behandlare, kanske dietisten, för du beskriver så fint hur svårt det är, och om de får veta det så kommer de ännu bättre kunna hjälpa dig. Lycka till nu och kämpa på, det är det värt. Vänliga varma hälsningar.
Det finns många orsaker. Läs mer under de olika faktabladen så kan du hitta olika förklaringar.
Det hoppas vi verkligen att det inte gör. Det var tråkiga uppgifter, om de stämmer vet jag inte.
Se våra fakta sidor. Lycka till
Hej. Vad bra att du är på tjejerna som inte äter! Helt rätt! Men också svårt. Jag tycker att du gjort rätt som kontaktat föräldrar och informerat dem om situationen. Det gäller att vara rak och tydlig, äter man inte kan man inte vara med och träna lika hårt som de andra. Policyn i skolan ska vara att man äter för att bli stark, för att orka med och för att klara av både de fysiska som de teoretiska ämnena. Genom att sätta ner foten och inte acceptera "pillandet" gör du vad du kan i skolmatsalen. Sen är det viktigt att ta upp problemet med föräldrarna, det är de som hemma måste ta det stora ansvaret och se till att deras barn äter ordentligt. Att inte säga något är att acceptera ett dåligt/farligt ätbeteende. Tänk om fler vågade fråga och gå emot ungdomars dåliga matvanor (då de inte äter) då skulle vi kanske få färre som insjuknade. Fortsätt som du gör nu. Bra!
Hej
Kombinationen aspergersyndrom och ätstörning, är inte helt ovanlig, men ofta lite svårt. Inom psykiatrin kan man hitta duktiga personer, fler inom BUP. Men titta på www.autismforum.se kanske du hittar något bra. Lycka till
Hej. Vad tråkigt. Jag tycker du ska uppsöka läkare på vårdcentralen. Det kan finnas många orsaker till att man tappar aptiten. Lycka till
Hej. Då är det viktigt komma ihåg att alla är olika och att olika människor har olika ätstörningar, även om mycket är lika är alla unika... Läs våra faktablad och berättelserna från dem som nu är friska. Lycka till
Hej
Vad skönt att du blivit frisk, och vad kämpigt att du drabbats av ett litet återfall. Det är ofta så att det går lite i vågor ett tag efter tillfrisknandet, men se till att kämpa nu och gå emot ätstöringstankarna! Vad det gäller mensen är det väldigt olika då den kommer tillbaka, men helt säkert är att du måste äta regelbundet och inte tappa i vikt för att få den tillbaka. När du haft din målvikt under ett längre tag, mer ca ett år, borde det vara dax att få tillbaka mensen. Diskutera gärna med din behandlare de kan hjälpa dig vidare om mensen hakar upp sig och inte kommer tillbaka. Men i första hand är det regelbundna måltider, mat, som gäller. (Just nu är du på gränsen till underviktig och behöver troligtvis gå upp i vikt).
Lycka till
Hej
Svårt att säga om du har en ätstörning eller inte. Men att äta antibiotikatabletter och laxera efter måltid är inte bra varför jag tycker att du skall uppsöka närmsta vårdcentral, berätta för en läkare hur du har det och se vilken sorts hjälp du kan behöva. Lycka till
Hej. Det här går att ordna och det finns hjläp att få. Jag tycker att du ska vände dig till din vårdcentral som kan hjläpa dig komma i kontakt med en terapeut som kan KBT-behandling. Det finns även möjlighet att bekosta behandlingen själv och då genom privata KBT-behandlare, dessa kan du söka på nätet. Så här ska du inte behöva ha det och det finns god hjälp att få, du är inte ensam. Lycka till
Hej. Vad fint att hon har en så bra kompis som du, som ser och som vill hjälpa. Jag tycker att du ska prata med henne. Fråga henne om hur hon mår och berätta det du misstänker. Det kan hända att hon blir arg, besviken och ber dig låta henne vara ifred, då är det bra om du är förberedd på det och svara henne att du bryr dig om henne och att du vill hjälpa, att du vet att det finns hjläp att få. Kanske kan du visa din kompis den här hemsidan och låta henne läsa om ätstörning och om faror med att inte äta ordentligt och faran med att kräkas. Kanske är ni flera kompisar som är oroliga? Då kan ni med fördel prata med varandra och sedan prata med henne tillsammans, mot ätstörningar måste man vara stark och hård, mot er vän, det som fortfarande är friskt behöver ni vara stöttande, ödmjuk och hjälpande. Lycka till
Hej. Det är inte bara smala tjejer som har en ätstörning, faktum är att de flesta med ätstörning är normalviktiga, det syns inte utanpå. Med de värden du presenterar här (vikt och längd) är du en av dem som är mager med ätstörning. Du behöver snarast hjälp och stöd att ta dig ur ditt engativa beteende. Du skulle behöva uppsöka läkare på tex vårdcentralen för att ta prover eftersom du kräks och då förlorar viktiga salter som påverkar hjärtat. Finns det någon vuxen i din närhet som du kan ta hjälp av? Föräldrar, släkting eller skolpersonal? Att provocera fram kräkningar i kombination med svält kan bli livshotande varför det är väldigt viktigt att du söker hjälp snarast. Vänta inte. Lycka till
Hej. Eftersom er kompis berättat att hon kräks för några kompisar tycker jag att ni ska prata med henne och berätta att ni är oroliga för henne och att ni tex gärna följer med henne till skolsyster där hon får berätta hur hon har det. Det är inte "fult" att skvallra på någon som har en ätstörning, att berätta för någon bra vuxen i er kompis närhet att hon kräks är att hjälpa henne. Det skulle vara bra om ni kunde berätta för hennes föräldrar, kanske med hjälp av era egna föräldrar? Men låt det inte bara vara, er kompis behöver hjälp. Vänta inte. Lycka till
Hej
Det är svårt att säga om du ahr en ätstörning eller om din abekymmer beror på något annat. Jag tycker att du ska gå till din vårdcentral och berätta för en läkare hur du har det och hur du upplever det så kan ni tillsammans reda ut vad som behöver göras. Lycka till och vänta inte
Hej. Det låter som att du har en ätstörning och som att du behöver hjälp och stöd att återgå till ett normalt förhållande till mat. Vad bra att dina föräldrar noterat att du verkar ha det svårt, prata med dem, de kommer att vilja hjälpa dig vidare. Lycka till
Spottkörtlarna blir överansträngda då de tvingas producera extra saliv vid självprovocerade kräkningar. Vid överansträngming svullnar de. Det spelar ingen roll hur du gör för att provocera fram kräkningarna, spottkörtlarna svullnar av den ökade salivproduktionen.
Hej
Du får trologtvis blå händer eftersom självprovocerade kräkningar påverkar cirkulationen i kroppen, och då du kräks så ofta som du gör orkar antagligen inte hjärtat pumpa runt blodet i kroppen som det ska och händer och fötter blir blå. Det är farligt för kroppen att kräkas flera gånger varje dag och hjärtat tar stryk. Jag vill att du så snart som möjligt uppsöker läkare för att ta prover på dig. Vänta absolut inte med att söka vårdcentral för läkarundersökning. Lycka till
Hej.
Har du pratat med din syster? Kanske vill hon ha hjälp men vet inte hur hon skall göra? Kanske får hon redan hjälp utan att du vet om det. Som syster kan det vara svårt att se sitt syskon lida. Du kan vända dig till anorexi och bulimi kontakt (www.abkontakt.se) där flera anhöriga kan berätta om hur de gjort i liknakde situation. Lycka till
Hej. Starkt jobbat och Grattis till att du snart är frisk. Vad det gäller brösten är det precis som du säger, att ditt arv spelar roll. Jag hoppas att du kommer kunna bli vän med hela din kropp och lära dig tycka om dig som du är, även dina bröst.
Hej.
Ja, du har en ätstörning. Det är farligt för kroppen att tvinga fram kräkningar, viktiga salter som påverkar hjärtats funktion försvinner i och med att du kräks varför du snarast behöver uppsöka läkare. Du kan också få hjälp på den ätstörningsenhet som ligger närmst dig (se kartan till vänster). Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Hej. Prata med henne om din oro och vad du ser. det är inte farligt att berätta om din oro. Om du har kraft kanske du kan erbjuda dig att följa henne till doktorn för att stötta henne att ta emot hjälp. Lycka till
Hej
Om alla runt dig tror att du har anorexi brukar det ligga något i det. Föreslår att du bokar tid för att diskutera din situation på närmsta vårdcentral. Lycka till
Hej. Det var en svår fråga. Läs under faktabladen på vår hemsida så hittar du säkert ditt svar :)
Hej. Du har en ätstörning och behöver snarast få hjälp och stöd att hitta ett bättre sätt att förhålla dig till mat. Finns det någon vuxen du kan prata med? I skolan, hemma eller någon kompis föräldrar? Skolsköterskan brukar vara bra på att lyssna och hon kan hjälpa dig. Du ska inte behöva ha det så här och du kan få hjälp att slippa känna dig tjock och sluta kräkas. Vänta inte!
Lycka till
Hej
Du får i dig alldeles för lite energi och behöver säkert hjälp och stöd att komma igång med ditt ätande. För vissa kan mobiltelefonen fungera som ett stöd då de använder påminnelseinställningarna och ställer in påminnelse 6 ggr/dag då de behöver äta. Andra kan ta hjälp av vänner som påminner dem att det är dax att äta. Jag tycker att du ska gå till din vårdcentral och kolla upp din kropp (som tar stryk av svält) och höra med läkaren vad han/hon har för tips. Lycka till
Hej,
Jättebra att du väcker denna fråga. Enligt våra erfarenheter och en avhandling från 20009 finns det ett antal personer som likt du efter en viktoperation inte mår bra psykisk, trots att viktmässigt allt gått förträffligt. Det är omöjligt för mig att här gå in på vad som kan ligga bakom dessa problem men du behöver otvivelaktigt hjälp för dessa problem. Jag vet att tex Stockholms Centrum för Ätstörningar har tagit emot patienter som har genomgått överviktsoperation. kanske är det dock ännu bättre att söka hjälp inom öppenvårdspsykiatrin för att hjälpa till att utreda vilken slags hjälp du behöver.
