Kopplingar mellan emotionsreglering, självbild och ätstörningssymptom undersökta i en kvinnlig studentpopulation, där svårigheter med emotionsreglering påverkade ätstörningssymptom via en mer negativ självbild.
Monell E, Högdahl L, Forsén Mantilla E & Birgegård A (2015). Emotion dysregulation, self-image and eating disorder symptoms in University Women. Journal of Eating Disorders; 3:44
Länk till artikeln: https://dx.doi.org/10.1186%2Fs40337-015-0083-x
Självbild och dess tydliga kopplingar till ätstörningar har undersökts i flertal studier från bl.a. KÄTS. Självbild beskriver hur en individ vanemässigt behandlar och tänker om sig själv inombords, där en positiv självbild präglas av mer acceptans, kärlek och omhändertagande riktat mot sig själv medan en negativ självbild istället präglas av mer självklander, självhat och självförsummelse. Självbilden påverkar såväl tankar, känslor och beteende om och mot sig själv som hur man tolkar och interagerar med andra.
I den här studien försökte vi förstå mer om kopplingen mellan självbild och ätstörningssymptom genom att relatera dessa till svårigheter med emotionsreglering (emotionell dysreglering), något som också tidigare visat sig ha tydliga samband med ätstörningar. Emotionell dysreglering innebär svårigheter i att uppfatta, identifiera och/eller acceptera sina känslor, samt svårigheter med impulskontroll, bristande tillgång till regleringsstrategier och/eller svårigheter att agera i linje med långsiktiga mål när man är upprörd.
Självbild, emotionell dysreglering och ätstörningssymptom undersöktes med självskattningsformulär i en grupp kvinnliga universitetsstudenter. Vi fann till att börja med att emotionell dysreglering och självbild var för sig var måttligt relaterade till ätstörningssymptom, samt att emotionell dysreglering och självbild var starkt relaterade till varandra.
När vi undersökte på vilket sätt emotionell dysreglering och självbild påverkade ätstörningssymptom framkom en tydlig sambandskedja: svårigheter med emotionsreglering påverkade graden av ätstörningssymptom via självbild (dvs. självbild medierade effekten). Emotionell dysreglering hade en mycket liten direkt effekt på ätstörningssymptom: större delen av effekten gick genom självbilden. Detta innebär att när svårigheter med emotionsreglering påverkar graden av ätstörningssymptom så sker det via ens inre vanemässiga självbehandling.
Svårigheter med emotionsreglering åtföljt av en mer negativ självbild tycks således öka risken för ätstörningssymptom. Både emotionsreglering och självbild kan vara mekanismer som påverkar både uppkomst och vidmakthållande av ätstörningssymptom, och är troligtvis viktiga att adressera i behandling. I en kommande studie ska vi undersöka ifall samma medieringssamband uppvisas i patientgrupper.
Elin Monell
Doktorand, leg. psykolog
Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet