Forskning > Månadens artiklar > Se personen bakom ätstörningen  

Se personen bakom ätstörningen

Vården räddar liv, lindrar lidandet och kan i många fall idag helt bota sjukdom. Samtidigt blir många fysiskt och psykiskt sjuka inte hjälpta tillräckligt bra. Genomgångar av läkemedel har till exempel  visat att många mediciner hjälper färre än 50% av de som behandlas och att placebo-effekten kan vara större än den medicinska effekten*. Detta är inte nödvändigtvis för att medicinerna är verkningslösa, utan för att vi kan ha olika genetiska, biologiska och psykologiska förutsättningar att tillgodogöra oss en viss behandling. Månadens artikel handlar därför om ett ämne som är i ropet inom vården i stort idag: hur kan vi individanpassa behandling bättre så att fler blir friskare?

Månadens rykande färska artikel fokuserar på hur vi skulle kunna individanpassa vården för patienter med anorexia nervosa. Många blir idag helt friska av behandling, god prognos har till exempel unga som genomgår familjebaserad vård, medan andra patienter utvecklar ett kroniskt förlopp och/eller vägrar vård av olika anledningar. Kan vi individanpassa behandlingen bättre så att fler söker och stannar kvar vården och blir hjälpta?  Denna översiktsartikel fokuserar på vad vi vet idag om personlighet och kognition hos patienter med ätstörning (ffa anorexi) och hur vården skulle kunna anpassas till det.

Alla är vi olika som personer, och detsamma gäller patienter, även om de råkar få samma diagnos. En patient med ätstörning kan tex vara socialt tillbakadragen, osäker och håller igen på sina känslor, medan en annan är mer dominant, instabil och impulsiv och en tredje högpresterande, kritisk och perfektionistisk. Detta kanske är viktigt att ta större hänsyn till i behandling?

Från ätstörningars upptäckt till idag har det varit fokus i vård och forskning på vilka behandlingar som är effektiva för en viss diagnos. När det gäller framförallt behandling av anorexi, har vi inte varit så framgångsrika på att utveckla effektiva behandlingar och kanske är det just för att olika typer av patienter gagnas av olika typer av behandling. Flera olika personlighetstyper och personlighetsdrag samt kognitiv stil vet man har betydelse för hur det går för patienten, och artikeln tar upp några av dem: perfektionism, tvångsmässighet, impulsivitet, känslomässigt undvikande samt kognitiv rigiditet. 

De har valt ut dessa, inte för att de är viktigast, utan för att det idag finns flera olika behandlingar utvecklade som också riktar sig mot en eller flera av dem, med försiktigt lovande resultat. Detta behöver undersökas mera! Författarnas poäng är inte att redan här fastställa vilken behandling som är bra för vilken patient, det är för tidigt att fastställa det. Deras syfte är att uppmuntra vården och forskningen att faktiskt undersöka dessa redan kända och viktiga egenskaper hos patienten i tillägg till symtom och sjukdomshistoria, innan patienten inleder behandling. Det finns flera vinster med detta: behandlaren och patienten får en bättre bild av problematiken, man kan göra en planering som tar hänsyn till särskilda svårigheter, man minskar risken för avhopp och minskar risken för återfall. Slutligen bör man vid avslut utvärdera behandlingens effekt både utifrån minskning av psykiskt lidande (att bli frisk från ätstörning och må bättre) och minskning av psykologiska svårigheter (tex att bli mindre självkritisk och/eller impulsiv).

Johanna Levallius

Leg psykolog, doktorand

 

* T. Insel & E.M. Scolnick (2006). Cure therapeutics and strategic prevention: raising the bar for mental health research. Molecular Psychiatry.

*U. Bingel, V. Wanigasekera, K. Wiech, R. Ni Mhuircheartaigh et al. (2011). The Effect of Treatment Expectation on Drug Efficacy: Imaging the Analgesic Benefit of the Opioid Remifentanil. Science Translational Medicine. 

*S. Kam-Hansen, M. Jakubowski, J. Kelley, I. Kirsch et al. (2014). Altered Placebo and Drug Labeling Changes the Outcome of Episodic Migraine Attacks. Science Translational Medicine.  

Skriv ut

Publicerad: 2015-11-20