Jag rekommenderar dig verkligen att söka proffessionell hjälp, för det finns hjälp att få!
Lycka till
Hej
Vad bra att du vill ha hjälp och att du vill ta tag i ditt bekymmer med maten. Titta på kartan här till vänster, där hittar du din närmsta ätstörningsenhet, dit kan du ringa och rådfråga dem, om din situation om om behandlingsalternativ. Vänta inte. Lycka till
Hej
Fortsätt gärna äta kalktabletter, men du behöver hjälp att komma tillbaka till ett mer naturligt förhållningssätt till mat. Att svälta sig och provocera fram kräkningar är farligt för kroppen och det är inte bara skelettet som tar stryk, ditt hjärta påverkas just nu mycket negativt. Då du söker hjälp på en ätstörningsenhet kommer du få hjälp och stöd att klara av "tjock-känslorna" och du kommer få hjälp och stöd att komma i ordning med ett ätbeteende som inte är skadligt för din fysiska och psykiska hälsa. Mitt råd är att du ringer och pratar med din närmsta ätstörningsenhet för att höra vad de har att säga, du kan då vara anonym. Lycka till
Hej.
Det finns ett slut på beteendet, men du behöver troligtvis lite hjälp på vägen. Jag tycker att du skall kontakta din närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster). Sedan bör du även kontakta vårdcentralen där du bor så att du kan ta blodprover då det är farligt för kroppen att själv provocera fram kräkningar regelbundet, det kan leda till kaliumbrist vilket i sin tur kan påverka hjärtat negativt. Lycka till
Hej
Jag tycker att du skall hjälpa henne och hennes föräldrar söka hjälp på BUP (www.bup.se). Det är inte ett ovanligt problem och på BUP finns kunnig personal som kan hjälpa henne komma ur denna onda spiral. Lycka till
Hej.
Det låter som att du har det jätte jobbigt och som att du skulle behöva få prata med någon om alla de här svåra tunga känslorna. Finns det någon bra vuxen i din närhet som vet hur du har det? Någon som kan hjälpa dig söka hjälp så att du slipper ha det så här? Du får i dig alldeles för lite energi och detta har redan påverkat dig så att du inte orkar vara glad. Ja, du har en ätstörning och du behöver hjälp. Kan du prata med din mamma eller pappa? Skolsköterskan eller någon bra lärare? Kanske någon kompis förälder? Att dela bekymmer med någon är ett första steg i rätt riktning. Du kan även själv söka hjälp på BUP (www.bup.se). Är det svårt att prata om dina tankar kan du visa mailet du skrivit till oss, det är fint skrivet och beskriver bra hur svårt du har det. Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Hej
Jag förstår att du helst skulle vilja göra det här på egen hand och slippa blanda in vuxna i ditt problem med maten, men jag tänker att det kan vara svårt. Det är ofta så att den som lider av en ätstörning behöver stöd och hjläp av anhöriga (även de som är vuxna, i 30-40-årsåldern!). Finns det någon bra vuxen du kan prata med? Kanske är det svårt att berätta hur det är och då kan det vara bra att istället skriva och berätta, som du har gjort hit till oss. Det är farligt för kroppen att kräkas så du behöver hjälp och stöd snarast. Du kan kontakta BUP (www.bup.se) utan att först berätta för dina föräldrar. Vänta inte. Lycka till
Hej
Din dotter behöver hjälp och stöd att ta sig ur ett negativt ätbeteende. Hennes BMI är väldigt lågt och tyder på att hon kanske är i svält. Jag tycker att du skall kontakta skolhälsovården för att se om din dotter följer sin vikt och längdkurva. Du kan även vända dig till vårdcentralen eller barnläkarmottagningen. Din dotter behöver äta regelbundet 5-6ggr dag och klarar hon inte det ensam behöver ni äta måltiderna tillsammans. Du kan även söka stöd och hjälp på ert närmsta BUP där det finns dem som är kunniga på ätstörningar (www.bup.se). Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Hej
Det låter som att ni har en näst intill ohållbar situation med er dotter. När tillståndet hos en kvinna/man med ätstörning blir livshotande använder vi inom vården oss av något som kallas LPT (lagen om psykiatrisk tvångssjukvård), det är en läkare som gör den bedömningen och ibland kan sådan vård vara nödvändig. Som förälder är det viktigt att hålla tät kontakt med er dotter och ta henne till somatisk (kroppslig)sjukvård om ni märker att hon försämras eller helt slutar äta, då kan hon behöva ligga på sjukhus innan hon kommer till behandling på ätstörnigsenhet. Stöd som förälder hittar ni på www.abkontakt.se Lycka till.
Hej
Du ska fortsätta prata med din dotter om din oro, och lyssna till henne om hon vill prata. Sen tycker jag att du ska kontakta vårdcentralen eller barnläkarmottagningen för en somatisk undersökning av din dotter. Att själv provocera fram kräkningar är skadligt både för kroppen och för psyket. Det första du måste göra är att se hur mycket stryk din dotters kropp har tagit. Sedan kan du vända dig till ert närmsta BUP (www.bup.se) där finns kunnig personal som kan hjälpa din dotter och er föräldrar. Din dotter kommer troligtvis inte vilja ta emot hjälp i början, men då kan ni föräldrar gå till BUP för att få stöd i hur ni skall förhålla er till er dotter och situationen. Se även information på www.abkontakt.seLycka till och vänta inte med att söka hjälp.
Vänligen se under våra inforamtionsblad.
Hej
Vänligen se vår information om Bulimi på hemsidan.
I centrala Nyköping finns en ätstörningsenhet (i samma hus som BUP) titta på kartan här till vänster. Lycka till
Hej. Jag tycker att du ska söka hjälp på din närmsta ätstörningsenhet, se kartan här till vänster. Du ska inte behöva ha det så ha det så här. Lycka till
Hej. Det låter som att ditt barnbarn och ditt barn skulle behöva hjälp och stöd att ta sig ur en "ond spiral". På BVC kan de säkert hjälpa till så att ni hamanr rätt och får den hjläp som behövs. Barn i 4-års åldern har sällan det vi i dag kalla ätstörnig. Lycka till
Hej. Det låter som att du skulle behöva fortsatt hjälp och stöd att ta dig ur ätstörningen. Kanske kan ett jobb hjälpa dig fokusera på annat, kanske blir det för mycket för dig. Jag kan omöjligt råda dig till något annat än att söka upp din senaste kontakt inom vården och be om fortsatt hjläp och stöd. Lycka till
Hej. Om din kurator säger att du har anorexi tycker jag att det är dax att du gör en läkarundersökning och sedan får hjälp att ta dig ur ätstörningen. Du kan själv gå till vårdcentralen där läkarna kan ställa diagnos eller så söker du till närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster)detta ska även din kurator kunna hjälpa dig med. Vänta inte. Lycka till
Hej
Titta på våra informationssidor så hittar du mer material till ditt arbete.
Lycka till
Det låter som att din flickvän har en ätstörning och hon behöver hjälp och stöd att at sig ur den. Det kan vara en bra idé att du pratar med hennes föräldrar, om ni har en god rellation. I det här läget är det bra att "skvallra", ni är nog flera som är oroliga men inte vågar säga något till varandra. Så jag tycker att ni ska prata med varandra, ni i hennes närhet och sedan tillsammans hjälpa henne söka hjälp. Det är farligt för kroppen att svälta sig och kräkas. Lycka till
Hej. Klart att ni är oroliga då hon äter alldeles för lite. Men det är ni vuxna som kan hjälpa henne att äta bättre. Det gäller att äta regelbundet, 6ggr/dag på bestämda tider. Men det kan oxå finnas andra orsaker som göra att det är svårt att äta verför jag tycker att hon skall undersökas hos en läkare för att utesluta somatisk orsak till tex illamåendet. Fortsätter er dotter ha det svårt med maten föreslår jag att ni tar kontakt med bup (www.bup.se) de är vana att möta barn som har svårt med maten och som lätt mår illa. Lycka till
När du börjar äta regelbundet, 6 gånger/dag kommer duinte längre vara sugen på massa sötsaker och onyttigt ätande och av sig självt kommer du nå din normalvikt. Så ätstörningsenheterna jobbar sällan med viktminskning för der ger sig självt. Var snäl lmot din kropp, om du inte ätit ordentligt under en lång tid vill kroppen ha lite onyttiga måltider under en period. Det kommer rätta till sig. Ät tre huvudmål/dag frukost, lunch och middag och där emellan mellanmål. Då blir du hela tiden lagom hungrig och kroppens ämnesomsättning kommer fungera bra. Lycka till
Hej. Vad bra att du har kontakt på bup. Jag vill att du pratar med henne/honom om dina matbekymmer och ber henne/honom om hjälp att sluta väga dig varje dag. Att väga sig varje dag är inte bra. Du behöver äta regelbundet, 6 gånger om dagen. Det viktiga är att du inte går ner mer i vikt och att du når den vikt du hade innan du började äta mindre mängd mat. Prata med dem på bup, de kan hjälpa dig. Lycka till
Hej
Börja med att kontakta din vårdcentral som kan hjälpa dig vidare. Till viss del, på vissa ätstörningsenheter kan du få hjälp med detta. Annars kan du även få hjlp genom terapi vilket du kan få via vårdcentralen eller psykiatrin.
Lycka till
Hej
Tyvärr har vi inte tid att besvara svar på detta vis men titta gärna på fakta på sidan och tidigare svar under frågor och svar. Lycka till
Det är allvarligt att svälta sig. Då kroppen inte får ordentligt med mat går den ner på lågvarv. Så det är aldrig bra att svälta sig. Har man fått en anorexidiagnos påverkas kroppen negativt men det går oftast att reparera skadorna med hjälp av mat.
Man ska inte ha ett BMI under 18,5
Hej. Ja du ska söka hjälp snarast. Du har utvecklat en ätstörning och ett tvångsmässigt beteende då du hela tiden räknar kalorier. Titta på kartan här till vänster så hittar du din närmsta ätstörningsenhet. Lycka till
Hej. Så som du beskriver kan det vara för många och det är väldigt jobbigt. Jag tänker så här; att så länge du får i dig mat ordentligt och du följer din egen vikt och längdkurva så är det egentligen inga bekymmer rent fysiskt. Men om du går ner i vikt eller inte växer som du ska är det ett bekymmer. Jag föreslår att du går till skolsköterskan och pratar med henne och kollar upp att du växer som du ska i första hand. Jag vet inte om man kan kalla ditt bekymmer för en sjukdom, vi är alla olika och det är jobbigt att inte tycka om mat eftersom de allra flesta gillar mat. Det du kan göra är att öva öva öva, tillslut kanske även du kommer att gilla tex sås. Lycka till
Hej. Vad bra att hon får hjälp. Jag tänker att det viktigaste är att fortsätta vara en ärlig kompis. Hon träffar nu behandlare som alla kommer vara medvetna om vad de säger och vad de gör. Antagligen kommer din väninna vilja träffa dig och andra vänner så som hon känner er, så som ni är. Blir det fel i samtalet kan det rättas till, du kan fråga henne "Blev det jag sa nu jätte tokigt med tanke på din sjukdom?" eller liknande. Ett av målen då man skall bli fri från ätstörning är att återgå till det normala, det friska, och det brukar vara vännerna som bäst kan hjälpa till med det. Ni ska inte behöva tassa på tå eller ändra er för sjukdomen, tvärtom, ni vill kunna avra som vanligt tillsammans med er vän, som den friksa tjej ni känner. Så fortsätt träffa henne, försök vara som vanligt, fråga de saker du undrar över och be om ursäkt om du råkade säga något hon reagerar på. Lycka till
Hej.Du ska inte behöva ta ansvar för din väns dåliga mående, hon behöver någon vuxen som hjälper henne. Finns det någon bra vuxen i er närhet som du liter på och som hin skulle kunna lyssna till? I de här lägena är det inte fult att "skvallra" tvärt om är det det du måste göra. Kan du prata med hennes föräldrar? Skolan? Dina föräldrar? Att svälta sig och kräkas är ett farligt tillstånd som ofta kräver behandling, den behandlingen skall inte du som vän behöva stå för. Kontakta redan idag någon vuxen du litar på. Lycka till
Hej. Ja, jag tycker att du ska söka stöd för att komma ur ditt osunda förhållande till mat. Kanske kan du börja med att gå till skolsköterskan eller kuratorn på skolan? Vet dina föräldrar hur du har det? Kan du prata med dem? Visa dem mailet du skrivit till oss? Du kan även söka stöd hos bup (www.bup.se). Lycka till
Hej. Jag tycker visst att du kan söka hjälp för hur du mår. Tag hjälp av vårdcentralen där du bor. Lycka till
Hej. Jag känner så väl igen din beskrivning från många många andra föräldrar som har barn som tillfriksnat från ätstörning. Kanske skulle du må bra av att kontakta den behandlare din dotter hade på BUP och få tid för ett eller två samtal om hur det faktiskt var då din dotter var sjuk, som en sammanfattning och summering av tiden då ni hade det som tuffast. Det kommer att gå över. Lycka till
Hej. Det är viktigt tat du tar upp dessa frågor med den läkare som har skrivit ut läkemedlet till dig. Det kan finnas flera förklaringar till varför läkaren tänker att jsut detta läkemedel kan hjälpa dig må bättre.
Hej. Så här kan det vara för många och då är det bra att söka hjläp och stöd att bli hjälpt att få tillbaka ett bra förhållande till mat. Först kan du söka hjälp på vårdcentralen för att utesluta att det skulle avra någon somatisk (kroppslig) orsak till att du känner och gör som du gör. Samtidigt kan du söka hjälp och stöd på en ätstörningsenhet i närheten där du bor, se på karatn till vänster. Lycka till
Hej. Blir oroad av ditt mail Du har en ätstörning och du behöver hjälp snarast. Det är farligt för kroppen och framförallt för hjärtat att svälta sig och kräkas smatidigt. Då du kräks kräks du upp salter som är livsviktiga för hjärtats funktion, så du måste få hjälp att sluta. Finns det någon vuxen du kan prata med? Är det svårt att prata kan du kanske visa henne/honom det här mailet som så bra beskriver hur svårt du har det. Du kan själv söka hjälp hos skolsköterskan eller på bup (www.bup.se). Lycka till
Hej. Du och din dotter behöver hjälp och stöd att hjälpa henne komma ur sin sjukdom, anorexia nervosa. Jag tycker att ni snarast möjligt skall söka hjlälp på vårdcentralen eller ätstörningsenheten. Det är farligt för kroppen att svälta sig så som din dotter nu gör och hon behöver att en läkare undersöker henne. Läkaren kan även hjälpa till med att sjukskriva dig för ett tag så att du kan hjälpa din dotter att försöka komma igång med ätandet igen. Kanske behöver hon stanna hemma från skolan under en period. Ni behöver hjälp och stöd omgående. Vänta inta. Lycka till
Hej
Titta gärna på tidigare svar under frågor och svar. Du kan se på kartan här till vänster där hittar du specialistenheterna. Bra organisationer är: shedo och abk. Lycka till
Hej
Läs mer under våra informationsblad. Det är inte någon direkt skillnad. Mvh.
Hej. Blir oroad och bekymrad då jag läser ditt mail. Det du beskriver är en ätstörning, det är omöjligt att vara fet med den längden och den vikten, du kan känna dig tjock, men du är inte det. Det är just känslorna du behöver komma till rätta med och det snart! Hoppas du har någon bra vuxen i din närhet som kan hjälpa dig. Du kan själv söka kontakt på bup (www.bup.se) eller till någon av ätstörnigsenheterna i din närhet, se kartan till vänster. Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Hej,
Det är viktiga frågor de du nämner men jag tror att det är bra om du försöker komma underfund om vad du egentligen vill prioritera att få hjälp med. Du pratar om en matkamp och nämner ätstörningar, och det är en sak. Dina frågor om kostinnehåller däremot har en lite annan vinkling och angreppssätt. Jag tror att det vore bra om du sökte hjälp på eller bara ringde en specialiserad ätstörningsenhet, mång av dem har numera också behandlingar för "överviktiga hetätare", vilket kanske kan vara ngt som passar dig
Lyck atill!
Hej,
Jag vill verkligen uppmana dig att söka hjälp, ingen ska behöva lida på det sätt som du gör.
Sekretessen inom sjukvården är hög. Det som dock alltid dokumenteras när man får vård är i journalerna för din egen säkerhet, men dessa är skyddade av sekretess vilket innebär att inte ens andra vårdenheter än den aktuella enheten kan se detta. Du kan också ringa helt anonymt om du vill, utan att uppge namn.
Hej,
Jag är glad att du börjat gå upp lite i vikt igen efter en svår period. Ännu ligger du bock fortfarande lågt i vikt/ BMI. Utan tvekan har detta med att äta att göra, men inte med ätandet i sig utan att kroppen måste ha energi nog att mensen ska återkomma. Kroppen har under din svält stängt av vissa funktioner för att "spara" och det är först när kroppen känner att det finns tillräckligt med energi som funktioner såsom fortplantning kan återkomma.
Hej,
Först och främst tror jag att varken du eller hon är betjänta av att kasta ngn skuld på ngn över detta. Din dotter är 25 år och lever sannolikt sitt eget liv med allt vad det innebär av ansvar. Detta innebär att det är hon som avgör vad som är rätt och fel och om detta är ngt som hon behöver hjälp med. Din roll i detta är jätteviktig men är att vara stöd för din dotter. Du kan beskriva för henne din omsorg och din oro, fråga henne om vad hon själv tycker, men inte lägga på henne krav eller dina åsikter om hur hon äter och/eller lever sitt liv. Med denna utgångspunkt bemyndigar du henne och ger henne valet att ta eller rata din hjälp men det är hennes liv. Detta är också en god grund för ett vuxen och ömsesidig relation mellan er två.
Lycka till!
Hej,
Att leva på te med honung ger alltför lite energi eller näringsämnen fungerar inte särskilt länge alls. Jag tycker att du omedelbart hör av dig till din behandlingsenhet om detta.
Hej, vi har lagt ut faktablad och andra texter på vår hemsida som du kan läsa för att få dessa svar samt många andra.
Hej, det är omöjligt att på detta sätt uttala sig om du lider av en ätstörning men klart är att du behöver hjälp för att ta dig ut ur detta starkt negativa beteende. Beroende på var du bor tycker jag att du ska söka dig till en specialiserad ätstörningsenhet eller till psykiatrin för att få en bedömning för hur du kan få hjälp med de problem du beskriver.
Hej
Titta på våra informationssidor där du kan finna en del av svaren.
Hej. Det beror alldeles på er situation. Det är näst intill omöjligt att ge ett generellt svar på din fråga. För vissa är en flytt till mer skada än nytta och för andra har det varit ett bra beslut då tidigare mönster lättare kunnat brytas. Jag rekommenderar er diskutera frågan med behandlare och framförallt med den det gäller. Lycka till
Hej,
Trots att du inte hade ngn fråga vill jag verkligen betona att du inte behöver ha det som du har det, oavsett om det handlar om en ätstörning eller allmän psykisk ohälsa. Det finns effektiv hjälp att få men för detta krävs att du får prata med ngn om dina problem för att kunna se vilken hjälp du kan få. Om du tittar på vår hemsida kan du se vilka ätstörningsenheter som finns i din omgivning men du kan också söka hjälp på ngn psykiatrisk mottagning eller ungdomsmottagning (beroende på din ålder).
varma hälsningar!
Hej. Vad fint du skriver och vad bra att hon har dig. Men så här ska ni ju inte behöva ha det utan någon vuxens hjälp och stöd. Det finns en chattsida på tjejzonen.se dit ni kan både maila och chatta med vuxna som är bra. Sen finns www.shedo.se där man också kan chatta. Men jag tänker att din kusin behöver mer hjälp och stöd än så. Kan du prata med dina föräldrar om hennes situation? Ibland måste man "skvallra" för att kunna hjälpa. jag tror att din kusin skulle kunna få må lite bättre gonom att söka hjälp hos tex BUP (www.bup.se) där man kan få samtalsstöd och hjälp med svåra situationer. Ingen vuxen får slå ett barn och händer det så måste vi andra vuxna hjälpa till och skydda den som blir slagen. Hoppas du vänder dig till någon vuxen och berättar hur din kusin har det, det är den bästa hjälp du kan ge henne. Lycka till
Vad tråkigt att höra att hon varit sjuk så länge. Tyvärr är det svårt att uttala sig om vad ni bör göra nu, eftersom er dotter nu är så vuxen och ni separerade sedan så länge. Men visst är det bra att försöka tänka i nya banor. Kanske är det du och hennes mamma som skall gå gemensamt till tex en familjeterapeut och samtala om det som varit och om hur ni nu kan samarbeta för att på bästa sätt vara ett stöd för er dotter. Lycka till
Hej. En flicka sa en gång till mig att jag skulle bli orolig då hon började känna sig tjock igen, för då ahde hon med säkerhet börjat gå ner i vikt igen. Samma sak låter det som du går igenom, då du går ner i vikt kommer tjockkänslan och livet blir svårt och komplicerat. Du behöver hjälp och stöd att ta dig ur din situation. Du säger att du inte vill tillbaka till BUP. Finns det någon ätstörningsenhet i närheten där ni bor? (titta på kartan till vänster). Jag önskar du vågar prata med dina föräldrar igen, berätta hur det känns. Du är äldre nu än förra gången och förutsättningarna att bli frisk ser annorlunda ut. Ta hjälp, för det är det som hjälper, sjukdomen är så svår och tuff att ingen klarar sig utan stöd och hjälp. Lycka till
Hej. Du behöver hjälp och stöd att ta dig ur din situation. Finns det någon vuxen du kan prata med? Någon som kan hjälpa dig hålla motivationen uppe då din egen motivation till förändring tryter? Det kan vara bra att visa den du skall anförtro dig till det här brevet, som en inledning till ett samtal. Du kommer få hjälp om du söker den. Det bästa är om du vänder dig direkt till specialistvården den ätstörningsenhet som ligger nära dig (titta på karatn till vänster). Du kan gå in på deras hemsida och hitta nummer och tid för telefonrådgiving, dit kan du även ringa anonymt.
1. Prata med någon du kan anförtro dig till, du behöver hjlälp
2. Kontakta ätstörningsenheten närmast dig
3. Vänta inte!
Lycka till
Det är svårt att uttala sig exakt om vad som räknas till den siffran (direkt svält eller indirekt symtom på svält, självmord etc) men AN har den högsta dödligheten av alla psykiatriska störningar. Vad uppföljningsstudier har sett dock är att efter tio år hade 24 % av AN- tillfrisknat helt medan 7% avled under de tio åren som patienterna följdes. Å andra sidan visade en annan studie att dödligeheten på 20 år tjugo år var 16%. Onekligen är detta mycket negativa siffror som visar på allvaret i ätstörningar.
Hej Julia och Narwe,
jag tror ni kan hitta en hel del information om ni söker på vår hemsida. Era frågor är bra! Vi har inte möjlighet att gå in i deltalj och svara på studenterns frågor! Ni kan söka på våra faktablad, ex Varför får man en ätstörning - Vad beror det på? Samhällsidealen är naturligtvis e bidragande orsak, men inte hela förklaringen. Som sagt var: Lycka till!
Hej
Vänd er till antingen vårdcentralen där ni bor eller till någon av ätstörningsenheterna i Stockholm, det finns tre stycken. Dessa hittar du till vänster här på kartan. Lycka till. Vänta inte, ju fortare hon får hjälp desto bättre.
Hej,
jag vill hänvisa dig till faktabald om anorexi på vår hemsida, likaså gamla frågor och svar där vi vänder oss just till er som skriver uppsatser om ämnet.
Anorexi är en sjukdom som drabbar både kroppen, och själen.
Lycka till med uppsatsen!
Hej,
Jag är glad att höra att du kommit upp i vikt igen, men det är bekymmersamt att du trots detta lider av negativa tankar och svårigheter i vardagen. Det är svårt att veta om det du har är en ätstörning eller är kopplat till att du är nedstämd men jag vill verkligen rekommendera dig att söka hjälp för detta, ingen ska behöva må som du gör och det finns bra behandlingar att få. Lycka till!
Hej
Blir bekymrad då jag läser ditt mail. Eftersom du skriver att du inte längre går till skolmatsalen betyder det troligtvis att du går i skolan och har många vuxna runt dig. Finns det någon av dem som du kan prata med? Det du beskriver är tydliga tecken på ätstörning och av ätstörning mår man dåligt. Alla som äter för lite utvecklar så småningom ett självhat självföräakt och nedstämdhet vilket du beskriver att även du börjar utveckla. Mot ätstörning och dess negativa följder av dåligt mående går det att få hjälp. Bra hjälp. Att du ibland känner ett väldigt sug då du inte har ätit är bara ett tecken på att din kropp behöver mer mat än du ger den. Det är på många sätt kämpigt att svälta sig och kämpigt att gå emot tankarna som styr att du vill svälta varför jag vet att du behöver stöd och hjälp. Till BUP kan du ringa och få komma någon gång utan föräldrar, titta på www.bup.se eller så tar du kontakt med närmsta ätstörningsnhet, den finner du på kartan här till vänster. Hoppas du förstår allvaret och att du pratar med någon bra vuxen i din närhet. Vänta inte. Lycka till
hej,
Det ligger i saken att det just inte är definierat. Beroende på syfte med denna uppdelning dock skulle man kunna använda de olika symtomen såsom hetsätning, former av kompensation etc. Detta utan att de uppfyller alla kriterierna för ätstörningarna.
Nej. Men är man väldigt sjuk i anorexi finns det vissa vårdformer som passar sämre än andra och du kan bli rekommenderad en speciell slags vård just för att du är så sjuk i anorexi.
Hej
De måste inte få veta först, men efter ett tag kan det vara väldigt skönt att de vet så de kan hjälpa dig må bra igen. Till BUP kan du alltid ringa anonymt liksom få komma dit på ett första besök utan föräldrar. Kolla på www.bup.se så hittar du det BUP som ligger nära dig. Lycka till
Hej.
Jag tycker att du ska kontakta din närmsta ätstörningsenhet och berätta precis hur du har det. Titta på kartan här till vänster så hittar du även telefonnummer dit du kan vända dig. Lycka till.
Hej
Jag tycker att du ska pratat med någon bra vuxen i din närhet. Ibland trasslar det till sig och allt kommer att handla om mat, vikt och kropp fast det egentligen finns andra saker som man skulle behöva reda ut eller prata med någon vuxen om. Är man i svält blir det så mycket svårare att se klart varför det är klokt att försöka ta hjälp nu då du säger att du äter lite bättre igen. Skolsköterskan, skolkuratorn eller någon lärae kan du kanske prata med? Mamma eller pappa? Du kan ju visa den du vill berätta för det här mailet, det beskriver fint hur svårt du har det. Vänta inta med att ta hjälp, du ska inte behöva ha det så här. Lycka till
Hej
Du frågar vad det är för fel på dig och jag tänker att det är ätstörningen som ställer till det i kombination annat? Jag tycker att du ska prata med din behandlare om din situation, det går att få ordning på det. Lycka till.
Hej. Nej, du ska inte behöva gå ner mer i vikt för att behandlarna ska ta dig på allvar. Jag tycker att du ska visa dem mailet du skickat till oss och berätta hur du känner. Jag tror det är det bästa sättet att få dem att förstå, de gör säkert sitt bästa. Lyack till
Hej
Ja, jag tycker att ni ska ge honom den mat han önskar och tycker om. I alla fall om den mat han önskar innehåller bra med energi, dvs kolhydrater, fett och protein. Det viktiga är att han kommer igång med ätandet och får lust till mat, just nu kan du lägga undan principerna. Du kan alltid vända dig till skolhälsovården för att diskutera hans tillväxt tillsammans med dem, eller barnläkarmottagningen dit ni tillhör. Lycka till
Hej. Jag tänker att du just nu har en ätstörning (och därför inte behöver vara "en ätstörd tjej rakt igenom). Jag vet att det finns både tjejer och killar som växt då de blivit friska igen, trots att de egentligen borde ha varit färdigvuxna. Med bra mat och regelbundet ätande kommer kroppen göra allt vad den kan för att må så bra som möjligt och ta igen det av utveckling den nu missar. Lycka till
Hej
Det du beskriverär inte normalt. Jag blir oroad och vill att du snarast kontaktar närmsta vårdcentral eller ätstörningsenhet (den finner du på kartan här till vänster). Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Hej! Jag tycker att det du beskriver låter bekymmersamt. Jag rekommenderar att du tar kontakt med BUP i din kommun så att du får prata med någon som kan hjälpa er vidare. Lycka till!
Hej Sophie! Du ställer väldigt relevanta frågor som dessvärre är lite knepiga att svara på såhär på rak arm. Ätstörningar kan ha långtida medicinska konsekvenser (såsom benskörhet, minskad fertilitet, tandskador) men det är så väldigt olika från individ till individ. Är du orolig för dessa rent fysiska aspekter är det bäst att du vänder dig till din vårdcentral för att utreda detta vidare. Vad gäller det psykologiska (du nämner tex ditt behov att fortfarande träna mycket) så blir det oftast bättre med tiden, men det kan också vara värt att börja prata med någon om dina tankar och känslor kring detta även om du känner dig friskare nu än förut. Inför en framtida graviditet till exempel är det inte så bra att träna hela tiden, då kroppen i det läget behöver energi till så mycket annat som pågår. Lycka till!
