Psykopedagogik eller psychoeducation som det kallas på engelska är en viktig komponent i det förebyggande arbetet och behandling av ätstörningar. Den bygger på att man funnit att både patienter och deras anhöriga, såväl som den breda allmänheten, har bristande kunskaper om ätstörningar. Detta bäddar för missförstånd om uppkomstmekanismer, vidmakthållande faktorer och behandling. Det övergripande syftet med psykopedagogiken är att föra ut korrekt information om ätstörningarnas multifaktoriella natur med tanken att stödja den enskilde individen i att uppnå normal vikt och normalt ätande, vilka båda är nödvändiga för att kunna tillfriskna från en ätstörning. Kunskapen kan föras ut för sig men även ingå som en initial del i vanlig behandling.
Goda kunskaper
Många personer med ätstörningar har goda kunskaper om mat, vikt, kropp och bantning. Men dessa används ofta på ett sådant sätt att de snarast vidmakthåller problemen. Således kräver arbete med psykopedagogik både goda kunskaper och terapeutisk kompetens för att kunna bemöta möjliga patienter med såväl respekt som samarbetsvilja. Det är väsentligt att påpeka att psykopedagogiken inte ersätter psykoterapi. Istället skall den framförallt ses som ett värdefullt komplement.
Ofta i grupp
Psykopedagogisk verksamhet bedrivs oftast i grupper av patienter med ätstörningar eller med familjer och anhöriga. Familjepsykopedagogiken syftar till att ge familjen värdefull information om ätstörningar och hur man kan handskas mer effektivt med både beteenden och känslor som kan uppkomma hos patienten och i förhållande till familjen. Familjepsykopedagogik vänder sig ofta till familjer som har ett barn eller en ungdom med en ätstörning. Den är både undervisande och stödjande och man introducerar olika teman vid varje tillfälle. Målet är att ge allmän information om ätstörningar och diskutera hur man kan stödja och hjälpa en person med ätstörningsproblem.
Texten är baserad på boken “Ätstörningar – Bakgrund och aktuella behandlingar” av David Clinton och Claes Norring. Den här texten är skriven av författaren Lauri Nevonen.