Forskning > Månadens artikel > Personlighet har betydelse för hur det går i behandling  

Personlighet har betydelse för hur det går i behandling

Varför har detta studerats?

Många olika behandlingar för ätstörning har visat sig vara effektiva. Men alla patienter blir ändå inte friska, och de kan svara olika bra på samma behandling. Så skulle det vara möjligt att förutsäga vilken behandling som passar vilken patient? Eller vilka faktorer det är viktigt att ta hänsyn till i behandling för en viss patient? Ja, vi vet ännu lite om detta, alltså hur vi ska kunna matcha en viss patient till en viss typ av behandling, samt hur behandling skulle kunna individanpassas bättre.

Vad har studien undersökt?

130 vuxna med bulimia nervosa och liknande svårigheter har undersökts.  De har alla gått i 16 veckors intensiv dagvårdsbehandling på Stockholms centrum för ätstörningar i Stockholm. De har skattat sin personlighet (enligt femfaktorsmodellen, FFM) strax innan behandlingen startade. De har också skattat symtom före behandling, vid avslut samt 6 månader efter avslut (med EDI-2). Veckan efter avslut samlades behandlingsteamet för gemensam bedömning av diagnos och eventuell vidare behandling.

Hur gick det för patienterna?

Före behandling skattade patienterna högt på ätstörningssymtom men också på depression, ångest och tvångsproblematik. 70% av patienterna bedömdes som diagnosfria vid avslut, avseende ätstörning. Både de som blev friska och de som hade fortsatta svårigheter förbättrades betydligt i symtom. Gruppen som blev friska förbättrades som väntat betydligt mer. Förbättringen för båda grupperna var stabil under uppföljningstiden.

Hade personlighet betydelse?

Ja, personlighet kunde i viss mån förutsäga vilka patienter det gick bättre för. Den generella tendensen var att patienter som var mer utåtriktade, socialt initiativtagande, hade mer positiva känslor, mer livlig fantasi och som var mindre ordningssamma och känslomässigt instabila gick det bättre för. När de olika personlighetsdragen fick tävla mot varandra om vilken som bäst kunde förutsäga prognos så vann självhävdelse.

Vad betyder självhävdelse?

Självhävdelse står för förmågan att ta plats i en grupp. Att aktivt delta, säga vad man tycker, ge förslag och fatta beslut. Personer som skattar högt på självhävdelse brukar betraktas som ledartyper, då de är bekväma med att höras, synas och fatta beslut över en grupp. Personer som skattar lågt på självhävdelse kan vara av tre typer: en typ känner inget behov av att ta plats i grupp, utan är nöjda med att hålla låg profil och låta andra bestämma. En annan typ trivs bättre på egen hand eller i små grupper. Den sista typen har lågt självförtroende i grupp, känner sig oftare underlägsen andra, som att man inte är lika viktig eller har något tillräckligt bra att komma med.

Så vad kan man dra för slutsatser av detta?

Det är vanligt just hos patienter med ätstörning att man tillhör den sista gruppen jag beskrev ovan. Det vill säga känner sig mindre viktig eller underlägsen andra. Min slutsats är att detta kan vara viktigt att ta hänsyn till i behandling. Att lyfta in detta och ge patienten chans att träna på social interaktion i framförallt grupp.

Något särskilt att betona?

Ja. Tolka inte resultaten absolut, det vill säga som att patienter med en viss personlighet inte går att hjälpa i behandling. 48% av de som blev friska hade också lägre än genomsnittet på självhävdelse. Nyare forskning har också visat att personlighet går att påverka, så det är aldrig ’kört’ för de med problematiska personlighetsdrag.

Johanna Levallius doktorand, leg psykolog

Referens: Levallius, J., Roberts, B.W., Clinton, D. & Norring, C. (in press). Take Charge: Personality as Predictor of Recovery from Eating Disorder. Psychiatry Research

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27792973

Skriv ut

Publicerad: 2016-08-30