Hej! Det låter som en mycket påfrestande och frustrerande situation för dig som förälder. Jag tycker att det bästa vore om du vände dig till din dotters behandlare med detta pronlem. Självklart ska inte målet/målen på sjukhuset utesluta målen hemma. I samråd med din dotters behandlare och din dotter kanske ni kan lägga upp en plan för vad din dotter ska äta hemma som även din dotter kan acceptera (till skillnad från den överenskommelse som råder nu som din dotter uppenbarligen har svårt att följa). Lycka till!
Man brukar mellan tummen och pekfingret säga att 10 % av de ätstörda är män, men siffran är osäker eftersom fler kvinnor sannolikt söker behandling. Det finns ännu alltför lite forskning på män och pojkar med ätstörningar
Hej, olika data som dessa finns att hitta på hemsidan
Hej, fakta som denna står det mer om på vår hemsida.
Hej. Jag blir mycket bekymrad och oroad då jag läser ditt mail. Ja du har en ätstörning och du behöver hjälp och stöd att ta dig ur ditt nu riskfyllda beteende. Vänd dig till närmsta ätstörningsenhet (se kartan här till vänster) eller kontakta din vårdcentral för läkarundersökning snarast. Det är farligt för kroppen att träna så mycket utan mat och vila och provocerade kräkningar. Du ska inte behöva ha det så som du nu har det. Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till.
Hej. Spontant tänker jag att du skulle behöva mer hjälp och stöd än att ensam försöka bli fri från bulimi. Men om du verkligen känner att du vill bli frisk och vill göra det på egen hand finns tex "Att övervinna hetsätning" av Christopher Fairburn. Det finns fler självhjälpsböcker som vi rekommenderar på vår hemsida. Glöm inte gå till vårdcentralen och följa upp dina elektrolyter då dessa påverkas negativt av regelbundet kräkande. Lycka till
Hej,
Din fråga är inte helt enkel, mest beroende på att mätmetodrena ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare. Antalet diagnoser har ändrats liksom kriterierna för dessa men det finns inga tydliga indikationer att ätstörningar skule ha ökan under denna tidsperiod.
Ja, bulimi är vanligare än anorexi, vanligast är dock ätstörning UNS (utan närmre specifikation). Det finns ingen universal lösning för att inte drabbas, orsaker till att drabbas av ätstörning är många och olika eller lika. Men att äta regelbundet, flera gånger per dag och varierat, och röra på sig i lagom mängd är viktigt och ger bra förutsättningar för att inte drabbas.
Hej
Läs mer på vår hemsida under faktabladen. Där står massor av information.
Hej. Ja, det låter som att du håller på att utveckla en ätstörning. Med tanke på din situation tänker jag att du har regelbunden kontakt inom psykiatrin. Jag tycker att du skall prata med din läkare eller den person inom vården som du känner förtroende för och berätta hur du har det. Det är viktigt eftersom det är farligt för kroppen att provocera fram kräkningar. Det är även viktigt att berätta detta för din läkare eftersom du medicinerar och medicinupptaget kan påverkas av detta. Vänta inte med att berätta. Lycka till
Hej. Du skriver att du vill ha tips på vad du ska göra. Jag är inte säker på att du kommer att tycka om mitt svar, men du behöver få hjälp och stöd att ta dig ur den situation du nu befinner dig i. Att kräkas upp maten är farlig för kroppen och kan påverka ditt hjärta, och att inte äta regelbundet kommer i längden få negativa konsekvenser för din kropp och ditt mående. Finns det någon som du kan prata med utan att du känner dig ifrågasatt och "tjatad på"? Du väger väldigt lite för din längd och behöver absolut inte gå ner i vikt. Men du behöver hjälp och stöd med att komma överens med din kropp och hitta ett bra förhållningssätt till mat. Det blir lätt så att man vräker i sig mat på kvällen om man inte ätit ordentligt på dagen, kroppen behöver mat för att fungera, även din kropp. Våga berätta för någon hur du har det, för som du har det nu skall du inte behöva ha det. Du kan själv ringa till BUP eller närmsta ätstörningsenhet och prata anonymt med dem för att höra vad de tänker om din situation, telefonnummer hittar du på www.bup.se och på vår hemsida. Lycka till.
Hej. Jag tycker att det låter bra att du äter då du är tillsammans med andra, vad som bekymrar mig är att du inte äter då du är ensam och att du är så missnöjd med din kropp. Det kan vara svårt att prata om detta, men finns det någon du kan vända dig till i din närhet? Jag tänker att du kan behöva hjälp och stöd att börja tycka om din kropp och dig själv igen och att det första steget är att våga berätta för någon om hur du har det. Du skriver att du blir deprimerad och att du sitter i timmar framför spegeln och kritiserar dig själv, så ska ingen behöva ha det. Du kan vända dig till vårdcentralen där du bor eller närmsta ätstörningsenhet (se kartan till vänster). Är du under 18 år kan du få hjälp av BUP (www.bup.se) eller skolhälsovården.
Lycka till
Hej. Det låter som att din sambo skulle behöva hjälp och stöd, liksom att du kan behöva hjälp och stöd att orka stötta din sambo. Kanske finns det något din sambo inte redan testat i forma av hjälp och stöd? Kanske behöver denna gång bli olik de andra? Vad som dock är väldigt väldigt viktigt är att hon går till en vårdcentral för att ta regelbundna prover då hon kräks så ofta. Att kräkas ofta påverkar salterna i kroppen som i sin tur påverkar tex hjärtat. Ibland kan kaliumvärdet sjunka så mycket att man kan behöva ta kaliumtabletter för att inte utsätta hjärtat för onödiga risker. Önskar er/dig lycka till och hoppas att hon snart kan få någon slags hjälp.
Hej!
Som du kanske misstänker är det vanligt att tänka och känna tankar som dina, och inte minst att man kanske känner sig alltför "frisk" för att kunna söka sjukvårdens hjälp. Men vad är "normalt", och vad ska man behöva utstå inan man söker hjälp? Det du beskriver är ett hemskt lidande, men påträngande tankar och en fixering vid vikt och mat - och detta ska ingen behöva utstå. Onekligen har du svårt att ta dig ur detta på egen hand för det låter verkligen som att du inte vill leva som du gör. Jag skulle råda dig att ta kontakt med en specialiserad ätstörningsklinik i området där du bor - detta kan du hitta på vår hemsida. Du kan ringa dem helt anonymt om du först bara vill reflektera dina tankar med dem, innan du ev. vill komma på ett personligt samtal.
Som sagt ska ingen behöva lida som du gör och det finns hjälp att få! Lycka till!
Detta frågar du nog enklast om på ett bibliotek, lycka till!
Hej Veronica,
Jag förstår din oro för din syster. De beteenden du beskriver låter onekligen bekymersamma och osunda. Jag tror att det vore bra om du uppmärksammade din syster om hur orolig du faktiskt är för henne och varför du är orolig. Sedan vore det naturligtvis bra om du kunde motivera henne att söka sig till BUP eller den specialiserade ätstörningsvården. Det är bra om du stöttar och hjälper henne i processen att komma i kontakt med vården då detta steg kan kännas tungt för henne att ta. Lycka till!
Hej Liane,
Det du beskriver om din mammas förhållningssätt till mat och hennes låga vikt låter oroväckande. Självklart är det svårt att svara på vad detta handlar om, om det är en ätstörning eller om det är något annat som ligger till grund för hennes beteende. Ett första steg vore om du och din mamma kunde träffa hennes läkare på vårdcentralen för en första diskussion och bedömning av problematiken. Jag kan också rekommendera att du ringer den specialiserade ätstörningsvården i länet där ni bor (se karta här till vänster för ätstörningsenheter där ni bor) och frågar dem om råd över telefon. Lycka till!
Hej,
Onekligen har din bror en ganska specifik mathållning men detta har många av olika skä. För att det ska räknas som en ätstörning krävs det att han gör det av skäl som har med vikt eller kroppsform att göra, vilket det inte riktigt tycks vara här (salami och hamburgare kan ju vara riktigt fett)
Hej CH,
Jag tycker att din omsorg och engagemang är föredömligt. Istället för anklagelse och frustration måste man bemöta detta med omsorg och gränser som du visat, och sedan att inte ge sig. med klara gränser som är välgrundade förstår barnet varför oron finns och att i detta fall det finns negativa konkreta komplikationer av svälten.
Stå på dig/mvh
Hej,
Jag förstår din oro för ditt barnbarn. Jag rekommenderar dig att höra med de separata behandlingsenheterna för att se hur just de beaktar frågan. Diabetes är relativt vanligt dock så jag vet att det finns många personer med kunskap om just detta.
Hej, ta gärna kontakt med SCÄ själv för att få mer information om detta
Hej, jag rekomenderar dig att ta kontakt med behandlingsenheterna själva för att få mer information om hur just de lägger upp en behandling.
Hej,
Det låter utifrån din beskrivning som om du verkligen vill komma ur dessa svåra problem och att du också vill ha hjälp med detta. Jag vill verkligen rekommendera dig att söka hjälp på en behandligsenhet istället för att försöka själv. Behandlingen är relativt långvarig och intensiv och då är ett professionellt stöd en stor hjälp för att bli frisk. Därför skulle jag rekommendera dig att söka dig till någon av de specialiserade ätstörningsenheterna i ditt område (kan du hitta på vår hemsida)
Lycka till!
Detta och mycket mer finns att läsa om på vår hemsida
Man använder egentligen s.k. iso-BMI för barn (under 18 år) vilket innebär att undervikt räknas som 2 standardavikelser från normalfördelningen. Dessa komplicerade tabellerna måste man inte hålla koll på utan för en 17-åring används vuxentabellen om man söker ätstörningsbedömning.
Hej,
Jag förstår verkligen din frustration och önskan och att du lider av tanken av att öppna upp om detta. Men det är jättebra att du verkligen vill bli frisk.
Du är vuxen och total sekretess råder om du skulle vilja söka behanding. Det är sedan helt upp till dig om du vill berätta detta för någon under eller efter behandlingen. Om du är osäker kan du tom ringa anonymt till någon av ätstörningsenheterna för att höra mer om vad de kan erbjuda.
Lycka till!
Hej,
Det låter på din beskrivning som om du har en alltför låg vikt för att må riktigt bra och att du har många negativa tankar kring maten, och att du lidermycket av detta.
Jag rekommenderar dig därför att kontakta en psykiatrisk mottagning eller en ätstörningsklinik för att utreda om de kan hjälpa dig där. Lycka till!
Hej!
Att menstruationen försvinner i samband med viktnedgång brukar vara en indikation på att kroppen i dessa falla prioriterar bort vissa funktioner som är mindre nödvändiga. Kroppen får alltså inte tillräckligt med energi för att fungera för fullt.
Hej,
Onekligen är detta en sjukdom med många beståndsdelar, däribland det sociala trycket och inflytandet. Jag tycker att du ska diskutera detta med din dotter och resonera om hur hon tänker kring allt detta. Lycka till!
Hej,
Det finns myckat att säga om detta vilket vi skrivit en del om på vår hemsida
Hej,
Som det ser ut idag finns det bara internetbaserad behandling att erbjuda inom ramen för en forskningsstudie som erbjuds på Stockholms centrum för ätstörningar.
Hej, det är jättesvårt att uttala simg om hon har en ätstörning eller ej, men om hon inte är underviktig kan hon definitionsmässigt inte ha Anorexi. Det bästa är om du kunde tala med henne direkt om detta eftersom hon är vuxen, och uttrycka din oro utan förebråelser.
Oavsett om det är en ätstörning eller ej hon har eller om hon mår dåligt eller ej finns det goda skäl att se över kosthållningen om detta är kombinerat med mycket motion.
Hej, jag förstår din oro och om detta är en förändring sedan tidigare är detta ett skäl till oro. Det bästa vore om du kunde berätta för henne om vad du ser, din oro och fråga henne om detta utan några förebråelser samt hoppas att hon tar detta som omsorg om henne.
Hej, för det allra mesta uppfattas det som helt upp till dig själv om du vill ha någon med dig till besöket.
Hej. Det beror lite på din ålder. Men du kan få hjälp på BUP, ungdomsmottagningar, vårdcentralen, barnläkarmottagningen eller på någon av specialistenheterna (din närmsta enhet hittar du på kartan här till vänster). Till specialistenheterna kan du även ringa på deras telefonrådgivningstid. Lycka till
Hej. Du ska absolut gå till vårdcentralen för att bli undersökt och ta prover. Men jag tycker också att du ska kontakta din närmsta ätstörningsenhet för att tillsammans med dem göra en bedömning om ditt behov av hjälp och stöd att få hjälp med dina matbekymmer.
Det är ofta så att proverna visar normala värden fast att kroppen inte mår bra av svält/kräkningar, berättar du om dina bekymmer skall läkaren hjälpa dig trots normala värden. Du kan be läkaren om hjälp att skriva en remiss till närmsta ätstörningsenhet. Man kan också söka hjälp på ätstörningsenheterna utan remiss. BUP och ungdomsmottagningarna är andra duktiga vårdgivare. Lycka till, och vänta inte med att söka hjälp.
Hej. Jag önskar att jag hade ett enkelt svar att ge, men det har jag inte. Du kan själv vända dig till specialistenheternas telefonrådgivning där du kan få prata med kunnig och erfaren personal, kanske kan det vara hjälpsamt (nummer hittar du i kartan här till vänster). Det är även bra att du uppmärksammar hennes osunda ätande och pratar med henne om din oro, kanske har hon vänner som också är oroade och tillsammans kanske ni alla kan förklara för henne vad ni ser och vad ni är oroliga för. Ofta behövs hjälp utifrån att bryta mönstret. Fortsätt läs här på vår sida, de finns flera tips om hur man som anhörig kan göra. Lycka till.
Hej. Ja visst kan det vara så, att du har ont i magen för att du framkallar kräkningar ofta. Men det kan också finnas andra orsaker till att du får ont i magen, varför jag vill att du går till en doktor som kan undersöka dig och ta lite prover. Det är farligt för kroppen att tvinga fram kräkningar, och ofta väldigt påfrestande psykiskt varför det är viktigt att söka hjälp för att sluta kräkas. Du kan kontakta din vårdcentral eller närmsta ätstörningsenhet (titta på kartan till vänster) för att tillsammans med en kunnig person fundera över vilken hjälp som skulle passa dig. Lycka till, och vänta inte med att söka hjälp.
Hej,
Vården uppdateras hela tiden i enlighet med internationella forskningsframsteg utifrån olika slags behandlingsstudier. Därför kan man idag säga att viss slags behandling passar för tex vissa diagnoser, men detta är en ständigt pågående process.
Kriterierna för Anorexia Nervosa och mycket mer om AN kan du hitta på vår hemsida.
mvh
Hej. Jag vill börja med att säga att du har ett bra BMI och du behöver inte gå ner i vikt. Sen kan det finnas massa olika orsaker till att du är kritisk till din kropp och situation, och detta tycks ställa till problem för dig. För många går detta över av sig självt, för andra kan det vara svårt att ta sig ur denna negativa bild på sig själv och sin kropp. Är det så att tankarna på kropp, mat och träning tar över och gör att du mår dåligt av det tror jag att du skulle må bra av att träffa någon att samtala med kring detta. För det går att få hjälp att bli av med tankarna och du ska inte behöva ha det så här jobbigt. Du kan själ leta på internet, tex på KBT som är en bra terapiform då man behöver hjälp till förändring. Du kan även söka hjälp via din husläkare på vårdcentralen. Lycka till
Hej. Ja, du kan komma i kontakt med ätstörningsenheterna utan att först gå via BUP. Men jag skulle ändå rekommendera er att först söka kontakt på BUP, adresser och telefonnummer till BUP hittar du på www.bup.se. Du kan även ringa telefonrådgivningen till er närmsta specialistenhet för att rådgöra med dem, nummer hittar du via kartan här till vänster. Lycka till.
Hej. Jag hoppas du har någon vuxen du kan prata med och som kan hjälpa dig att snarast få hjälp. Det du beskriver är tydliga tecken på en ätstörning.Kroppen behöver mat och näring regelbundet, 5-6 ggr/dag för att må bra, även om man är överviktig behöver man äta ofta. Det kan vara svårt att få till det med ett regelbundet ätande om ätandet väcker ångest, varför jag tänker att du behöver hjälp. Om du inte vill prata med din mamma kan du kanske prata med någon schyst på skolan? En lärare eller skolsköterskan? Du kan även ringa till BUP (www.bup.se) eller närmsta ätstörningsenhet (titta i kartan här till vänster). Du skriver inte hur gammal du är men det är väldigt bra om du kan ta någon vuxen till hjälp. Vänta inte! Lycka till
Hej, dina många frågor är typiska för de som vi för enkelhets skull har lagt upp på vår hemsida. Välkommen att läsa mer om detta där
Hej. Jag tycker att du ska prata med din kompis om din oro. Du skriver inte hr gamla ni är, men bor ni fortfarande hemma tycker jag att du, om du känner hennes föräldrar, kan prata med dem om din oro och om det du ser. Att visa oro är att visa omsorg. Börja med att prata med din kompis. Lycka till
Hej. Jag tycker att du ska söka hjälp. Om du har en bra period så kan du få hjälp att förebygga mot en dålig period. Titta på kartan här till vänster och kontakta genast din närmsta ätstörningenhet. Vänta inte. Lycka till.
Hej. Då jag började läsa ditt brev tänkte jag svara att jag tycker att du skall ta kontakt med BUP eftersom de är duktiga på att hjälpa till då barn trasslar till det med maten. Men nu är ni i Saudiarabien och jag gissar att ni inte har tillgång till BUP. Många gånger är det lätt att barnet genom sitt förhållande till mat får en massa uppmärksamhet, både negativ och positiv, vilket i fall liknade ert kanske inte alltid är så lyckat. Din son är 11 år, har du pratat med honom om att du tycker att det här är ett problem? Kanske tycker han själv att det är ett problem? Kanske vill han själv få till en förändring? Att prata med honom vid ett lugnt tillfälle och försöka lyssna på honom och bekräfta honom i hans upplevelser av att smöret smakar annorlunda, (för det gör det ju kanske?) kan vara en bra ingång till att prata om att du vill få till en förändring. Sen kan ni tillsammans göra upp en plan för på vilket sätt ni skall föra in nya maträtter i hans meny, tex en ny maträtt i veckan ... Det viktigaste är att han får i sig mat så att han kan växa och må bra, samtidigt är det viktigt att ta reda på om han försöker säga er något genom att trassla med maten, men för att ta reda på det kan ni behöva hjälp av någon utomstående. Kanske är det här något som kommer gå över av sig självt. Svaret blir av förklarliga skäl lite kort, men önskar er lycka till.
Hej,
Det låter som en jobbig situation du har hamnat i, med press från dina tränare. Med din nuvarande vikt och stora träningsdos är det viktigt att du inte går ned i vikt ytterligare. Om du dessutom mår dåligt att detta fysiskt eller psykiskt bör du säga ifrån eller tala med dina föräldrar för att få hjälp med detta. Det låter som att det inte är bra för dig att fortsätta som du gör idag, Lycka till
Hej
Ja, det låter som att du utvecklat en ätstörning. Men det är inte hopplöst, det finns bra hjälp att få. Många är rädda att gå upp i vikt och väljer därför att försöka äta mindre, vad som då ofta händer är att hjärnan signalerar "Jag behöver massa energi, jag har fått för lite mat", och det blir då lätt att överäta. Den första förändring du skulle behöva göra är att börja äta mer regelbundet och lagad mat. Kroppen behöver tre ordentliga mål mat varje dag och där emellan mellanmål. Äter du regelbundet kommer kroppen komma i balans och förbränna av sig själv. Dessutom kommer du så småningom att slippa känna dig sugen och på så sätt minska lusten att äta dig, som du beskriver det, jätte mätt. Titta på kartan här till vänster och kontakta sedan din närmsta ätstörningsenhet, dit kan du även ringa på telefonrådgivning, helt anonymt. Lycka till, vänta inte med att söka hjälp.
