Ätstörningar, psykiatrisk komorbiditet och självbild: En sambandsstudie om samsjuklighet och självbild hos ätstörningspatienter. Louise Högdahl, Uppsala universitet, 2006

Hos personer med ätstörningar förekommer ofta även komorbida störningar. I DSM-IV delas ätstörningar upp i anorexia nervosa (AN), bulimia nervosa (BN) och Ätstörningar utan närmare specifikation (UNS). Syftet i den aktuella studien var att belysa eventuella samband mellan ätstörningstyp, komorbida störningar och självbild. Frågeställningar var om det finns något samband mellan ätstörningstyp och förekomst av förstämnings- eller ångestsyndrom enligt SCID-I (Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis I Disorders) samt om det finns något samband mellan ätstörningstyp, andra störningar och självbild enligt Structural Analysis of Social Behavior (Benjamin, 2000). Hypoteser var att tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom är vanligare vid AN, förstämningssyndrom vanligare vid BN samt att ätstörningspatienter med förstämningssyndrom har mer negativ självbild än de utan förstämningssyndrom. Totalt deltog 313 ätstörningspatienter. UNS inkluderades i AN respektive BN. Resultaten visar ett mönster för att AN har mer ångestsyndrom och BN mer förstämningssyndrom. Patienter med förstämningssyndrom har mer negativ självbild än patienter utan förstämningssyndrom och BN med ångest har mer negativ självbild än AN med ångest. Möjliga orsaker till förekomst av komorbida störningar och behandlingsimplikationer diskuteras liksom betydelsen av en negativ självbild och förslag på vidareutveckling av resultaten.

Ladda ner uppsatsen

Samband mellan självbildsaspekter och ätstörningssymptom, och skillnader mellan diagnosgrupper. Petter Ormann, Uppsala universitet, 2007

Föreliggande studie har undersökt skillnader i sambandet mellan ätstörningssymtom och självbild mellan diagnoserna anorexia nervosa (AN) och bulimia nervosa (BN). Självbild mättes med Structural Analysis of Social Behavior och ätstörningssymtom med Eating Disorders Examination Questionaire. Syftet var att utforska hur självbilden relaterar till ätstörningssymtom hos patienter med ätstörningsdiagnoserna AN respektive BN. Studiens frågeställning var ”Finns det skillnader mellan anorexi- och bulimipatienter med avseende på i vilken grad självbildsaspekter är kopplade till ätstörningssymtomen inom respektive diagnos?”. Deltagare var kvinnliga patienter 18 år och äldre vid Stockholms centrum för ätstörningar med diagnoserna AN (n = 61) respektive BN (n = 157). Resultaten visade att det förelåg signifikanta skillnader mellan grupperna i självbild, där AN-gruppen framförallt skattar en högre grad av självkontroll och en lägre grad av självkärlek. Studiens frågeställning undersöktes med hjälp av korrelationsberäkningar, där de huvudsakliga resultaten visade att AN-gruppen hade signifikant starkare korrelationer i negativ riktning mellan ätstörningssymtom och de aspekter av självbild som handlar om självkärlek. Detta tyder på att mindre självkärlek har samband med mer ätstörningssymtom. I psykoterapeutisk behandling av ätstörningar arbetar terapeuten ofta aktivt med patientens symtom. Resultaten i föreliggande studie tyder på att terapeuten, i de fall där man arbetar symtominriktat, samtidigt riskerar att angripa patientens självbild.

Betydelse av mängd behandlingsinsatser hos patienter med diagnostiserad ätstörning. Anna Fant Misic, Stockholms Universitet, 2007

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan behandlingsinsatser ätstörningspsykopatologi och sjukdomsförlopp i relation till behandlingseffekt hos ätstörningspatienter. Även skillnader i behandlingseffekt med hänsyn till diagnos undersöks. Forskningen pekar på bristfälliga prognoser gällande tillfriskning för ätstörningspatienter, endast omkring 50 procent av ätstörningspatienter i behandling tillfrisknar. I den aktuella studien ingår 232 diagnostiserade ätstörningspatienter, som behandlats antingen i öppenvård eller slutenvård på nio specialenheter i SUFSA projektet. Datainsamling utgjordes av enkäter för självskattning, intervjuer, behandlingsdagböcker samt ett utfallsmått beskrivande patientens nivå för ingående variabler. Resultaten visar inga signifikanta samband mellan antalet behandlingsinsatser och behandlingseffekt. Däremot råder samband mellan ätstörningspsykopatologi och behandlingseffekt, d.v.s. desto högre grad ätstörnings- psykopatologi, desto sämre behandlingseffekt. Inga signifikanta skillnader i behandlingseffekt framkommer mellan diagnoserna anorexia nervosa, bulimia nervosa, hetsätningsstörning eller ätstörning utan närmare specifikation. Sammanfattningsvis rapporteras bristande betydelse av antalet insatser i behandling vilket tyder på andra faktorers betydelse gällande behandlingseffekt. Behandling av ätstörningspatienter föreslås därför fokusera på individspecifik ätstörningspsykopatologi och vidmakthållande faktorer.

Självbilden hos ätstörningspatienter efter behandling samt komplementaritetens betydelse for självbilden. Maria Blomgren Kirsten Nilsson, Uppsala universitet, 2008

En negativ självbild är vanligt förekommande vid en ätstörning. Få studier har undersökt självbilden hos ätstörningspatienter genom att utgå från Structural Analysis of Social Behavior (SASB) och ingen tidigare studie har undersökt vilka aspekter av självbilden som kan förändras i samband med en ätstörningsbehandling. Syftet med den här studien var dels att undersöka hur självbilden hos ätstörningspatienter (N = 50) såg ut efter genomförd behandling jämfört med vid behandlingsstart och dels att undersöka om självbilden påverkades genom principen om komplementaritet. Självbild och komplementaritet mättes genom SASB-självskattningsformulär. Studien visade att patienternas självbild hade f örbättrats signif ikant i alla aspekter av självbilden med undantag för självkontroll. Däremot kunde studien inte påvisa att komplementaritet hade en medierande roll f ör den initiala självbildens påverkan på självbild efter behandling.

Av frukten känner man trädet? En studie om samband mellan föräldraageranden och behandlingsutfall hos barn och ungdomar med anorexia nervosa. Emma Forsén, Uppsala universitet, 2009

Patients' expectations and experiences of day ward treatment for eating disorders. Josephine Bonde & Laura Härkönen, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2009

The purpose of the present study was to evaluate a day ward treatment program for eating disorders by examining the patients´ expectations and experiences of treatment. Previous research suggests that patients´ expectations are important variables to be considered in the treatment of eating disorders as they have shown to influence treatment outcome in various ways. The present study included 38 patients who had completed the day ward treatment and fulfilled the criteria for either anorexia nervosa, bulimia nervosa or eating disorder-not otherwise specified. Data was collected using the self-report questionnaire Eating Disorder Patients´ Expectations and Experiences of Treatment (ED- PEX) which measures patients’ expectations prior to treatment as well as there experiences directly after treatment termination. Data was also collected using ten half-structured interviews which were held 3-18 months post treatment. Diagnosis criteria were used to assess the treatment outcome. At treatment termination 23 of 38 patients were diagnosis free. The results indicated that the control-focused interventions were most helpful according to the patients. It was also

revealed that the patients desired more specific information about the purpose of the treatment components prior to, as well as during, the treatment process.

Ladda ner uppsatsen här (pdf)

Drop-in verksamhet för patienter med ätstörningar: En kvalitativ studie av lättillgänglig specialistvård. Almlöf, L., Lindström, S., & Manneberg, M. Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2011.