Hej. Jag tycker att det låter som att du redan har utvecklat en ätstörning och att du behöver få hjälp och stöd att återgå till ett bra förhållande till kost och motion. Ibland räcker det med ett par samtal med någon läkare eller sjuksköterska på närmsta vårdcentral, eller så kan du vända dig till närmsta specialistenhet för ätstörningar, på kartan här till vänster ser du vart din närmsta enhet finns. Dit kan du även ringa för att rådfråga och diskutera din situation med en kunnig person. Vänta inte med att söka hjälp och stöd. Lycka till.
Hej. Vad bra att din kompis får hjälp. Men vad tråkigt för dig att sjukdomen påverkat er vänskap så mycket. Det är ofta så för dem som drabbas av ätstörning, att de inte riktigt orkar med sina kompisar under en period. Detta har sällan något med kompisarna att göra, det är bara så att när någon blir sjuk i ätstörning så påverkar det allt i hennes/hans omgivning på något sätt. Som kompis kan man få vänta ett tag. Om du vill kan du ju skriva ett brev för att visa att du saknar henne. Ge inte upp, hon kommer bli frisk och då kommer hon orka med dig och de andra kompisarna igen.
Hej
Jag tycker att det är bra om du kan vara ärlig med din kompis. Berätta att du är orolig och att du inte riktigt vet hur du skall förhålla dig till det faktum att hon/han äter för lite (vilket jag gissar att hon/han gör och att det är därför du är orolig). Beroende på hur gamla ni är så klart, men går ni i skolan kan du även vända dig till skolsköterskan med din oro så får hon, med all sin kunskap och erfarenhet, hjälpa till för att hjälpa din kompis om det nu är så att hon/han har en ätstörning. Det finns inga fel eller rät, det viktiga är att du pratar med henne/honom. Lycka til.
Hej.
Jag tycker att du ska prata med henne om det du beskriver här. Det är viktigt att kunna prata om det som varit och om hur ni har det tillsammans nu. Jag tycker att det är fint att du skriver hit, det betyder att du verkligen vill hjälpa henne, frågan är om du kan hjälpa henne bli av med de svåra tankarna eller om hon kanske skulle må bra av att dela dem tillsammans med någon annan (tex en terapeut) för att kunna släppa dem och gå vidare. Mitt tips blir ändå; Prat med henne, visa henne mailet du skrivit till oss och utgå därifrån, det visar på omtanke. Lycka till
Hej,
Med den informationen du ger är det omöjligt att veta om du har en ätstörning eller om din undervikt och aptitlöshet beror på något annat. Klart är dock att detta är något som kroppen inte mår bra av, varför jag vill råda dig att söka tex din husläkare eller en annan vårdgivare som du har förtroende för för att göra en närmare utredning av dessa problem.
Lycka till!
Hej
Du skriver inte hur gammal du är, men gissar att du fortfarande bor hemma. Under tonåren förändras kroppen ofta och ibland mer, ibland mindre. Ju mer kroppen får chans att göra "som det är tänkt" desto bättre förutsättningar för att du på sikt skall få en kropp som mår bra och som är så stor som just din kropp ska vara. Bäst förutsättningar får din kropp och du om du äter regelbundet varje dag, med tre huvudmål (frukost, lunch och middag) och mellan dessa mål mellanmål, på förmiddagen tex en frukt, på eftermiddagen en tallrik fil med flingor och ett glas juice, på kvällen tex en kopp té och en smörgås. Kroppen mår bra av att röra på sig regelbundet genom promenader eller något eller ett par träningspass i veckan. Var snäll mot din kropp det kommer både du och den må bäst av i längden.
Hej. Det låter som att du behöver hjälp och stöd att få i dig tillräckligt med mat. När kroppen får för lite mat/energi går den ner på sparlåga, man blir trött och orkeslös och många utvecklar depression. Dessa tecken beskriver du och jag tolkar det som att du får i dig alldeles för lite mat i förhållande till hur mycket du tränar/rör på dig. Det är bra att du vill få till en förändring. Du behöver äta minst tre huvudmål per dag, dvs ordentlig frukost, lagad lunch och lagad middag. Utöver detta behöver du äta tre rejäla mellanmål. Det är viktigt att äta regelbundet för att hjälpa kroppen komma igång med att bli hungrig igen. Så börja med att försöka äta regelbundet, på bestämda tider. Finns det någon kompis/förälder du kan ta till hjälp? Ofta blir det lite lättare att äta då man har sällskap. Lycka till och ta kommandot över din kropp genom att börja äta ordentligt igen
Hej
Du skriver inte hur gammal din son är, vilket har betydelse för hur mycket tillskott mm han bör äta. Förutom tillsatserna låter det ändå som att han äter normalt. Tränar man mycket kan det behövas en extra måltid senare på kvällen. Mitt tips blir att du pratar med honom om du känner dig orolig. Lycka till
dessa slags frågor kan du läsa mer om på vår hemsida
dessa slags frågor kan du läsa mer om på vår hemsida
Hej, Tack för ditt långa mycket välskrivna mail (vi har kortat ner det här för att få plats). Det låter som att du behöver få hjälp med din situation, för som det är nu är det tydligt att du inte mår bra. Allt det du beskriver finns det många som kan känna igen sig i, det finns de som har det likadant, men även många som haft det som du men som nu mår bra. Jag tycker att du ska ta kontakt med ätstörningsenheten igen. Kan du ta dina föräldrar till hjälp? Kanske kan du komma till samma behandlare du träffat tidigare, om du vill det. Annars finns det säkert fler behandlare och du kan få kontakt med någon annan där. Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till
Hej. Vad bra att ni kan prata om det! För att prata om problemen som finns är ofta till stor hjälp. Som pojkvän är det ju viktigt att få vara just pojkvän och inte "behandlare". Viktigt kan vara att du frågar henne om på vilket sätt du kan hjälpa. Vad stöttar henne och vad gör det svårare för just henne. Att gå in på vår sida och läsa samt att lära sig mer om ätstörning generellt kan också vara till stor hjälp. Lycka till
Hej! Vad bra att du skriver och frågar om det här. Du berättar att du under flera år har haft problem med mat och vikt och eftersom du går i skolan så gissar jag att du inte är så gammal. Att hålla igen på maten kan vara skadligt för kroppen, särskilt när kroppen fortfarande växer och utvecklas. Vissa människor upplever att aptiten försämras under stress, och det behöver i sig inte vara farligt att äta mindre någon enstaka gång. Om man däremot drar ner på maten ofta så kan det tyvärr leda till att man utvecklar någon form av ätstörning. Man måste inte svälta sig för att ha en ätstörning. Jag tror verkligen att det skulle vara bra för dig att prata med någon vuxen om dina långvariga bekymmer kring stress, mat och vikt. Det här är en sådan sak som kan bli värre med tiden om man inte gör något åt den. Sköt om dig!
Hej Andrea! Vad bra att ni är uppmärksamma på den här saken. Det går inte riktigt att svara på om det här är en begynnande ätstörning eller inte. Det behöver inte alls vara så, men det går som sagt inte att veta helt säkert. Det man däremot med säkerhet vet (utifrån forskning) är att tidig upptäckt av varningssignaler och tidigt insatta åtgärder är förknippat med en god prognos. Jag tycker att det är bra att du ställer frågor och är uppmärksam och jag föreslår att du även vänder dig till BUP eller till den specialiserade ätstörningsvården för barn i ditt län. Det kan man göra för rådgivning, stöd och överblick över er flickas utveckling. Lycka till!
Hej! Vänligen specificera vad du menar för kontaktpersoner och varför det inte stämmer, så ska vi se till att åtgärda det.
Hej. Det finns en del ätstörningsenheter i närheten. Titta på kartan till vänster så hittar du dem. Lycka till
Hej
Tack för din uppmärksamhet och information. Ska genast kolla och se till att det kommer bok tips.
Vi rekommenderar att du läser tex:
Sluta Svält av Helen Glant eller
Från självsvält till ett fullvärdigt liv av Ata Gadheri.
Lycka till
Hej. Vad bra att du får hjälp. Det är olika hur lång tid det tar innan läkaren säger att det är ok att börja träna igen, men ju fortare du kommer igång med ett regelbundet ätande desto fortare kommer du att få börja träna. Fråga dina behandlare nästa gång ni ses, kanske kan önskan om att få börja träna igen vara ett bra sätt att motivera dig att börja äta ordentligt igen Lycka till.
Hej.
Vad bra att du ser hur din dotter har det och vad klok du är som anar att hon inte alltid säger precis som det är - det hör nämligen till sjukdomen, att smyga och gömma undan för att kunna få vara ifred med sin ätstörning. Det kan dock vara svårt att kontrollera hennes vikt och mens hemma. Jag tycker att ni skall söka hjälp för hennes ätstörning, antingen hos BUP (se er närmsta BUP-mottagning på www.bup.nu) eller närmsta ätstörningsenhet (se på kartan här till vänster). Det jag tycker att du ska göra är att prata om din oro med din dotter. Ät tillsammans med henne så ofta du kan, acceptera inte att hon äter borta för ofta. Säg att du är orolig att hon ska kräkas efter måltid varför du vill att hon går på toa innan maten. Försök att finnas för henne efter måltiderna. Du kan även kontakta skolsköterskan eller vårdcentralen för mer regelbundna kontroller av hennes vikt. Vänta inte med att söka hjälp. Lycka till.
Hej, lämpligast är sannolikt att du pratar med någon av de landstingsfinansierade ätstörningsklinikerna för att få mer information om detta.
Hej. Vad klok du är som ser varningssignaler och tar dessa på allvar. Jag tycker att du skall vända dig till din närmsta vårdcentral för att tillsammans med läkare diskutera din situation. Det kan vara så att du skulle må bra av att gå i terapi ett tag för att kunna gå vidare utan att åren med ätstörning ligger som ett ok på dina axlar. Du kommer inte behöva hamna i vårdkarusellen igen, och som vuxen med en vilja till förändring kommer ingen att ta ansvaret att bli frisk ifrån dig, tvärtom, du kommer få hjälp att ta eget ansvar för att kunna gå vidare. Lycka till.
Mensen kan komma och gå oregelbundet vid stora påfrestningar och stress. Men det är viktigt att ta reda på varför mensen inte kommer, varför jag rekommenderar dig att kontakta vårdcentralen eller ungdomsmottagningen där du bor för att utesluta andra orsaker till mensbortfallet. Lycka till.
Hej. Duktiga duktiga du som vågar skriva hit och som fått ordning på din tidigare ätstörning. Ja, visst kan det vara så att kroppen nu har sviter från tiden då du hade en ätstörning, och det är viktigt att du tar dig till en läkare som kan undersöka dig, ta lite prover och hjälpa dig med de besvär du har idag. Det är jätte viktigt att du går till doktorn eftersom det även kan finnas andra orsaker till att du mår så fysiskt dåligt. Kanske kan du be din pojkvän eller någon annan som du känner dig trygg med att följa med. Vänta inte, ring redan din vårdcentral idag. Lycka Till.
Hej. Jag tycker att du skall vända dig till din närmsta vårdcentral eller till närmsta specialiserade ätstörningsenhet (du hittar den på kartan här till vänster). Lycka till.
Hej Millimeter,
Det låter som att du verkligen lider av dina problem och känner en enorm frustration över att inte få ngn hjälp. Jag är dock oklar på vad du själv vill ha hjälp med.
En rekommendation jag kan ge dig är att byta kontakt inom psykiatrin om du tycker att de inte lyssnar på dina synpunkter tillräckligt. Här är det enormt viktigt att du känner förtroende för din vårdgivare som din företrädare och att du känner att du blir lyssnad på.
Jag vill själv inte ge några enskilda rekommendationer utöver detta då din situation har många delar och att jag har alltför lite information om dig genom detta.
Lycka till
Hej,
Först och främst måste jag förtydliga att du ligger på en alltför låg vikt för en bra hälsa.
Det som du beskriver att du äter är också alltför lite mat för att kunna hålla en hälsosam vikt, och leder till ett konstant kaloriunderskott som troligtvis får negativa långsiktiga effekter på din psykiska och fysiska hälsa.
Det är svårt att uppskatta exakt hur mycket du bör äta men betydligt mer än nu och betydligt mer varierat för att inte få bristsjukdomar.
Om du behöver stöd i detta kan du konsultera en dietist eller boka tid hos din husläkare för en konsultation.
Lycka till!
behandlingen finns ännu inte på ngn annan ort än i Stockholm
Hej. Ja det låter som att din oro är befogad. Vad du kan göra är att prata med henne om din oro. Troligen är även hennes sambo orolig och tillsammans kan ni kanske hjälpas åt att hjälpa henne. Att visa oro är att visa att du bryr dig om. Lycka till
Hej,
Eftersom din dotter har en upprättad kontakt redan är mitt råd att inte på egen hand söka ätstörningsvården utan att invänta de utredningar och behandlingar som görs. Det är viktigt att låta en tid gå för att sedan utreda effekterna av interventioner innan man ändrar något.
Om ni trots detta är tveksamma kring de beslut som fattas kan ni dock alltid begära en "second opinion", antingen genom att byta läkaren på enheten eller att söka er till en annan enhet för en helt ny bedömning.
Lycka till!
Information som detta finns att läsa mer om på vår hemsida
Oavsett varför du har en ätstörning är familjeterapi och KBT behandlingar som har visat sig fungera väl
Hej,
Det ligger mycket i det som läkaren förmedlar. Tankar och känslor kommer sannolikt att vara något i dina tankar under en lång tid framöver. Det är svårt att säga hur fri man blir - tänk bara på den sorg man kan känna vid minnet av att ha haft tankarna. Detta liksom alla minnen av svårigheter finns med dig i livet med det behöver inte längre vara något problem alls, Gläd dig åt att du är så mycket friara än förr och att du haft styrkan av att jobba dig igenom detta - fantastisk prestation.
Hej. Jag tycker att ni skall kontakta någon av ätstörningsenheterna här i Stockholm för ett bedömningssamtal. Skulle även deras bedömning vara att hon inte behöver specialistvård kan de hjälpa henne vidare.
Lycka till
Hej. Svår fråga. För att få en ätstörningsdiagnos krävs att man uppfyller de kriterier som en ätstörningsdiagnos kräver (olika för olika diagnoser). Men det är ju viktigt att söka hjälp tidigt om man själv är rädd att det som för stunden är "att hålla koll på vikten" kan utvecklas till en ätstörning, varför jag tycker att du, om du är orolig, ska söka hjälp på vårdcentralen eller din närmsta ätstörningsspecialistenhet (går du i skolan kan du med fördel prata med skolhälsovården eller en ungdomsmottagning). Lycka till
Hej. Jag tycker att du ska hjälpa din dotter ta kontakt med er närmsta ätstörningsenhet (se kartan här till (vänster), eller er psykiatriska öppenvårdsmottagning, där ni kan få hjälp både med ev ätstörning och utredning om hon själv så önskar. Lycka till
Hej. Eftersom du skriver till oss gissar jag att du har många funderingar om din kropp och om mat. och därför tycker jag att du redan nu ska söka hjälp. Finns det någon vuxen som du kan prata med? Dina föräldrar, någon lärare eller tex skolsköterskan? De kan hjälpa dig att få mer hjälp och möjlighet till att prata med någon om dina tankar och funderingar. Du kan även själv kontakta din BUP-mottagning, titta under www.vardguiden.se så hittar du ditt närmsta bup. Lycka till.
Hej och tack för din fråga! Det låter bra att er son har fått en tid inom ätstörningsvården. Jag tror att det bästa är om ni kan fortsätta på den "inslagna vägen", dvs äta med er son så ofta som möjligt, tills dess att han har sitt första möte om 2 månader. Sjukdomen är nämligen ofta lömsk och resulterar i att individen försöker äta ensam så ofta som möjligt för att lättare kunna undvika att äta. Vid det första mötet med ätstörningsvården om 2 månader tycker jag att ni/er son ska ta upp denna fråga så får ni stöd i att lista ut vad som blir bäst för just er och er son. Vill du läsa lite mer om anhörigperspektivet rekommenderar jag att du går in och läser under fliken patient & anhörig på vår hemsida. Under fliken "Så blev jag frisk" finns en berättelse om Moa och hennes mamma Kerstins kamp mot Moas ätstörning som jag rekommenderar att du läser. Lycka till!
Ja, det tror jag. Genom att visa att du bryr dig om och är orolig för henne/honom kan du hjälpa. Är den som behöver hjälp under 18 år kan föräldrar vara de som driver att hon/han får hjälp. Är man över 18 år är det lite knepigare, då måste omgivningen stöta och finnas där för att motivera den som behöver hjälp att söka hjälp. Lycka till. Ge inte upp.
Hej. Bra att du jobbar för att gå upp i vikt! Har du någon kontakt med någon behandlare? Om inte så tycker jag att du kan vända dig till din närmsta ätstörningsenhet (se i kartan här till vänster) för att ta hjälp av dem, både för att jobba för en viktuppgång och för att diskutera dessa frågor du ställer här. Du kan även vända dig till din vårdcentral eller gynekologmottagning där du tillsammans med professionella kan diskutera hur det är lämpligt att hjälpa just dig att få igång dina menstruationer. Vänta inte. Lycka till.
Hej. Vad bra att du ska få hjälp mot din ätstörning! Det är lite olika hur lång tid det tar för kroppen att återhämta sig, men det som är bra är att kroppen vill få må bra. Så med regelbundet ätande och inga provocerade kräkningar kommer din kropp snart att börja återhämta sig ska du se. Lycka till.
Hej! De första 3 UNS diagnoserna dök upp i DSM redan 1987. De fem UNS typexemplen (plus hetsätningsstörning) som nu diagnostiseras dök upp i senaste versionen av DSM som kom 1994. Diagnoserna infördes för att man märkte att en stor andel av de personer som sökte hjälp för en ätstörning inte passade in i kategorierna anorexia nervosa eller bulimia nervosa. UNS diagnoserna kan vara lika kliniskt allvarliga som både anorexi och bulimi.
Hej. Eftersom du skriver till oss här på så tror jag att det kan bero på att du kanske äter för lite eller oroar dig för olika saker. Jag vill att du pratar med någon av dina föräldrar eller någon annan vuxen som du litar på och som du tycker om. Kanske någon i skolan, tex lärare eller skolsköterska. Har man mycket ont i magen brukar man behöva träffa en doktor som kan hjälpa till att förklara varför det gör ont i magen. Lycka till.
Hej. BMI 17 är ett väldigt lågt BMI och det är sällan så att dem med BMI 17 har menstruationer. Fortsätt kämpa och ge inte upp det regelbundna ätandet så ska du se att din mens så småningom kommer igång. Massor med lycka till till dig!
Hej. Jag undrar om du haft någon behandlingskontakt tidigare för din ätstörning? har du det kanske du kan höra av dig igen till den kontakten för att få några stödjande samtal? Om inte så tycker jag att du skall vända dig till din närmsta ätstörningsenhet för att tillsammans med dem diskutera olika sätt att hantera svåra situationer. Lycka till
Hej, det är väldigt svårt att få barn när mensen har uteblivit (vilket en AN-diagnos förutsätter), men det finns undantag där detta skett ändå.
Hej. Jag tycker att ni skall söka hjälp och stöd att klara situationen. Er dotter behöver hjälp att bli fri från ätstörningen, ni föräldrar behöver hjälp och stöd att orka fortsätta stött och hjälpa. Vid olika ätstörningsenheter finns olika stöd och hjälp att få. Kontakta er närmsta ätstörningsenhet (se i kartan här till vänster) för att genom dem ta er vidare. Lycka till.
Hej. Det låter som att din son har en ätstörning. Vänd dig genast till din närmsta ätstörningsenhet, titta i kartan här till vänster. Lycka till